En omfattande översikt av klimatförändringens effekter på Östersjön har färdigställts. I den har tillgänglig vetenskaplig litteratur om Östersjön och klimatförändringen från 2010–2021 sammanställts, och utgående från materialet har en internationell forskargrupp utarbetat en sammanfattning som uppskattar vad som sannolikt kommer att hända framöver, och vilka osäkerhetsfaktorer som fortfarande finns i undersökningarna.

Den nya översikten är den tredje internationella rapporten om klimatet och dess inverkan på Östersjön. Den har publicerats i ett specialnummer i vetenskapsjournalen Earth System Dynamics. Artiklarna behandlar bland annat extrema väderfenomen som orsakas av klimatförändringen och deras effekter på Östersjön, prognoserna för klimatmodeller fram till 2100, samt klimatförändringens effekter på Östersjöns oceanografi, näringsdynamik och marina ekosystem. Omkring 120 forskare från Östersjöländerna deltog i utarbetandet av artiklarna. Även flera finländska forskare deltog.

Klimatförändringen påverkar temperaturen, isförhållandena och syrehalten i Östersjön

En av huvudskribenterna i rapporten om salthalten som har stor betydelse för ekologin i Östersjön är Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral. Enligt honom har studier bekräftat att det inte kommer att ske några större förändringar i frekvensen av saltpulser i Östersjön på grund av klimatförändringen, men naturlig variation kommer att fortsätta med cirka 30 års cykler.

Temperaturen i Östersjön kommer att fortsätta att stiga och isförhållandena kommer att bli ännu lättare, men det är osannolikt att vintrarna blir helt isfria. Varmare temperaturer och isförhållandena har en stor inverkan på Östersjöns ekosystem.

”Den främsta orsaken till det dåliga syretillståndet i Östersjöbotten är den långvariga näringsbelastningen, men den ökade vattentemperaturen till följd av klimatförändringen och den därav följande ökade syreförbrukningen kan ytterligare försämra situationen”, säger Myrberg. ”Det är dock svårt att förutspå utvecklingen av syretillståndet eftersom salthalten och temperaturen också bidrar till utvecklingen, och uppskattningen av dem är mycket osäker.”

Ekosystemet förändras

Översikten av Östersjöns ekosystem har helt genomförts av finländska krafter. Författarna är forskningsprofessor Markku Viitasalo vid Finlands miljöcentral och professor Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi. De gick igenom över 250 studier som publicerats mellan 2010 och 2021 om klimatförändringens effekter på ekosystemets arter och funktioner, med särskilt fokus på bland annat växt- och djurplankton, blågröna alger, växter, makroalger, bottendjur och fisk.

Studierna visar till exempel att vårblomningen av växtplankton redan infaller tidigare och att växtperioden har blivit dubbelt längre än tidigare. Allt oftare förekommande värmeböljor kan också påverka Östersjöns ekosystem. Arterna drabbas när deras tolerans mot temperatur, surhet eller salt överskrids. Under de värsta värmeböljorna upphör till exempel fotosyntesen hos blåstång och en del bandtång (ålgräs) dör. För fiskarnas del är det sannolikt att exempelvis vassbuk och gös gynnas av uppvärmningen och övergödningen.

Klimatförändringen kan också orsaka liknande fenomen som övergödning. ”En värmebölja kan till exempel döda de små kräftdjuren i algbältet, där trådformade alger i avsaknad av betesdjur växer kraftigt och täcker blåstången i massor”, säger Viitasalo och beskriver de komplexa effekterna av klimatförändringen på näringsväven.

Nyligen genomförda undersökningar har också visat på utmaningarna med att förutspå utvecklingen i framtiden. Tidigare uppskattade man att salthalten i Östersjön kommer att minska kraftigt, vilket skulle leda till att populationerna av blåstång, bandtång och blåmussla kollapsar i många av Finlands kustområden.

”De senaste undersökningarna har dock visat att salthalten kanske inte kommer att minska som förväntat och att blåstången också kan ha genetisk anpassningsförmåga”, säger Viitasalo.

Situationen för bottendjur är också mer komplicerad än förväntat. På de syrerika mjuka bottnarna förutspås antalet bottendjur inledningsvis att öka, men senare kommer antalet att börja minska åtminstone ifall man lyckas minska näringsbelastningen. När näringsämnena minskar, minskar även mängden organiskt material som sjunker till botten, vilket leder till att födan både för bottendjur och bottenätande fiskar minskar.

Klimatförändringens inverkan på övergödningen är oroande

Även om undersökningarna fortfarande innehåller osäkerhetsmoment är det sannolikt att ekosystemets struktur kommer att förändras. Klimatförändringens eventuella inverkan på övergödningen är särskilt oroande.

Klimatförändringen förutspås öka mängden näringsämnen som rinner ut från land. När temperaturen också stiger blir nedbrytningen av dött organiskt material som orsakas av mikrober kraftigare, och särskilt i slutet av sommaren kan syrebristen öka på många ställen, både på djupa bottnar och i skärgården. Då frigörs fosfor från bottensedimentet, vilket driver på övergödningen i en ond cirkel. Framför allt förväntas blomningar av blågröna alger att öka, men även denna prognos är osäker. Modellstudier har dock visat att mänsklig verksamhet har en större inverkan på Östersjöns tillstånd än klimatförändringen ensam.

”Om Östersjöländerna genomför Östersjöns skyddskommission HELCOM:s åtgärdsprogram och minskar utsläppen av näringsämnen som planerat, förutspås tillståndet i Östersjön att förbättras avsevärt före år 2100”, säger Markku Viitasalo.

Forskning hjälper att rikta resurserna rätt för att rädda Östersjön

Forskning spelar en nyckelroll i kampen för en bättre framtid för Östersjön. Östersjön är ett mycket speciellt hav och reagerar också på klimatförändringen på sitt eget sätt.

”Det har redan konstaterats att Östersjön värms upp snabbare än andra hav, och många av de långsamma effekterna av klimatförändringen på ekosystemen syns redan i Östersjön. Det stora okända är hur Östersjöns olika näringsvävar eventuellt kan anpassa sig till framtida förändringar, och hur vårt nyttjande av havets resurser kan komma att förändras”, säger Erik Bonsdorff.

Östersjön är som en miniatyrmodell av världshaven. Till exempel kan resultaten av undersökningarna om övergödning i kustområden, om främmande arter, och om oförutsedda värmeböljor tjäna som exempel på hur vi kan lindra och anpassa oss till effekterna av klimatförändringen med dess effekter på världshaven.