Kipsi-projektet utvidgas till att omfatta hela Finlands kustområde - ansökan öppnas 1.6.2022
Jordbrukaren kan ansöka om gipsbehandling elektroniskt på adressen www.kipsinlevitys.fi. Du kan ansöka om rådgivning om gipsbehandling i samma tjänst.
- I likhet med tidigare år fortsätter gipsspridningen även i Egentliga Finland och Västra Nyland. Gipsbehandlingen är avgiftsfri för jordbrukaren och gipsspridningen sköts av en entreprenör som projektet valt genom konkurrensutsättning, berättar specialsakkunnig Kati Ojala vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Åkrar som lämpar sig för gipsspridning kan ses i Kipsi-projektets karttjänst, i Vipu-tjänsten och Regionförvaltningens e-tjänst. Kipsi-projektet samordnas av NTM-centralen i Egentliga Finland.
Inhemsk gips skyddar vattendragen i den cirkulära ekonomins anda
- Med gips kan man avsevärt minska belastningen av fosfor och suspenderade ämnen på vattendragen med cirka 50 procent enligt undersökningar. Gipset påverkar direkt och effekten varar i fem år, säger specialsakkunnig Mats Willner vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Gipsets effekt grundar sig på dess förmåga att binda fosfor i åkerjord, där den bevaras i en form som är användbar för växterna. Gips förbättrar också markens grynstruktur och minskar ursköljning av kol från åkern. Gipset härdar, saltar eller försurar inte marken.
Gipset som används i Kipsi-projektet kommer från Siilinjärvi, där det uppstår som en biprodukt vid tillverkningen av gödsel. Användningen av inhemsk gips är alltså även en handling för cirkulär ekonomi.
Så här fungerar gipsbehandlingen i praktiken
Gipsspridningen görs vid en separat överenskommen tidpunkt, i regel i slutet av sommaren och på hösten. Gipset levereras till åkerkanten så nära spridningstidpunkten som möjligt och appliceras med en precisionsspridare försedd med en spridartallrik.
- Den rekommenderade spridningsmängden är cirka 4 ton per hektar. Jordbrukaren bör åtminstone lätt bearbeta marken efter spridningen för att gipset bättre ska komma i kontakt med vattnet i marken. Även vårspridning är möjlig, men så kallad genuin direktsådd rekommenderas inte efter spridningen, säger specialsakkunnig Niklas Grönroos vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Mer information:
Landskapen i Österbotten:
Specialsakkunnig Mats Willner, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 138
Egentliga Finland, Satakunta, Birkaland och Västra Nyland:
Specialsakkunnig Kati Ojala, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 023 030
Östra Nyland, Tavastland och Sydöstra Finland:
Specialsakkunnig Niklas Grönroos, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 122
Projektets administration:
Ledande sakkunnig Mikko Jaakkola, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 870
Webbtjänster:
www.ely-keskus.fi/kipsinlevitys
ntm-centralen.fi/gipsspridning
Kipsi, kuitu ja rakennekalkki – hyödyllisiä materiaaleja viljelyyn ja neuvontaan (proagria.fi)
Kipsi, kuitu ja rakennekalkki - opas viljelijöille.pdf
Gips, fiber och strukturkalk - quide för jordbrukare.pdf
Nyckelord
Bilder

Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Satakuntas och Egentliga Finlands LUMO-program ökar kunskapen om biologisk mångfald (Egentliga Finland, Satakunta)8.5.2025 10:01:18 EEST | Pressmeddelande
Det första steget i de regionala programmen för biologisk mångfald är att öka tillgången till en öppen naturinformation. Egentliga Finlands och Satakuntas LUMO-program lyfter fram de viktigaste naturområdena i regionerna samt synliggör för alla intresserade naturens mångfald och de för regionen speciella egenskaperna samt de behov av åtgärder som finns. Baserat på denna information riktas åtgärderna för att främja den biologiska mångfalden, såsom restaurering av livsmiljöer, till sådana områden som är i störst behov av ingreppen och i mest akut behov av dessa. På så vis ökar kostnadseffektiviteten kring arbetet med biologisk mångfald. Programmet erbjuder markägare olika alternativ för frivilliga åtgärder för att främja den biologiska mångfalden.
Satakunnan ja Varsinais-Suomen LUMO-ohjelmat lisäävät tietoa luonnon monimuotoisuudesta (Varsinais-Suomi, Satakunta)8.5.2025 10:01:18 EEST | Tiedote
Maakunnallisten luonnon monimuotoisuuden ohjelmien ensimmäinen askel on avoimen luontotiedon lisääminen. Varsinais-Suomen ja Satakunnan LUMO-ohjelmat nostavat esiin maakuntien parhaita luontoalueita ja avaavat maakunnan luonnon monimuotoisuuden erityispiirteitä ja edistämistarpeita kaikille tiedosta kiinnostuneille. Tiedon perusteella luonnon monimuotoisuuden edistämistoimia kuten elinympäristökunnostuksia kohdennetaan niitä eniten ja kiireellisimmin kaipaaville alueille ja tehostetaan näin luonnon monimuotoisuustyön kustannustehokkuutta. Maanomistajille ohjelma tarjoaa vaihtoehtoja vapaaehtoiseen luonnon monimuotoisuuden edistämiseen.
Vuoksen vesistöalueella vedenpintojen ennakoidaan olevan kesällä matalalla (Kaakkois-Suomi, Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala)8.5.2025 09:58:14 EEST | Tiedote
Talven 2024–2025 lumikertymä Vuoksen vesistöalueella jäi varsin vähäiseksi, eikä kuluvan kevään aikana ole ollut runsaita sateita. Helmi-huhtikuun aikana sadekertymä on ollut harvinaisen vähäinen koko Saimaan valuma-alueella. Ennusteiden mukaan kevättulvat jäävät vähäisiksi, eivätkä vesistöalueen keskusjärvet täyty tavanomaiseen tapaan.
Norsk e-Fuel AS:n sähköisen polttoaineen tuotantolaitoksen ympäristövaikutusten arviointiohjelma nähtäville, Rauma (Satakunta, Varsinais-Suomi)8.5.2025 09:15:00 EEST | Tiedote
Norsk e-Fuel AS suunnittelee sähköisen lentopolttoaineen tuotantolaitosta Raumalle. Laitoksen suunniteltu sijaintipaikka on Rauman Satamassa, Ulko-Petäjäksen niemen kärjessä.
Valkoposkihanhien kevätmuutto vilkastuu7.5.2025 15:24:14 EEST | Tiedote
Viimeisen viikon aikana kymmeniätuhansia valkoposkihanhia saapui Suomeen. Suomeen saapuminen tapahtui kahdessa aallossa, joista toinen tapahtui vappuaattona keskiviikkona 30.4. ja toinen lauantaina 3.5.2025. Etelä- ja Itä-Suomen pelloilla ruokailee nyt yli 200 000 valkoposkihanhea. Päämuutto ei ole vielä tapahtunut.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum