“Beräkningen av konsumtionsbaserade växthusutsläpp är en naturlig fortsättning på SYKE:s utsläppsberäkningssystem som är unik på det internationella planet. För första gången får vi systematisk information om hur utsläppen fördelas mellan hushåll och kommunorganisationen inom kommunen”, säger Santtu Karhinen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.

Enligt den nya utsläppsberäkningen är de kombinerade konsumtionsbaserade växthusutsläppen i Finlands kommuner cirka 57,4 MtCO₂e. Av dessa kommuners utsläpp beror 83 procent på hushållens konsumtion, 11 procent på kommunens upphandlingar och resterande 6 procent på investeringar.

Av utsläppen från hushållens konsumtion uppgår boende till 25 procent, livsmedelskonsumtion till 23 procent, transport till 22 procent, övriga varor till 16 procent och övriga tjänster till 14 procent.

Utsläppen från kommunala upphandlingar beror främst på inköp av tjänster, som står för 60 procent av utsläppen från alla kommunala upphandlingar. I investeringarna betonas utsläppen från byggandet. Andelarna varierar kraftigt mellan regionerna.

Stora geografiska skillnader i konsumtionsbaserade utsläpp

De största kombinerade konsumtionsbaserade utsläppen per capita finns i Kajanaland. Byggverksamheten i Nyland som är mer intensiv än i andra delar av landet återspeglas i en högre utsläppsnivå för investeringsutsläpp. Hushållens konsumtionsutsläpp är lägst i Mellersta Finland och Birkaland.

Utsläppen från boende i de norra delarna av Kajanaland, Lappland och Norra Österbotten är högre än genomsnittet, delvis på grund av klimatförhållandena. Förutom värmebehovet bestämmer bränslefördelningen för fjärrvärme bland annat också utsläppen från boendet i stor utsträckning.

Geografiska särdrag och möjligheter att använda kollektivtrafiken styr utsläppen från transport, varför utsläppen från personbilstrafiken betonas särskilt i landsbygdskommuner och tätortskommuner jämfört med urbana kommuner.

Däremot är utsläppen från transporttjänster, inklusive flygresor, i genomsnitt högre i de urbana kommunerna.

I stadsaktiga kommuner är livsmedelskonsumtionen mer inriktad på växtbaserade produkter än i landsbygdspräglade och tätortskommuner. Därmed är utsläppen från livsmedelskonsumtionen lägst i de urbana kommunerna.

Å andra sidan används cateringtjänster oftare i städer än i mindre befolkade områden, vilket bidrar till att jämna ut skillnaderna mellan olika typer av områden när det gäller utsläpp från matkonsumtion. För andra varor och tjänster, såsom kläder, hälsotjänster samt kultur- och fritidstjänster, är konsumtionsutsläppen mycket lika i olika typer av områden.

”När resultaten ska tolkas bör man dock notera att samma typ av område omfattar kommuner som skiljer sig åt, till exempel till sina demografiska och geografiska särdrag. Det här återspeglas i skillnaderna mellan kommunerna”, säger Karhinen. 

Cirka hälften av utsläppen från Finlands hushåll går till utlandet

Utsläppen från kommunernas konsumtion omfattar även utsläpp från konsumtion av importerade varor. Därför synliggör resultaten klimatutsläppen från vår konsumtion utanför våra kommungränser, det vill säga viktigast av allt, de utsläpp som genereras från produktionen utomlands.

”Därför kan finländarna inte överföra ansvaret för klimatarbetet till andra länder. Ungefär hälften av de finländska hushållens klimatutsläpp från konsumtionen uppstår i andra länder. Därför bör det ambitiösa klimatarbetet syfta till att minska utsläppen på global nivå”, säger Karhinen.

Den offentliga sektorn och företagen spelar en viktig roll för att minska utsläppen från konsumtionen

Enligt Karhinen är det viktigt att förstå att en minskning av utsläppen från konsumtionen är en gemensam insats mellan den offentliga sektorn, företagen och hushållen. Den offentliga sektorn utvecklar verksamhetsmiljön för företagen och hushållen, inom vilken det är möjligt att minska utsläppen.

Till exempel återspeglas valet av bränsle för fjärrvärme i kommunen eller landskapet i produktionen hos företagen och därmed i utsläppen från dem som använder produkterna, dvs. invånare.

Genom samhällsstrukturer, att främja gång och cykling samt utveckla kollektivtrafiken kan man påverka rörlighetsvalen för kommuninvånarna. Det är viktigt att kommuninvånarna kräver en verksamhetsmiljö som stödjer minskningen av koldioxidavtrycket från konsumtionen.

”Huvudsyftet med beräkningen är att visa att klimatutsläppen i ett område är en summa av dess aktörer. Beräkningen visar också att hushållen behöver stöd från företagen och lokala myndigheter för att minska konsumtionsrelaterade utsläpp. Med hjälp av data kan åtgärderna planeras och riktas på ett effektivt sätt”, säger Karhinen.

Resultaten kompletterar utsläppsdatatjänsten för kommuner och områden

Beräkningen av konsumtionsbaserade växthusutsläpp kompletterar utsläppsdatatjänsten för kommuner och landskap som upprätthållits av Finlands miljöcentral sedan år 2020. Beräkningen har genomförts som en del av projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (CANEMURE).

Principerna för beräkningen skiljer sig avsevärt från principerna för mer traditionell förbrukningsbaserad beräkning. När man räknar förbrukningsbaserade utsläpp är utgångspunkten i utsläpp som bildas inom ett visst geografiskt område.  I det konsumtionsbaserade angreppssättet ser man å andra sidan på utsläppen från produktionen av en vara i kommunen där den konsumeras, oavsett dess produktionsområde.

Utsläppen från jordbruksproduktionen fördelas till exempel på kommunerna utifrån var man konsumerar varorna som produceras av jordbruksaktörer. Utsläpp från produktionen av importerade varor riktas också till den kommun där de importerade varorna förvärvas och konsumeras.

Beräkningen baseras på uppgifter från år 2015. Till nästa gång uppdaterar Finlands miljöcentral beräkningen med uppgifter för 2019.

“Sedan 2015 har det skett en mycket positiv utveckling av utsläppen, i synnerhet från boende och rörlighet, eftersom uppvärmningslösningar för byggnader och drivmedlen för personbilar har blivit mer utsläppssnåla. Å andra sidan är det intressant att se var utsläppsutvecklingen är på väg när det gäller livsmedel och andra varor och tjänster”, säger Karhinen.

Material

Informationstjänsten för konsumtionsbaserade utsläpp: kulutus.hiilineutraalsuomi.fi (på finska)

Animation (Youtube)

Konsumtionsbaserad utsläppsberäkning som stöd för kommunernas klimatarbete (Blog, 11.10.2022, på finska) 

Mot områdesbaserad koldioxidneutralitet och bortom den (Blog 26.10.2021, på finska)

Vad säger kommunernas områdes,- konsumtions- och förbrukningsbaserade växthusutsläpp till oss? (Blog 18.12.2019, på finska)