Kampanjen, som har fått namnet Vaalistaja, lyfter fram de frågor som är viktiga för arbetstagarna inför valet. Det handlar bland annat om frågor kring utkomst och köpkraft, arbetslivskvalitet och säkerhet samt offentliga tjänster och inkomstöverföringar.

Bland den finländska arbetarbefolkningen är det vanligtvis endast ungefär hälften som använder sin rösträtt i riksdagsvalet. Vaalistaja riktar sig särskilt till arbetstagare under 35 år. Kampanjen uppmuntrar också fackförbundens medlemmar att diskutera riksdagsvalet på arbetsplatserna och gör det lättare för väljarna att bestämma vem de ska rösta på.

Bygger på ett omfattande enkätmaterial

Kampanjens teman och förslag baserar sig på omfattande enkäter som TNS Kantar har gjort på uppdrag av FFC. Genom enkäterna har man kartlagt vad arbetarbefolkningen anser och prioriterar när det gäller olika samhälleliga frågor. Enkäterna genomfördes i flera etapper och man ställde frågor om samma ämnen formulerade på olika sätt.

– På det här sättet har vi kunnat få en så heltäckande och exakt bild som möjligt av vad arbetstagarna anser. Förbundens gemensamma vilja var att kampanjen ska ge synlighet åt arbetstagarnas vilja och de frågor som är viktiga för arbetstagarna – och inte hur vi tänker i Hagnäs. Så kommer det att bli, betonar FFC:s vice ordförande Katja Syvärinen.

– Ett exempel på en fråga som stöter på kraftigt motstånd hos arbetstagarna är förslaget om att halvera längden på utkomstskyddet för arbetslösa och gradera dagpenningen så att den sjunker efter hand, betonar Syvärinen.

Partienkät bjöd på en överraskning

Som en del av kampanjen genomfördes en enkät till partierna om deras ståndpunkter i frågor som är viktiga för arbetarbefolkningen. En fråga handlade om huruvida de arbetsgivaravgifter på 2,05% som överfördes till löntagarna i samband med konkurrenskraftsavtalet år 2017 borde överföras tillbaka till arbetsgivarna. FFC och flera fackförbund från olika centralorganisationer föreslog i fjol att avgifterna ska överföras tillbaka till arbetsgivarna för att kompensera den kraftiga nedgång i köpkraften som den ökade inflationen har lett till.

– Vi är glatt överraskade över resultatet – att majoriteten av partierna förhåller sig positivt till förslaget, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

SDP, Sannfinländarna, De gröna och Vänsterförbundet berättade att de är beredda att överföra avgifterna tillbaka till arbetsgivarna som en konjunkturpolitisk åtgärd. Av partierna har SDP och Vänsterförbundet redan tidigare offentligt meddelat att de vill att avgifterna ska överföras tillbaka till arbetsgivarna.

– Förslaget får stöd av en majoritet i den nuvarande riksdagen. Det ger oss anledning att tro på att förslaget kan genomföras. Till stöd för beslutsfattandet har vår ekonom gjort en färsk beräkning av hur mycket konkurrenskraftsavtalet redan har kostat löntagarna och hur mycket avtalet kommer att kosta dem under deras tid i arbetslivet. Det här ska vi tala om, betonar Eloranta.

Klockan visar redan på mer än 11 miljarder euro

För att åskådliggöra vilka konsekvenser konkurrenskraftsavtalet har fått för arbetstagarna, startade FFC en klocka som visar vad avtalet har kostat löntagarna. Klockan började ticka från det belopp som löntagarna hittills förlorat på grund av den nedskurna semesterpenningen, de förlängda arbetstiderna och de överförda arbetsgivaravgifterna.

Klockan började ticka från 11 384 211 927,80 € och den bakomliggande algoritmen gör att beloppet ökar med 3 818 euro för varje minut som går. Det innebär i genomsnitt två miljarder euro per år. Klockan finns på webbadressen kikykello.fi (på finska), där det också finns information om vilka konsekvenser konkurrenskraftsavtalet har fått för löntagarna och vad avtalet har kostat dem.

Tatu Knuutila är ekonom på FFC och han berättade att den avgiftsöverföring som gjordes i konkurrenskraftsavtalet innebär att heltidsanställda under sin tid i arbetslivet går miste om minst tiotusentals euro. Om man räknar utgående från medianinkomsten för FFC-förbundens medlemmar blir kostnaden under tiden i arbetslivet cirka 36 000 euro, och om man räknar utgående från medianinkomsten för alla löntagare stiger beloppet till 42 000 euro.

– Sett till finländarnas medellön innebär konkurrenskraftsavtalet att man går miste om upp till 48 000 euro under tiden i arbetslivet. Störst konsekvenser har konkurrenskraftsavtalet fått för förtjänsterna för anställda inom den offentliga sektorn, som drabbades hårdast av försämringarna, konstaterar Knuutila.

Skatterea eller avskaffade avgifter?

I offentligheten har det framförts förslag om att sänka inkomstbeskattningen jämnt för alla inkomsttagare till ett värde av en miljard euro. Knuutila jämför det förslaget med vad det skulle innebära att överföra arbetsgivaravgifterna tillbaka till arbetsgivarna.

– För en arbetstagare som tjänar 3000 euro skulle inkomstskattesänkningen ge ungefär 20 euro i månaden, enligt de beräkningar som riksdagens informationstjänst har gjort. Däremot är effekten av att överföra arbetsgivaravgifterna tillbaka till arbetsgivarna grovt räknat den tredubbla, omkring 60 euro i månaden, påpekar Knuutila.

Enligt FFC:s ordförande Jarkko Eloranta finns det inte längre några motiveringar till att permanent försämra löntagarnas utkomst: Finlands kostnadskonkurrenskraft är stark och sysselsättningsgraden fortsätter att stiga. Samtidigt har konsumenternas köpkraft under det senaste året sjunkit till samma nivå som under lågkonjunkturen på 2010-talet.

– Företagens resultat är goda, industrins orderböcker är fulla och företagen delar ut dividender i rekordfart. De uppgörelser som hittills har nåtts på arbetsmarknaden har varit måttfulla i förhållande till inflationen och uppgörelserna i konkurrentländerna. Det finns fortfarande utrymme och grunder för att reparera köpkraften, säger Eloranta.

Kampanjens webbplats www.vaalistaja.fi/se öppnar den 10 februari klockan 13.00.