Suomen ympäristökeskus

Konsumtionsbaserade utsläpp i alla kommuner och landskap i Finland har räknats för första gången

Dela
Finlands miljöcentral (SYKE) har för första gången publicerat uppgifter om konsumtionsbaserade växthusutsläpp för alla kommuner och landskap i Finland. Utsläppen per capita varierar kraftigt både mellan kommuner och landskap. Till följd av konsumtionen av importerade varor riktas också en betydande andel av utsläppen till utlandet.
Bild: Filmbutik
Bild: Filmbutik

“Beräkningen av konsumtionsbaserade växthusutsläpp är en naturlig fortsättning på SYKE:s utsläppsberäkningssystem som är unik på det internationella planet. För första gången får vi systematisk information om hur utsläppen fördelas mellan hushåll och kommunorganisationen inom kommunen”, säger Santtu Karhinen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.

Enligt den nya utsläppsberäkningen är de kombinerade konsumtionsbaserade växthusutsläppen i Finlands kommuner cirka 57,4 MtCO2e. Av dessa kommuners utsläpp beror 83 procent på hushållens konsumtion, 11 procent på kommunens upphandlingar och resterande 6 procent på investeringar.

Av utsläppen från hushållens konsumtion uppgår boende till 25 procent, livsmedelskonsumtion till 23 procent, transport till 22 procent, övriga varor till 16 procent och övriga tjänster till 14 procent.

Utsläppen från kommunala upphandlingar beror främst på inköp av tjänster, som står för 60 procent av utsläppen från alla kommunala upphandlingar. I investeringarna betonas utsläppen från byggandet. Andelarna varierar kraftigt mellan regionerna.

Stora geografiska skillnader i konsumtionsbaserade utsläpp

De största kombinerade konsumtionsbaserade utsläppen per capita finns i Kajanaland. Byggverksamheten i Nyland som är mer intensiv än i andra delar av landet återspeglas i en högre utsläppsnivå för investeringsutsläpp. Hushållens konsumtionsutsläpp är lägst i Mellersta Finland och Birkaland.

Utsläppen från boende i de norra delarna av Kajanaland, Lappland och Norra Österbotten är högre än genomsnittet, delvis på grund av klimatförhållandena. Förutom värmebehovet bestämmer bränslefördelningen för fjärrvärme bland annat också utsläppen från boendet i stor utsträckning.

Geografiska särdrag och möjligheter att använda kollektivtrafiken styr utsläppen från transport, varför utsläppen från personbilstrafiken betonas särskilt i landsbygdskommuner och tätortskommuner jämfört med urbana kommuner.

Däremot är utsläppen från transporttjänster, inklusive flygresor, i genomsnitt högre i de urbana kommunerna.

I stadsaktiga kommuner är livsmedelskonsumtionen mer inriktad på växtbaserade produkter än i landsbygdspräglade och tätortskommuner. Därmed är utsläppen från livsmedelskonsumtionen lägst i de urbana kommunerna.

Å andra sidan används cateringtjänster oftare i städer än i mindre befolkade områden, vilket bidrar till att jämna ut skillnaderna mellan olika typer av områden när det gäller utsläpp från matkonsumtion. För andra varor och tjänster, såsom kläder, hälsotjänster samt kultur- och fritidstjänster, är konsumtionsutsläppen mycket lika i olika typer av områden.

”När resultaten ska tolkas bör man dock notera att samma typ av område omfattar kommuner som skiljer sig åt, till exempel till sina demografiska och geografiska särdrag. Det här återspeglas i skillnaderna mellan kommunerna”, säger Karhinen. 

Cirka hälften av utsläppen från Finlands hushåll går till utlandet

Utsläppen från kommunernas konsumtion omfattar även utsläpp från konsumtion av importerade varor. Därför synliggör resultaten klimatutsläppen från vår konsumtion utanför våra kommungränser, det vill säga viktigast av allt, de utsläpp som genereras från produktionen utomlands.

”Därför kan finländarna inte överföra ansvaret för klimatarbetet till andra länder. Ungefär hälften av de finländska hushållens klimatutsläpp från konsumtionen uppstår i andra länder. Därför bör det ambitiösa klimatarbetet syfta till att minska utsläppen på global nivå”, säger Karhinen.

Den offentliga sektorn och företagen spelar en viktig roll för att minska utsläppen från konsumtionen

Enligt Karhinen är det viktigt att förstå att en minskning av utsläppen från konsumtionen är en gemensam insats mellan den offentliga sektorn, företagen och hushållen. Den offentliga sektorn utvecklar verksamhetsmiljön för företagen och hushållen, inom vilken det är möjligt att minska utsläppen.

Till exempel återspeglas valet av bränsle för fjärrvärme i kommunen eller landskapet i produktionen hos företagen och därmed i utsläppen från dem som använder produkterna, dvs. invånare.

Genom samhällsstrukturer, att främja gång och cykling samt utveckla kollektivtrafiken kan man påverka rörlighetsvalen för kommuninvånarna. Det är viktigt att kommuninvånarna kräver en verksamhetsmiljö som stödjer minskningen av koldioxidavtrycket från konsumtionen.

”Huvudsyftet med beräkningen är att visa att klimatutsläppen i ett område är en summa av dess aktörer. Beräkningen visar också att hushållen behöver stöd från företagen och lokala myndigheter för att minska konsumtionsrelaterade utsläpp. Med hjälp av data kan åtgärderna planeras och riktas på ett effektivt sätt”, säger Karhinen.

Resultaten kompletterar utsläppsdatatjänsten för kommuner och områden

Beräkningen av konsumtionsbaserade växthusutsläpp kompletterar utsläppsdatatjänsten för kommuner och landskap som upprätthållits av Finlands miljöcentral sedan år 2020. Beräkningen har genomförts som en del av projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (CANEMURE).

Principerna för beräkningen skiljer sig avsevärt från principerna för mer traditionell förbrukningsbaserad beräkning. När man räknar förbrukningsbaserade utsläpp är utgångspunkten i utsläpp som bildas inom ett visst geografiskt område.  I det konsumtionsbaserade angreppssättet ser man å andra sidan på utsläppen från produktionen av en vara i kommunen där den konsumeras, oavsett dess produktionsområde.

Utsläppen från jordbruksproduktionen fördelas till exempel på kommunerna utifrån var man konsumerar varorna som produceras av jordbruksaktörer. Utsläpp från produktionen av importerade varor riktas också till den kommun där de importerade varorna förvärvas och konsumeras.

Beräkningen baseras på uppgifter från år 2015. Till nästa gång uppdaterar Finlands miljöcentral beräkningen med uppgifter för 2019.

“Sedan 2015 har det skett en mycket positiv utveckling av utsläppen, i synnerhet från boende och rörlighet, eftersom uppvärmningslösningar för byggnader och drivmedlen för personbilar har blivit mer utsläppssnåla. Å andra sidan är det intressant att se var utsläppsutvecklingen är på väg när det gäller livsmedel och andra varor och tjänster”, säger Karhinen.

Material

Informationstjänsten för konsumtionsbaserade utsläpp: kulutus.hiilineutraalsuomi.fi (på finska)

Animation (Youtube)

Konsumtionsbaserad utsläppsberäkning som stöd för kommunernas klimatarbete (Blog, 11.10.2022, på finska) 

Mot områdesbaserad koldioxidneutralitet och bortom den (Blog 26.10.2021, på finska)

Vad säger kommunernas områdes,- konsumtions- och förbrukningsbaserade växthusutsläpp till oss? (Blog 18.12.2019, på finska) 

Nyckelord

Kontakter

- Specialforskare Santtu Karhinen, Finlands Miljöcentral, tfn 0295 251 889, santtu.karhinen@syke.fi
- Forskare Mari Heikkinen, Finlands miljöcentral, tfn  0295 252 211, mari.e.heikkinen@syke.fi
- Gruppchef Laura Saikku, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 140, laura.saikku@syke.fi

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Bild: Filmbutik
Bild: Filmbutik
Ladda ned bild
Bild1: Kommunala konsumtionsbaserade utsläpp och fördelning  / Syke
Bild1: Kommunala konsumtionsbaserade utsläpp och fördelning / Syke
Ladda ned bild
Bild 2: Landskapens konsumtionsbaserade utsläppen per capita /Syke
Bild 2: Landskapens konsumtionsbaserade utsläppen per capita /Syke
Ladda ned bild
Bild 3: Fördelning av utsläpp per capita i kommunregioner /Syke
Bild 3: Fördelning av utsläpp per capita i kommunregioner /Syke
Ladda ned bild
Bild 4: Fördelning av utsläppen från hushållens konsumtion till eget område och importområden /Syke
Bild 4: Fördelning av utsläppen från hushållens konsumtion till eget område och importområden /Syke
Ladda ned bild

Länkar

Om

Suomen ympäristökeskus
Suomen ympäristökeskus
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000https://www.syke.fi/fi-FI

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.  

 

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Veden kautta voidaan edistää rauhaa – Maailman vesipäivän teemana ajankohtaisesti vesi ja rauha22.3.2024 09:04:21 EET | Tiedote

Suomen ympäristökeskus, Suomen Vesiyhdistys ja ulkoministeriö tiedottavat: YK:n Maailman vesipäivän teema on tänä vuonna erityisen ajankohtainen – vesi ja rauha. Vaikka vesivarojen niukkeneminen ja vesipula voi johtaa kiistoihin ja jopa konflikteihin, vesi on myös yhteistyön mahdollistaja. Suomen Vesiyhdistys yhdessä ulkoministeriön ja Suomen ympäristökeskuksen vesidiplomatian yhteishankkeen kanssa järjestävät Maailman vesipäivänä seminaarin päivän teemasta. Tieteiden talolla puhumassa ovat mm. ulkoministeri Elina Valtonen ja Ukrainan sodan ympäristövaikutuksia arvioivaa työryhmää johtava Margot Wallström.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye