Klart senare pensionsövergångar
I fjol nådde de äldsta som fötts år 1956 den nedre gränsen för ålderspension. Deras lägsta pensionsålder är tre månader högre än den föregående åldersklassens, 63 år och 6 månader.
I och med pensionsreformen höjdes den nedre gränsen för ålderspension, vilket lett till att den genomsnittliga pensioneringsåldern stigit och antalet nya ålderspensionärer minskat.
År 2019 var de som gick i pension 61,5 år gamla i genomsnitt. Jämfört med året innan var ökningen två tiondelar. Det innebär i praktiken drygt två månader. Samtidigt har också tiden i arbetslivet blivit längre.
Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med 2,7 år från början av årtusendet. Målet är att den genomsnittliga åldern för att gå i ålderspension senast år 2025 är 62,4 år. För att uppnå målet borde pensioneringsåldern stiga en dryg tiondedel varje år.
– För närvarande ser det ut som om målet som satts upp om en högre pensioneringsålder går att uppnå eftersom pensionsövergångarna sker allt senare. Det är ändå bekymrande att antalet nya sjukpensioner har ökat, berättar utvecklingschef Jari Kannisto från Pensionsskyddscentralen.
År 2019 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar 61,5 år och för 50-åringar 63,3 år. Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på samma nivå som under granskningsåret.
Antalet nya sjukpensionstagare ökade en aning
År 2019 gick sammanlagt 65 000 personer i arbetspension. Av dem gick ca 44 500 personer (71 %) i ålderspension. De nya ålderspensionstagarnas antal sjönk med 4 400 personer eller 9 procent från året innan.
De sjukpensionerades antal ökade en aning från året innan. I sjukpension gick 20 300 personer, vilket är 400 personer mer än år 2018.
– Tyvärr ser det ut som om unga kvinnors sjukpensioneringar har blivit vanligare, konstaterar Kannisto.
Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Tilläggsmaterial:
Närmare statistikinformation om ämnet finns på Etk.fi:s statistiksidor Arbetspensioneringsålder och Arbetspensionstagare i Finland.
Tre fakta om arbetspensionering
- år 2019 var den förväntade pensioneringsåldern 61,5 år
- år 2019 gick 65 000 personer i arbetspension
- ca 1,4 miljoner personer får arbetspension för sitt eget arbete.
Obs! Personer som tar ut partiell ålderspension räknas inte som pensionerade.
Förväntad pensioneringsålder
- beskriver den genomsnittliga arbetspensioneringsåldern om pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå
- är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden
- mäter utvecklingen av arbetspensioneringsåldern för 25- och 50-åringar.
Höjningen av åldersgränsen för ålderspension
Enligt pensionsreformen höjs åldersgränsen för ålderspension med tre månader årligen fram till år 2027, då den kommer att vara 65 år. Efter det knyts åldersgränsen till den genomsnittliga utvecklingen av livslängden.
För att målet ska uppnås krävs fortfarande en jämn ökning med 0,15 år per år.
Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och sjukpensionerna minskat i antal. Också höjningen av pensionsåldern senarelägger pensioneringar.
Nyckelord
Bilder
Dokument
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Eläkekomitea: Miten miljardin euron eläkesopeutus tehdään?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Eläkeuudistuksen neuvottelut ovat käynnissä. Mistä päätetään ja kuka kantaa riskit? Keskustelemassa Finanssialan johtaja Mikko Kuusela, VATT:n tutkimusjohtaja Tuulia Hakola-Uusitalo ja Eläketurvakeskuksen toimitusjohtaja Mikko Kautto. Podcastin juontaa taloustoimittaja Alma Onali.
Podden Eläkekomitea återkommer fräsch och aktuell15.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Under våren diskuteras bl.a. pensionsreformen och invandringen i det prisbelönta programmet. Som konferencier fortsätter ekonomijournalisten Alma Onali, känd från Helsingin Sanomat. Första avsnittet publiceras 20.3.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum