Förslagen, som presenterades av kursdeltagare och representanter från svenska Försvarshögskolan och finska Säkerhetskommittén, lades fram inför ett högnivåforum bestående av bland andra Hiski Haukkala, kanslichef till republiken Finlands president, näringslivsprofilen Marcus Wallenberg, finska inrikesministeriets kanslichef Kirsi Pimiä och svenska regeringens specialutredare i civilförsvar, Britt Bohlin.

”Förslagen har tagits fram av tjugo ledande krisberedskapspersoner från Sverige och Finland som deltagit i Hanaholmen-initiativets krisberedskapskurs i september och oktober. Hela idén med högnivåforumet är att kursdeltagarnas förslag inte skall förbli vackra ord på ett papper, utan att rekommendationerna skall leda till konkreta resultat”, påpekar Försvarshögskolans chef för Centrum för totalförsvar, Fredrik Bynander.

De sju rekommendationerna behandlar allt från gemensamma övningar och varningssystem, nya modeller för informationsdelning, hantering av klimat- och hybridhot, beredskapslagring, offentlig-privat samverkan samt fortsatt gemensam krisberedskapsutbildning.

”Ensam är inte stark när det gäller stora samhällskriser som pandemier och storbränder. Globala utmaningar kräver dialog, solidaritet och gränsöverskridande samarbete. Finland och Sverige kan gå i bräschen för övriga Norden när det gäller samverkan kring det civila försvaret”, konstaterar det svensk-finska samarbetscentret Hanaholmens VD Gunvor Kronman.

Öppningstalet under högnivåforumet hölls på republikens presidents vägnar av kanslichef Hiski Haukkala. Därefter följde tal av Sveriges tidigare försvarsminister Björn von Sydow, Marcus Wallenberg och ett flertal andra svenska och finska forskare, politiker och krisberedskapsexperter. Även EU:s krisberedskapskommissionär Janez Lenarčič deltog via förhandsinspelad videolänk.

Evenemanget avslutades med diplomutdelning till Hanaholmen-initiativets kursdeltagare och ett inlägg av Försvarshögskolans rektor Robert Egnell.                   

Hanaholmen-initiativets idéer och rekommendationer för stärkt krisberedskap i Sverige och Finland:

1. Förbered och skapa medvetenhet om klimatrelaterade kriser.
2. Skapa bilateral beredskapsplanering gällande cyberhot.
3. Säkra kritiska leveranskedjor och varor som är nödvändiga för ett samhälle i kris.
4. Bygga gemensam kunskap om hybridhot och tidigt upptäcka och ha förmåga att förebygga och möta dessa hot.
5. Förbättra förmågan att se tidiga tecken på kriser och hot. Skapa ett system för tidig strategisk förvarning med rapportering till bägge länder. 
6. Skapa krisberedskapssamarbeten mellan offentliga och privata aktörer och civilsamhället.
7. Etablera ett utbildningsprogram på hög nivå.

Läs mera om kursdeltagarnas förslag på engelska här: www.hanaholmen.fi/wp-content/uploads/2021/11/The_Hanaholmen_Initiative_041121.pdf 

Finlands president Sauli Niinistös öppningstal på engelska: www.presidentti.fi/en/speeches/statement-by-president-of-the-republic-of-finland-sauli-niinisto-at-the-hanaholmen-initiative-summit-on-16-november-2021/

Bifogade fotografier från dagens högnivåforum får användas fritt av media. Fotograf: Jakke Nikkarinen. 

Ytterligare information: Hanaholmens kommunikationsdirektör Håkan Forsgård, hakan.forsgard(at)hanaholmen.fi, tel. +358 40 767 7373.

Om Hanaholmen-initiativet

Det nya bilaterala krisberedskapsprogrammet Hanaholmen-initiativet offentliggjordes i januari 2021. Målet med initiativet är att stärka samarbetet mellan Finland och Sverige inför och under civila kriser. Det kan handla om allt från klimatrelaterade kriser som bränder och översvämningar till cyberhot och globala pandemier.

Hanaholmen-initiativet består av två delar: en årligen återkommande krisberedskapskurs och ett årligen återkommande högnivåforum. Målet är att högnivåforumet skall ta upp observationer och rekommendationer som uppstått under genomförandet av utbildningsprogrammet.

Läs mera om krisberedskapsprogrammet här: www.hanaholmen.fi/sv/kulturcentrum/hanaholmen-initiativet/

www.hanaholmen.fi