ELY-keskukset

Kräftfiskesäsongen är snart här, är du redo?

Dela

För många finländare hör kräftfiske och kräftskivor till sommarens höjdpunkter och snart är den långa väntan över. Kräftfiskesäsongen inleds den 21 juli klockan 12 och pågår fram till den sista oktober. I synnerhet kvällar och nätter är bästa tiden för kräftfiske, men kräftorna traskar in i mjärdarna även dagtid. Kräftfiske är en kul upplevelse att dela tillsammans med vänner eller familjen. För familjens minsta är det ett oförglömligt äventyr att bege sig ut på en kräftfisketur i den mörknande sommarkvällen.

Som fångst kan kräftfiskaren få inhemsk flodkräfta eller från Nordamerika härstammande signalkräfta. Förra sommaren var idealisk för kräftans tillväxt och den varma juni medförde snabbt uppvärmda vatten. Det här betyder att kräftorna antagligen byter skal tidigt, vilket bådar gott för en lyckad inledning på kräftsäsongen. Fortsätter det varma vädret långa tider och vattnen är mycket varma, kan kräftorna dock vara mindre aktiva.

De årliga kräftfångsterna har under 2010-talet legat på 3–5 miljoner kräftor, varav flodkräftornas andel i slutet av årtiondet var endast 10 procent. Fritidsfiskarna står för merparten av fångsterna, men i och med att signalkräftbestånden stärkts, har det kommersiella fiskets andel varit på uppgång. De produktivaste signalkräftvattnen finns i Tavastland, Birkaland och Egentliga Finland. Flodkräftfångsterna är i sin tur störst i Östra och Mellersta Finland.

Varje kräftfiskare kan förhindra spridningen av kräftpest!

Spridningen av kräftpesten och signalkräftor utgör den största faran mot den starkt hotade flodkräftan. Varje kräftfiskare kan förhindra spridningen av kräftpest genom att ihåg att desinficera, torka eller frysa ner kräftfiskeredskapen innan man flyttar dem från en del av ett vattenområde till ett annat, eller mellan sjöar. Betesfisken ska alltid komma från det vattenområde i vilket man fiskar kräftorna. Fisk från andra vatten måste frysas ner i tre dygn före användning.
Därtill ska man komma ihåg att man endast får sumpa kräftor i den del av vattnet där de fångats. Signalkräftan sprider kräftpest och får aldrig flyttas från ett vatten eller till ett annat, eller utplanteras. Även utplantering av flodkräftor kräver tillstånd.

Kom-ihåg lista för kräftskivan

Då man kokar kräftorna ska man lägga kräftorna i vatten som redan kokar och koka endast mindre partier åt gången. Håll koll på att vattnet kokar hela tiden. En lämplig koktid är 8–12 minuter, beroende på kräftans storlek. Övriga ingredienser som behövs är salt, socker och dill. På nätet finns många kokrecept att välja mellan.

Även om man inte själv har möjligt att bege sig ut på kräftfiske, behöver man inte skippa kräftskivan. Det finns gott om inhemska kräftor till salu, och ofta även färdigt kokade.

Tillstånd behövs för kräftfiske

För kräftfiske behövs alltid vattenägarens tillstånd och 18–64-åringar ska dessutom ha betalat fiskevårdsavgiften. Mjärdarna ska märkas med flöten som når minst 5 centimeter över vattenytan. Därtill ska de förses med kräftfiskarens namn och kontaktuppgifter samt redskapsmärke, om vattenområdets ägare förutsätter ett sådant. För olaglig fångst av flodkräftor kan man dömas att erlägga flodkräftans skyddsvärde, som är 50 euro per kräfta.

Du kan läsa mer om kräftfiske och kräftor här: Kräfta -broschyrer (ahven.net)

Nyckelord

Kontakter

Kräftforskare (FD, docent), Japo Jussila, Östra Finlands Universitet, tel. 040 5428 982

Fiskeriexpert, Janne Rautanen, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation, tel. 0400 946 968

Informatör Tapio Gustafsson, Centralförbundet för Fiskerihushållning, tel. 044 4931 457

Ledande fiskeriexpert, Jorma Kirjavainen, Närings-, trafik-, och miljöcentralen, Insjö-Finlands fiskeritjänster, tel. 02950 25059

Forskare (FM), Esa Erkamo, Naturresursinstitutet, tel. 02953 27425

Om

ELY-keskukset ovat valtion viranomaisia, jotka edistävät alueellista kehittämistä hoitamalla valtionhallinnon toimeenpano- ja kehittämistehtäviä alueilla. ELY-keskukset hoitavat elinkeinoihin, työvoimaan, osaamiseen sekä liikenteeseen ja infrastruktuuriin että ympäristöön ja luonnonvaroihin liittyviä tehtäviä. ELY-keskukset kehittävät ja tukevat taloudellista, sosiaalista ja ekologisesti kestävää hyvinvointia.

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

Mynäjoen valuma-alueella aloitetaan vesiensuojelutoimenpiteiden yleissuunnittelu (Varsinais-Suomi, Satakunta)29.7.2021 13:20:11 EEST | Tiedote

Lounais-Suomen vesiensuojeluyhdistys ry laatii Mynäjoen vesistöalueelle vesiensuojelutoimenpiteiden yleissuunnitelman Varsinais-Suomen ELY-keskuksen toimeksiannosta. Mynäjoen valuma-alue valikoitui kohdealueeksi, sillä siellä ei ole tehty kokonaisvaltaista koko valuma-aluetta kattavaa suunnittelua ja sekä Mynäjoen että Mynälahden vesien tila kaipaavat tilannetta kohentavia toimenpiteitä. Mynäjoen valuma-alue on suurimmaksi osaksi Mynämäen kunnan alueella, mutta osia siitä on Maskun, Nousiaisten ja Pöytyän kunnissa.

Ravustuskausi tulee, oletko valmis?14.7.2021 09:14:48 EEST | Tiedote

Monelle suomalaiselle ravustus ja ravuilla herkuttelu on kesän kohokohta. Nyt odotus palkitaan, sillä ravustuskausi käynnistyy heinäkuun 21. päivä kello 12 ja jatkuu lokakuun viimeiseen päivään. Etenkin ilta ja yö ovat parasta ravustusaikaa, mutta saksiniekka kävelee mertaan päivisinkin. Parhaimmillaan ravustus on hauskaa yhdessä tekemistä kavereiden tai perheen kanssa. Perheen pikkuväelle hämärän ajan ravustus on unohtumaton kokemus.

Vedenalaisen luonnon monimuotoisuutta kartoitetaan pohjoisen Perämeren alueella8.7.2021 10:37:15 EEST | Tiedote

Heinä- ja elokuun aikana voi nähdä tavallista tarkkaavaisempia suppailijoita ja kahlaajia Perämeren rantavesissä. Kyse ei kuitenkaan ole hellettä karussa olevista lomailijoista, vaan pohjoisen meriluonnon kartoittajista. Lapin ja Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen alueilla toteutetaan vedenalaisen luonnon monimuotoisuuden inventointeja osana VELMU2 -ohjelmaa, jossa tavoitteena on lisätä tietoa pohjoisen Perämeren huonommin tunnettujen rannikkoalueiden lajistosta, luontotyypeistä ja lajien muodostamista yhteisöistä. Alueella liikkuvat myös SeaCOMBO-hankkeen kartoittajat.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum