- Det allra viktigaste är förstås att reformen nu framskrider i vettig form och utan privatiseringskrav, utan att sälja bort stora delar av en central välfärdssektor, vilket det fanns risk för under senaste högerregerings tid, säger Kvarnström.

Utlåtanderundan och förhandlingarna mellan regeringspartierna har lett till att vårdreformens finansieringsmodell som baserar sig på en rad olika kriterier setts över. Enligt det nya förslaget skall utjämningen leda till att finansieringen för de olika välfärdsområdena kan öka med högst 200 euro per invånare eller minska med högst 100 euro per invånare jämfört med nuläget. I det tidigare förslaget låg gränsen på minus 150 respektive plus 150 euro per invånare. Helt konkret betyder förändringen att finansieringen för vården och omsorgen ökar i landet och att staten finansierar mellanskillnaden.

- Jag är tacksam över att regeringen nådde en överenskommelse. Den nya finansieringsmodellen gynnar mycket bättre våra tvåspråkiga landskap, utan att panta på det viktiga målet att tillgodose en god vård i hela landet, säger Johan Kvarnström.

Därtill stärker man resurserna för att garantera en vård på de två nationalspråken genom att öka koefficienten för tvåspråkigheten i finansieringsmodellen.

- Vi är många inom Finlands Svenska Socialdemokrater som jobbat för detta. En vårdreform i denna modell ger oss förutsättningar för att tillgången till svenskspråkiga vårdtjänster stärks, kommenterar Kvarnström.

I förhandlingarna har det också klarnat att Egentliga Finland kommer att få ett extra ansvar över att koordinera samarbetet kring den tvåspråkiga vården och västra Nyland kommer att få ett speciellt ansvar över att utveckla de svenskspråkiga vårdtjänsterna.

- I västra Nyland och i min hemregion Raseborg har vi en god kännedom om att ordna en vård på svenska. Vi har nu ett stort ansvar över att utveckla en god vård och omsorg på svenska i hela landet och leda med exempel, säger riksdagsledamot Johan Kvarnström som är bosatt i Raseborg.