Korrigerat: En betydande del av pengarna som används till penningspel kommer från spelare med spelproblem

I pressmeddelandet från i morse berättade vi felaktigt att större delen (62 %) av den lilla grupp människor som spelar mycket skulle ha spelbroblem. Rätt forskningsresultat är att största delen av de pengar som använts till spelande (62 %) kom år 2019 från spelare med spelproblem.

Korrigerat pressmeddelande:

Drygt en tredjedel (35 %) av konsumtionen av penningspel spelades av spelare med penningspelsproblem. Av konsumtionen kom 17 procent från personer som spelar på risknivå, enligt rapporten från undersökningen Finländarnas penningspelande 2019 som publicerats i dag av Institutet för hälsa och välfärd.

En liten del av spelarna (2,5 %) spelade hälften (50 %) av penningspelens totalkonsumtion i Fasta Finland 2019. I denna grupp på cirka 72 000 personer som använde mest pengar kom över hälften (62 %) av pengarna från personer med penningspelsproblem och cirka 14 procent från personer som spelade på risknivå. Endast en fjärdedel (24 %) kom från personer utan spelproblem.

”Resultaten som publicerades på våren visade att spelande på risknivå har minskat i Finland, vilket är en bra riktning. Det är oroväckande att en liten grupp spelare försvinner och till och med upplever mer spelproblem än tidigare”, bedömer Anne Salonen, THL:s specialforskare.

Spelande på risknivå innebär spelande som orsakar enstaka skadeverkningar och ofta föregår ett faktiskt spelproblem. Allvaret av penningspelproblem mäts med en internationell SOGS-mätare.

År 2019 var penningspelsproblem vanligast hos arbetslösa eller permitterade personer som tjänade 501–1000 euro netto i månaden.

Vid inköp och hemma

De vanligaste omgivningarna där personer som svarat på undersökningen spelade penningspel 2019 var matbutiken eller köpcentret (55,1 %), hemmet (54,8 %) och kiosken (36,1 %).

Hälften (51,0 %) av spelarna av penningspel uppgav att de i första hand spelade för att vinna pengar, och en tredjedel (31,2 %) spelade på grund av spänning, välbehag eller nöje. En liten del av spelarna spelade för att umgås med andra (3,1 %), för att stödja ett gott ändamål (2,4 %) eller för att slappna av, lindra stress eller undkomma någon annan obehaglig känsla eller situation (1,2 %).

Problemen hopar sig

Personer med penningspelsproblem hade ofta också andra utmaningar i livet. Om det i svarandes närmaste krets förekom personer som på ett problematiskt sätt spelade penningspel, hade svararen själv mer sannolikt ett penningspelsproblem.

Av dem som spelade digitala spel på ett problematiskt sätt hade 13 procent ett penningspelsproblem; endast tre procent av personer som spelade digitala spel utan problem hade ett penningspelsproblem. Med digitala spel avses video-, konsol-, dator- och mobilspel som inte spelas för pengar.

Sju procent av personer som använde alkohol på risknivå hade ett penningspelsproblem; av personer som använde alkohol måttligt hade endast två procent ett penningspelsproblem. Enligt THL:s rapport var riskanvändning av alkohol, psykisk belastning och problem med digitala spel och penningspel särskilt vanliga bland 18–24-åringar.

”Intäkterna från penningspel används för goda och nyttiga ändamål. Men det är viktigt att se hur dessa goda ändamål bekostas av en liten och sårbar befolkningsgrupp i det nuvarande systemet”, påminner Anne Salonen.

Enligt Salonen måste också övervakningen av åldersgränsen för penningspelande förbättras. Trots att penningspelandet av unga vuxna i åldern 18–24 år minskade jämfört med förra undersökning 2015, var andelen minderåriga spelare i åldern 15–17 år oförändrad. ”Av dem spelade upp till 41 procent penningspel 2019.”

THL har sedan 2007 följt penningspelande, prevalensen av spelproblem och spelrelaterade attityder och åsikter vart fjärde år genom befolkningsundersökningar bland finländare i åldern 15–74 år. År 2019 deltog 3 994 finländare i enkäten. Statistikcentralen utförde intervjuerna per telefon. THL utförde undersökningen på uppdrag och med finansiering av social- och hälsovårdsministeriet (52 § i lotterilagen).

De första resultaten av undersökningen Finländarnas penningspelande 2019 publicerades våren 2020 i två statistikrapporter. I rapporten som nu publiceras har man samlat alla resultat, inklusive tidigare opublicerade resultat enligt socialgrupp, information om spelmiljön, motivationsfaktorer och skadeverkningar av penningspel. Det finns också tidigare opublicerade resultat om digitalt spelande, problem med digitala spel, riskanvändning av alkohol och psykisk belastning.

Källa: Anne Salonen m.fl., Rahapelaaminen, peliongelmat ja rahapelaamiseen liittyvät asenteet ja mielipiteet vuosina 2007–2019 (på finska). Finländarnas penningspel 2019. THL, rapport 18/2020.

Suomalaisten rahapelaaminen 2019 -tutkimuksen keskeiset tulokset (på finska). SlideShare.

Mer information:

Anne Salonen
specialforskare
Institutet för hälsa och välfärd, THL
tfn 029 524 8125
fornamn.efternamn@thl.fi

Tidigare om ämnet:

Penningspelandet på risknivå har minskat – spelproblem är lika vanliga som tidigare. THL pressmeddelande 21.4.2020

Majoriteten understöder placering av penningautomater i separata spelsalar. THL pressmeddelande 24.6.2020