Kunskapsledningens utmaningar inom social- och hälsovårdstjänster

Projektchef Kimmo Parhiala från THL berättade om utvärderingarna av den offentligt ordnade servicen inom social- och hälsovården på varje sjukvårdsdistrikts område.

– Målet är att speciellt utvärdera en jämlik tillgång till service, ett kostnadseffektivt genomförande och integration av servicen. Det finns skillnader mellan områdena i det hur de använder kunskapsledningen som stöd. Materialet för utvärderingen är olika dokument samt över 500 så kallade indikatorer och dialoger med områdena, berättade Parhiala.

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen framskrider

Koordinator för social- och hälsovårdsreformens beredning, specialsakkunnig Karri Vainio från Finlands kommunförbund förde fram hur man strävar efter att föra reformen framåt för lagstiftningens del och vid beredningen beaktas flera valperioders perspektiv. Hit hör klarläggande av kommunernas och landskapens roller samt stödande av aktörerna på fältet. Principen är att klienterna och de som arbetar i det främsta ledet ska höras.

– Vid beredningen är den sekundära användningen av social- och hälsovårdsuppgifter ny, dvs. lagstiftningen om sekundär användning. Även det tekniska genomförandet ska ännu utvecklas, berättade Vainio.

I sin föreläsning granskade Vainio kunskapsledningen övergripande från historiskt perspektiv till nutid.

Satsningar görs på forskning inom socialarbetet

– På Helsingfors universitet kommer man nästa år att satsa på många undersökningar inom socialarbetet. I undersökningarna är samarbetet med olika målgrupper verkligt viktigt och nödvändigt. I forskningen ska man också fundera på hur vi kan sammanföra de resultat som erhållits och hur vi kan skapa gemensamma rekommendationer, betonade professor Ilse Julkunen från Helsingfors universitet.

Julkunen förde fram interaktiva undersökningar, där man gjorde gemensamma verksamhetsdefinitioner och rekommendationer. Julkunen berättade bland annat om exemplet ”Malmö visar vägen mot en hållbar framtid”. I Malmö samlades en grupp med 20 sakkunniga från olika områden. Projektet var lyckat enligt kommunstyrelsen i Malmö, eftersom den beviljade finansiering också för fortsättande av projektarbetet, vilket omfattade många åtgärdsprogram för lösande av problem.

Hälsovårdens vardagseffekt är förmågan att hjälpa patienten

THL:s överläkare, professor Antti Malmivaara talade om ämnet: Hur ska man bedöma och främja vardagseffekten inom hälsovården?

– Det finns ingen expert som är perfekt, utan alla kan göra sin egen andel inom hälsovården. Var och en kan fundera över hur man i det egna arbetet skapar ett värde för klienterna. Den information som fås ska nå ”kanden såväl som kanslichefen", beskriver Malmivaara.

I forskningen utgår man alltid från det som är ett problem. I forskningen definieras vilka frågor man vill ha svar på och vilken som är minimiinformationen som forskningen inte kan vara utan för att lyckas. Undersökningsmaterialet ska dock vara tillräckligt övergripande. Vardagsverksamheten inom social- och hälsovården är en del av värdefull forskning, därför ska forskning och praktiskt utförande inte vara åtskilda funktioner.

– Hälsovårdens vardagseffekt är förmågan att hjälpa patienten. Vi har ansvar för att föra fram riktig och forskningsbaserad information som inte vilseleder medborgarna samt att bevara yrkesmänniskornas och befolkningens förtroende, betonar Malmivaara.

Som en del av kvaliteten finns kvalitetsregister, vilka har som huvudsyfte att bedöma social- och hälsovårdens vårdåtgärder och vårdkedjor, inklusive ledning genom information. Kvalitetsregister kan användas också för bedömning vid införandet av nya teknologier och möjliggörande av individuell medicin.

Seminariedagen var mycket givande och väckte nya tankar. I seminariet deltog ca 70 yrkesmänniskor och sakkunniga inom social- och hälsovården.