Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunerna permitterar bara av nödtvång – högklassig undervisning tryggas trots exceptionellt kärvt läge

Dela
Kommunförbundet vill lyfta fram att kommunerna har haft huvudansvaet för att trygga tjänsterna för invånarna under coronakrisen och att ansvaret fortsätter också i höst. Den kommunala ekonomin har varit hårt pressad under de senaste åren, men trots det tar kommunerna till permittering eller uppsägning bara av nödtvång.

– Att skuldbelägga kommunerna inför det nya läsåret och stämpla enskilda kommuner är tarvlig propaganda i en situation där de kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna säkerligen gör allt för att klara sig i korstrycket mellan en kärv ekonomi och serviceförpliktelser. Det är klart att staten också i fortsättningen behöver stödja kommunekonomin och avhålla sig från att ge kommunerna fler skyldigheter, så att de klarar av att tillhandahålla undervisnings- och andra tjänster, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

– Personalkostnaderna står direkt och indirekt via köpta tjänster för rentav 2/3 av kommunernas totala utgifter. Den kommunala ekonomin är en helhet där beklagliga anpassningsbeslut alltid måste fattas utgående från en helhetsbedömning. Om en sektor befrias från anpassningsåtgärder blir anpassningbehovet större inom kommunernas övriga sektorer, påpekar Timo Reina.

För att kommunerna ska kunna klara de ekonomiska konsekvenserna av coronan och framför allt undvika en ohållbar skuldsättning, måste kommunens inkomster och utgifter vara i balans på medellång sikt. Också kommunallagen förutsätter detta. Därför måste kommunerna ha tillgång till anpassningsåtgärder, såsom permitteringar. De kommuner som permitterat personal har i typiska fall utgifter och inkomstbaser som är sämre än det nationella genomsnittet och de har ofta underskott som saknar täckning i balansräkningen.

Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio betonar att även om vissa kommuner på grund av sin ekonomiska situation tvingats permittera också lärare, kan undervisningen även i dessa kommuner hålla hög standard samtidigt som de eventuella kunskapsluckor som uppstått under distansundervisningen åtgärdas.

Kommunekonomin exceptionellt kärv

Coronapandemin innebar en omvälvning i städernas och kommunernas tjänster och ekonomiska utsikter, och blir det en andra våg förvärras läget ytterligare. Kommunerna har uppskattat att pandemin trots coronastödet försvagar kommunernas ekonomi med cirka en miljard euro i år och med 1,7 miljarder euro år 2021. De ekonomiska konsekvenserna varierar lokalt. 

Kommunförbundet påpekar att kommunerna också i det rådande läget rekryterar ny personal i stor omfattning, eftersom den nuvarande personalen går i pension och kommunernas uppgifter utvidgas. Inom vissa sektorer och regioner råder det en skriande brist på yrkeskunnig personal. Kommunerna och samkommunerna har för närvarande omkring 423 000 anställda.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 555 8458

Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 050 567 1624

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175

Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur, tfn 050 590 4796

Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 2999

Sanna Lehtonen, utvecklingschef, tfn 050 575 9090

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye