Kommuninvånarna önskar flexibilitet i servicen - allt fler vill kunna välja också tjänster som företag och organisationer erbjuder
- I dagsläget önskar kommuninvånarna mångsidiga tjänster och flexibilitet i tillhandahållet av dem. Man anser att det är viktigt att kunna välja om den skattefinansierade service som kommunen tillhandahåller skaffas från den offentliga sektorn eller av privata serviceproducenter till exempel genom servicesedlar, säger forskningschefMarianne Pekola-Sjöblom.
Användningen av tjänster som tillhandahålls av organisationer och företag framhävs mest i de minsta kommunerna med färre än 5 000 invånare. Av enkätdeltagarna i dessa kommuner ansåg 72 procent att det är viktigt att ha denna möjlighet.
Närservice önskas
Tillgången på service nära hemmet har ansetts vara ytterst viktigt under alla de år som enkäten genomförts sedan 2008. Betydelsen av närservice som skolor och hälsostationer betonas allt mer.
Närservice är viktigt för kommuninvånare i alla åldrar i både små och stora kommuner. Särskilt kvinnor och personer med familj uppskattar närservice.
I de minsta kommunerna med färre än 5 000 invånare önskar man sig möjligheten att flexibelt också kunna använda grannkommunernas tjänster (80 %). Också i de största städerna anses detta viktigt bland åtminstone 60 procent av enkätdeltagarna.
-För kommuninvånarna är det viktigt att servicen framförallt är lättillgänglig och nära hemmet. Den utdragna diskussionen om vårdreformen har säkert oroat många kommuninvånare när det gäller huruvida hälsostationens nuvarande tjänster kommer att vara tillgängliga i den egna kommunen som närservice också i fortsättningen.
- Coronaläget som rådde då enkäten genomfördes satte fokus på den egna kommunens service, vilket återspeglas i en mycket hög servicetillfredsställelse i enkäten. Den egna kommunens självständighet och service anses viktig, och kommuninvånarna understöder exempelvis kommunsammanslagningar i mindre grad än tidigare, säger Pekola-Sjöblom.
Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Kommuninvånarundersökningen kartlägger invånarnas åsikter om skötseln av och tillgången till kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Nästan 11 000 kommuninvånare i 43 kommuner runt om i Finland svarade på enkäten.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(a)kommunforbundet.fi
Kontakter
Riina SiirtolaViestinnän asiantuntija
Tel:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiDokument
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning20.11.2025 14:00:00 EET | Pressmeddelande
Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti. Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.
Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUn johtaja Saija Niemelä-Pentti puheenjohtajaksi Kuntaliiton ammatillisen koulutuksen verkostoon20.11.2025 14:00:00 EET | Tiedote
”Ammatillisen koulutuksen merkitys on nyt suurempi kuin koskaan. Suomi tarvitsee osaajia niin työmarkkinoiden kohtaanto-ongelmien ratkaisemiseksi kuin koulutustason nostamiseksi. Lähes puolet ammattikorkeakouluopintonsa aloittavista tulee ammatillisesta koulutuksesta, joten väylien vahvistaminen on tärkeää”, toteaa Areenan tuore puheenjohtaja Saija Niemelä-Pentti Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUsta. Myös väestökehitys haastaa järjestäjiä monella tapaa. Oppivelvollisuusikäisten määrä vähenee, mutta samanaikaisesti opiskelijoiden tuen tarve kasvaa. Kaikkiin tuen tarpeisiin ei voida vastata pelkällä koulutuksella. ”Tarvitsemme uudenlaisia ratkaisuja opiskelijoiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Kuntaliiton ja Areena-verkoston esittämä kuntouttavan opetuksen malli on yksi lupaava suunta. Siinä yhdistetään hyvinvointialueiden palvelut, työpajatoiminnan sisältöjä ja ammatillisen koulutuksen vahvuudet”, Niemelä-Pentti sanoo.
Kuntaveroprosentti nousee ensi vuonna 560 000 suomalaisella - korotukset keskittyvät samoihin kuntiin hyvinvointialueuudistuksen jälkeen18.11.2025 12:20:49 EET | Tiedote
Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan seuraavalle vuodelle. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 38 kuntaa ja laskee 5 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu noin 560 000 suomalaista, mikä on selvästi pienempi määrä kuin tavallisesti. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 265 kunnassa.
Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas7.11.2025 11:03:08 EET | Pressmeddelande
Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.
Maahanmuuton hyödyt seutukaupunkien väestökehitykselle jäävät vähäisiksi: veto- ja pitovoimaa vahvistettava7.11.2025 10:53:30 EET | Tiedote
Seutukaupunkien väestökehitys hyötyy maahanmuutosta, mutta huomattava osa ulkomailta saadusta muuttovoitosta menetetään jatkomuutoissa Suomen sisällä. Tämä selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä, joka tarkasteli seutukaupunkien maahanmuuttoa ja vieraskielisten maan sisäistä muuttoa vuosina 2010–2024.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum