Kommunernas ekonomi och tillgången till yrkesutbildad personal inom social- och hälsovården har försämrats även i Södra Finland – THL utvärderar social- och hälsovårdstjänsterna inom HUCS specialupptagningsområde

Kommunernas ekonomiska situation har länge varit svår i de områden i Södra Karelen, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland där invånarantalet minskar. Nu har också ekonomin i kommunerna i det folkrika Nyland försämrats. Detta minskar finansieringsmöjligheterna för social- och hälsovårdstjänster.

Tillgången till social- och hälsovårdstjänster inom Helsingfors universitetssjukhus specialupptagningsområde blir också mindre jämlik på grund av en allt större brist på yrkesutbildad personal. Bristen på hälsocentralläkare har länge varit ett problem i Södra Karelen, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland. Nu berörs även kommunerna i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt av läkarbristen inom primärvården. Personalbristen försvårar samordningen av tjänsterna och den övergripande utvecklingen av tjänsterna.

Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag och som berör ordnandet av social- och hälsovårdstjänster 2019 inom de fyra sjukvårdsdistrikten i Helsingfors universitetssjukhus specialupptagningsområde. Tyngdpunkterna i den årliga utvärderingen är denna gång bland annat mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.

Toppåren för åldrandet ligger framför oss

I Södra Karelen och Kymmenedalen är andelen äldre av befolkningen bland de största i landet, men servicestrukturen för äldre varierar mycket. I Södra Karelen har vården av äldre koncentrerats till hemmet. Kymmenedalens nya samkommun Kymsote måste lätta på den tunga servicestrukturen för äldre de kommande åren.

”Toppåren för befolkningens åldrande ligger framför oss i Helsingfors och Nyland, likaså åren med ökat servicebehov”, betonar Nina Knape, utvärderingschef vid THL. ”Utvecklingen av de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls i hemmet har valts som nationell strategi för tjänsterna för äldre, men bristen på vårdpersonal och de ekonomiska begränsningarna kan göra det svårt att genomföra strategin. Därför kommer allt fler distansförbindelser och digitala tjänster att användas inom social- och hälsovårdstjänsterna.”

De knappa personalresurserna i kombination med det ökade servicebehovet försvårar också den specialiserade psykiatrins möjligheter att stödja mentalvårdstjänsterna på basnivå. Bristen på förebyggande och tidiga stödtjänster leder lätt till dyra tjänster på specialiserad nivå. Den allt större bristen på socialarbetare har å sin sida negativa konsekvenser för utvecklingen av öppenvårdstjänster inom socialvården för barn och unga samt barnskyddet.

Barns och ungas välfärd polariseras

Den kraftiga polariseringen av barns och ungas välfärd i huvudstadsregionen framhäver betydelsen av sektorsövergripande samarbete mellan social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet.

Det har förekommit brister i de förebyggande tjänsterna och tjänsterna för tidigt stöd i Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland, där det är vanligare än genomsnittet att barn och unga mår dåligt och där fenomenet delvis sträcker sig över flera generationer. Päijänne-Tavastland har flest barn i landet som omfattas av en barnskyddsanmälan. Där är barnskyddets kostnader för institutions- och familjevård de högsta i landet bland personer under 18 år. I Päijänne-Tavastland har man just därför utarbetat ett flerårigt utvecklingsprogram för tjänsterna för barnfamiljer.

Barnskyddets kostnader för institutions- och familjevård är höga även i Helsingfors och i städerna längs järnvägen, Vanda, Kervo och Hyvinge.

I Södra Karelen har samkommunen Eksote, som ordnar alla social- och hälsovårdstjänster, arbetat långsiktigt för att främja hälsa och välfärd. I Eksotes område har man inte observerat en liknande polarisering av barns och ungas välfärd som i grannlandskapen.

Kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster är lägre än i landet i genomsnitt i Södra Karelen, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland, när kostnaderna ställs i förhållande till befolkningens servicebehov. Detta kan vara ett tecken på att tjänsterna ordnas effektivt, men också på kommunernas svaga betalningsförmåga. I Helsingfors och Nyland är de behovsstandardiserade social- och hälsovårdskostnaderna större än i Finland i genomsnitt. Under de kommande tio åren planeras nybyggnads- och reparationsinvesteringar för över en miljard euro på sjukhusen i Helsingfors och Nyland.

THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Under hösten utvärderas regionernas tjänster under föregående år. I höstens utvärdering fokuserade man på utvecklingsobjekt som upptäckts i föregående års utvärderingar, såsom en lättare servicestruktur och dämpade kostnader.

Källa: Sosiaali- ja terveyspalvelut HYKS-erityisvastuualueella 2019. Päätösten tueksi 9/2020, THL

Mer information:

Utvärderingen 2019

Nina Knape
utvärderingschef, THL
Tfn 029 524 7683

Pekka Rissanen
överdirektör, kunskap och data, THL
Tfn 029 524 6068

förnamn.efternamn@thl.fi