Det råder stor enighet om att reformen behövs. Kvarnström tar därtill klart ställning för just den modell som regeringen enats om.

- Kostnadstrycket inom vården är stort och det enda vettiga och ansvarsfulla är att försöka dämpa kostnadsökningen. Till det behövs välfärdsområden. Kommunernas situation med all variation dem emellan är en ohållbar grund för att möta utmaningen. Jag ser det inte som att kommunerna fråntas frihet och makt utan mer som att de slipper ansvar för de kostnadsökningar de varken har råd med eller kan påverka tillräckligt som små aktörer. Reformen behövs för att trygga och utveckla social- och hälsovårdstjänster på ett hållbart sätt, säger Kvarnström.

Han välkomnar en reform utan bolagiseringskrav och nedskärningar i finansieringen.

- Det offentliga har ansvaret medan privata serviceproducenter och tredje sektorn fortsättningsvis har en viktig kompletterande roll i produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Det vi lyckligtvis undviker är en radikal privatisering av vårdsektorn, säger Kvarnström.

Han beklagar att det i samhällsdebatten förekommit osakligheter och påståenden som verkligen inte stämmer, bland annat skrämsel om framtida uppsägningar i Nyland.

- Den stora utmaningen blir att rekrytera mer personal, något som samtidigt är lättare för välfärdsområden än för enskilda kommuner. Finansieringen ökar i alla områden, även räknat per invånare. Den utjämning som finns med är befogad. Det viktigaste är att vi tryggar finansieringen istället för att sammanbinda reformen med nedskärningskrav.

Kvarnström är glad att den historiska reformen nu ska förverkligas så att den offentliga vården utvecklas istället för att säljas ut.

- Reformen genomförs enligt värderingar vi kan omfatta. Den beaktar regional rättvisa och språkliga rättigheter bättre än tidigare förslag, säger Kvarnström.