Kristelefonen berättar om unga kvinnors utmattning och brist på framtidsvisioner
MIELI rf:s Kristelefon har under början av året mottagit samtal av allt fler unga kvinnor. Kvinnorna belastas bl.a. av studiepress, utmattning och bekymmer som har hopat sig. Det är också svårt att få vård på grund av psykiska problem, och en person med självmordstankar kan bli erbjuden en tid flera månader längre fram. När man ringer till Kristelefonen är man ute efter samtalsstöd och en människa som lyssnar, genast och inte efter en väntetid.
- När en ung kvinna ringer Kristelefonen har det ofta hopats bekymmer och oro för många olika saker i hennes liv. Många som ringer har svårt att se en framtid och de upplever att ingenting blir bättre. När Kristelefonens jour svarar är många lättade över att nå en människa som lyssnar till dem, berättar Kristelefonens chef Susanna Winter från MIELI rf.
De vanligaste orsakerna till att kvinnor under trettio år ringer till Kristelefonen är: de mår dåligt, har problem med mänskliga relationer och upplever självdestruktivitet. Lite mer än 2 procent av gruppen unga kvinnor var akut självdestruktiva.
Flera samtal än någonsin under årets början
Under början av år 2022 har Kristelefonen tagit emot fler samtal än någonsin tidigare. Det kommer in i genomsnitt 32 000 samtal i månaden, vilket är 40 procent mera än 2021. April 2022 var den brådaste månaden i Kristelefonens historia; antalet samtal uppgick till nästan 34 000. Människor belastas av den tredubbla krisen, det vill säga klimatkrisen, pandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina. I samtalen märktes Rysslands anfall mot Ukraina särskilt i februari-mars. Mot sommaren minskade antalet samtal som behandlade dessa ämnen
- Att få hjälp i rätt tid är mycket viktigt särskilt nu under semestertiden. Tukinet och chatten Sekasin samt Kristelefonen har öppet hela sommaren och svarar också då många offentliga tjänster håller sommarpaus. Det har vanligen varit rusning i Kristelefonen i juli, och därför förbereder vi oss igen för en bråd sommar, sammanfattar Winter.
I höst kommer MIELI rf att öppna kristelefonlinjer också på ukrainska och ryska. Redan nu finns det på webbsidan information på båda språken.
Kristelefonen, Tukinet och chatten Sekasin svarar hela sommaren.
Kristelefon har jour:
- på finska 09 2525 0111, dygnet runt
- på svenska 09 2525 0112
- på arabiska och engelska 09 2525 0113.
Dessutom kan man hela sommaren få stöd i Tukinet Mieli-tukisuhteet, chatten Solmussa och chatten Sekasin.
Ytterligare information och öppettider mieli.fi/kriisipuhelin (tähän osoite ruotsinkieliselle sivulle, jos sellaista on)
Webbsidor på ukrainska finns på adressen mieli.fi/uk/.
Nyckelord
Kontakter
Susanna Winter, chef för Kristelefonverksamheten, 040 587 5197, susanna.winter@mieli.fi, till 23.6 (allmänt om Kristelefonen, antal samtal, teman osv.)
Krisarbetare Camilla Björk, tfn 044 243 8997, camilla.bjork@pohjanmaankriisikeskus.fi, 24-26.6 klo 16-20.30 (Situationen i Kristelefonen under midsommaren)
Om
MIELI Suomen Mielenterveys ry tekee työtä mielenterveyden edistämiseksi ja ongelmien ehkäisemiseksi. MIELI ry puolustaa kaikkien yhtäläistä oikeutta hyvään mielenterveyteen. Järjestö koordinoi valtakunnallisen kriisikeskusverkoston toimintaa sekä edistää lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden mielenterveyttä ja mielen hyvinvointia.
Följ MIELI Suomen Mielenterveys ry
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från MIELI Suomen Mielenterveys ry
Suru voi vaikuttaa myös kehollisesti22.4.2024 14:46:10 EEST | Tiedote
Torstaina alkava Surukonferenssi käsittelee elämää läheisen kuoleman jälkeen. Ensimmäistä kertaa konferenssissa keskustellaan laajemmin myös surun kehollisista vaikutuksista.
Kehysriihen päätökset romuttavat järjestöjen auttamistyön17.4.2024 18:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisen terveyden ja hyvinvoinnin yksi tukijalka, järjestöjen ennaltaehkäisevä työ ja matalan kynnyksen auttaminen, on vakavasti uhattuna. Kehysriihen päätös leikata jopa kolmannes sosiaali- ja terveysjärjestöjen avustuksista tarkoittaa useiden toimintojen lakkauttamista eli useiden avun tarpeessa olevien ryhmien tuen loppumista. Myös MIELI ry:n kyky vahvistaa mielenterveyttä ja tarjota kriisiapua tulee päätöksen myötä heikkenemään.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 08:01:16 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 07:51:31 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Den psykiska hälsan bland personer bosatta i Finland har försvagats också efter coronapandemin3.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
En femtedel av finländarna i arbetsför ålder känner av betydande psykisk belastning. Mest belastade är personer i åldern 20 – 39 år. Dessutom har stressnivåerna stigit i alla befolkningsgrupper. Den försvagade psykiska hälsan syns i MIELI rf:s krishjälp.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum