Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten

Kvävereserven större än väntat i sur sulfatjord

Dela

Det kan finnas utrymme för inbesparing i kvävegödsling på sura sulfatjordar på grund av höga halter av kväve i de djupare lagren i den här jorden. Det här visar odlingstester som utförts på Söderfjärdens försöksfält i Korsholm. Samarbetet mellan jordbrukare och forskare startade redan 2010 och nu finns sju års resultat sammanfattade.

Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm
Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm

Nytta av kvävereserven i odling

Forskning visar att sur sulfatjord naturligt innehåller mycket mera kväve och organiskt material i de djupare lagren jämfört med vanlig mineraljord. De höga kvävehalterna i sur sulfatjord leder till att jorden avger kväve i olika form. Kvävet upptas av skörden, läcker ut till vattendrag och avges i form av växthusgas. Resultaten från 2011–2017 visar att mängden kväve som årligen urlakas ur marken och som upptas av grödan tillsammans motsvarar ungefär 150 % av den mängd kväve som spridits ut på åkern i form av gödsel. Det här innebär att en ansenlig mängd kväve kommer från reserver i marken och är något som odlaren kan dra nytta av.

Tungmetaller upptas endast i liten mån av spannmål

Fältförsöken på Söderfjärden inleddes redan år 2010 och har pågått med hjälp av projektfinansiering sedan dess. I november 2020 publicerades en vetenskaplig artikel (länken nedan) baserad på flerårig forskning om kvävet i sur sulfatjord som det finns rikligt av på Söderfjärdens försöksfält . Syftet med försöken har varit att utreda olika odlingsmetoders effekt på oxidering av sulfidavlagringar, vattenkvaliteten och skörden. På försöksfältet finns tre åkerskiften med tre olika dräneringsmetoder: konventionell täckdikning, reglerad dränering och reglerad dränering med underbevattning. I underbevattningsfältet pumpas tilläggsvatten via reglerbrunnen under torra växtperioder. Resultaten kunde inte påvisa större skillnader mellan de olika dräneringsmetodernas effekt på kväveläckaget. Däremot verkar dräneringsmetoderna ha en viss effekt på kornskördemängder. På längre sikt verkar det också vara möjligt att minska dräneringsvattnets surhet och metallhalter. Metallhalterna är i allmänhet lägst i dräneringsvattnet som kommer från skiftet med reglerad dränering och underbevattning. På det här skiftet har också de största skördarna uppmätts. En god nyhet är att tungmetallhalterna i korn och strå inte verkar vara förhöjda på försöksfältet. Resultaten tyder på att tungmetaller som förekommer i sur sulfatjord, endast i liten mån flyttas till spannmålsskörden.

Viktig metod i framtiden

Samarbetet mellan jordbrukare, dräneringsexperter på Österbottens lantbrukssällskap och forskare har resulterat i innovativa lösningar och nya försöksupplägg. Jordbrukarnas konkreta erfarenheter är värdefulla då nya lösningar testas.Forskare från Naturresursinstitutet, Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Stödstiftelsen för Täckdikning sr., har deltagit i arbetet. De preliminära resultaten visar att höga kvävehalter i sur sulfatjord är något som kunde beaktas vid planering av åkergödsling. Mer detaljerade gödslingsresultat publiceras senare. Gällande dräneringsmetoder så har det visat sig att reglerad dränering med underbevattning kan ge bra resultat både på skörden och vattenkvaliteten, och metoden kan bli viktig om torka under växtperioden blir vanligare i framtiden.

KLIVA-projektet utvecklar tillgången till bevattningsvatten

Sur sulfatjord förekommer längs Finlands kustområden, där sulfidavlagringar har oxiderats på grund av landhöjningen och torrläggning. Sulfidlagren bildades för över 8 000 år sedan då svavelhaltiga sediment samlades på bottnen av det näringsrika Litorinahavet, som fanns före Östersjön. Forskningen på Söderfjärdens försöksfält fortsätter inom ramen för KLIVA-projektet som finansieras av bland annat Interreg Botnia-Atlantica. Inom projektet utreder man möjligheterna att säkerställa tillgången till bevattningsvatten med hjälp av en reglerdamm i utfallsdiket.

Gemensamt pressmeddelande 9.4.2021: NTM-centralen i Södra Österbotten, Naturresursinstitutet, Åbo Akademi

Nyckelord

Kontakter

NTM-centralen i Södra Österbotten:
Anna Bonde, tel. 0295 027 777
Mari Lappalainen, tel. 0295 027 737

Naturresursinstitutet:
Jaana Uusi-Kämppä, tel. 0295 326 622

Åbo Akademi:
Peter Österholm, 050 582 8490

Bilder

Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm
Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm
Ladda ned bild

Länkar

Om

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Päätoimipaikka Seinäjoki: Alvar Aallon katu 8, PL 156
Vaasa: Wolffintie 35 | Kokkola: Pitkänsillankatu 15

0295 027 500http://www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on monialainen, alueellinen toimija. Haluamme edistää alueemme elinvoimaa, kestävää kasvua ja hyvää tulevaisuutta sekä hyvinvointia ja sisäistä turvallisuutta. Hoidamme elinkeinoihin, ympäristöön ja liikenteeseen liittyviä tehtäviä asiakkaidemme eli ihmisten, yritysten ja yhteisöjen hyväksi. Teemme työtämme Etelä-Pohjanmaan lisäksi Pohjanmaan ja Keski-Pohjanmaan alueilla ympäristö- ja liikenneasioissa.

ELY-keskusten valtakunnallisia tiedotteita voit lukea täältä: ELY-keskukset

NTM-centralen i Södra Österbotten är en branschövergripande, regional aktör. Vi vill främja livskraft, hållbar tillväxt, en god framtid samt välstånd och intern säkerhet i regionen. Vi sköter uppgifter i anslutning till näringslivet, miljön och trafiken för våra kunders, dvs. människors, företags och sammanslutningars bästa. Vi är verksamma utöver i Södra Österbotten även i Österbotten och Mellersta Österbotten i fråga om miljö- och trafikfrågor.

NTM-centralernas riksomfattande pressmeddelanden kan du läsa här: NTM-centralerna

Följ Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten

Åsikter om skötsel- och användningsplanen för Natura 2000-området Lappfjärds ådal önskas (landskapen i Österbotten)21.4.2021 10:26:32 EEST | Tiedote

Skötsel- och användningsplanen för Natura 2000-området Lappfjärds ådal har beretts under åren 2019–2021 i samarbete med en tema-arbetsgrupp på bred bas. Planen har utarbetats som en del av projektet Freshabit Life IP och är en av delplanerna i en omfattande avrinningsområdesplan och Vattenvisionen. Målsättningen med skötsel- och användningsplanen är att sammanjämka naturskyddet med områdets övriga användning och att ge riktlinjer och förslag på åtgärder för att trygga eller förbättra naturtypernas tillstånd och arternas livsmiljöer. Skötsel- och användningsplanen tar även hänsyn till rekreation, miljöfostran, kulturvärden och lokala näringar.

Lapväärtinjokilaakson Natura 2000-alueen hoito- ja käyttösuunnitelmasta toivotaan mielipiteitä (Pohjalaismaakunnat)21.4.2021 10:26:31 EEST | Tiedote

Lapväärtinjokilaakson Natura 2000-alueen hoito- ja käyttösuunnitelma on valmisteltu vuosina 2019–2021 laaja-alaisessa teematyöryhmässä. Suunnitelma on laadittu osana Freshabit Life IP-hanketta ja se on yksi laajan valuma-aluesuunnitelman ja Vesivision osasuunnitelmista. Hoito- ja käyttösuunnitelman tavoitteena on luonnonsuojelun ja alueen muun käytön yhteensovittaminen. Lisäksi annetaan ohjeita ja ehdotuksia toimenpiteistä luontotyyppien tilan ja lajien elinympäristöjen turvaamiseksi tai parantamiseksi. Hoito- ja käyttösuunnitelmassa huomioidaan myös virkistyskäyttöä, ympäristökasvatusta, kulttuuriarvoja ja paikallisia elinkeinoja.

Vägbeläggnings- och vägmärkningsarbetet börjar i de österbottniska landskapen under de närmaste veckorna21.4.2021 09:05:00 EEST | Tiedote

Beläggnings- och vägmärkningsarbetet på landsvägarna i de österbottniska landskapen börjar i maj och fortsätter ända till oktober. I år beläggs sammanlagt cirka 222 kilometer landsväg och cirka 5 kilometer gång- och cykelväg. På vissa objekt förbättras dessutom vägens struktur och dräneringen, vilket förlänger beläggningens livscykel. Vägmärkningar görs på beläggningsobjekten och utöver detta repareras nötta landsvägsmärkningar på olika håll i regionen.

Maanteiden päällystys- ja tiemerkintätyöt alkavat pohjalaismaakunnissa lähiviikkoina21.4.2021 09:05:00 EEST | Tiedote

Pohjalaismaakuntien tiestöllä alkavat päällystys- ja tiemerkintätyöt toukokuussa ja ne jatkuvat aina lokakuulle asti. Maanteitä päällystetään yhteensä tänä vuonna noin 222 kilometriä ja kevyenliikenteenväyliä noin 5 kilometriä. Lisäksi joissakin kohteissa tehdään myös tierakenteen ja kuivatuksen parantamista, mikä pidentää päällysteen elinkaarta. Tiemerkintätöitä tehdään päällystyskohteilla, minkä lisäksi kuluneita merkintöjä korjataan eri puolilla tiestöämme.

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus muistuttaa joukkoliikenteen käyttäjiä ja henkilökuntaa kasvomaskin käytöstä16.4.2021 12:06:09 EEST | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos antoi 13.8.2020 suosituksen kasvomaskin käytöstä joukkoliikenteessä koronavirusepidemian aikana. Kasvomaskin asianmukainen käyttö voi vähentää koronavirustartuntoja estämällä pisaroiden leviämistä ympäristöön. Kasvomaskien teho perustuu osittain siihen, että mahdollisimman moni käyttää niitä asianmukaisesti.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum