Kvävereserven större än väntat i sur sulfatjord
Nytta av kvävereserven i odling
Forskning visar att sur sulfatjord naturligt innehåller mycket mera kväve och organiskt material i de djupare lagren jämfört med vanlig mineraljord. De höga kvävehalterna i sur sulfatjord leder till att jorden avger kväve i olika form. Kvävet upptas av skörden, läcker ut till vattendrag och avges i form av växthusgas. Resultaten från 2011–2017 visar att mängden kväve som årligen urlakas ur marken och som upptas av grödan tillsammans motsvarar ungefär 150 % av den mängd kväve som spridits ut på åkern i form av gödsel. Det här innebär att en ansenlig mängd kväve kommer från reserver i marken och är något som odlaren kan dra nytta av.
Tungmetaller upptas endast i liten mån av spannmål
Fältförsöken på Söderfjärden inleddes redan år 2010 och har pågått med hjälp av projektfinansiering sedan dess. I november 2020 publicerades en vetenskaplig artikel (länken nedan) baserad på flerårig forskning om kvävet i sur sulfatjord som det finns rikligt av på Söderfjärdens försöksfält . Syftet med försöken har varit att utreda olika odlingsmetoders effekt på oxidering av sulfidavlagringar, vattenkvaliteten och skörden. På försöksfältet finns tre åkerskiften med tre olika dräneringsmetoder: konventionell täckdikning, reglerad dränering och reglerad dränering med underbevattning. I underbevattningsfältet pumpas tilläggsvatten via reglerbrunnen under torra växtperioder. Resultaten kunde inte påvisa större skillnader mellan de olika dräneringsmetodernas effekt på kväveläckaget. Däremot verkar dräneringsmetoderna ha en viss effekt på kornskördemängder. På längre sikt verkar det också vara möjligt att minska dräneringsvattnets surhet och metallhalter. Metallhalterna är i allmänhet lägst i dräneringsvattnet som kommer från skiftet med reglerad dränering och underbevattning. På det här skiftet har också de största skördarna uppmätts. En god nyhet är att tungmetallhalterna i korn och strå inte verkar vara förhöjda på försöksfältet. Resultaten tyder på att tungmetaller som förekommer i sur sulfatjord, endast i liten mån flyttas till spannmålsskörden.
Viktig metod i framtiden
Samarbetet mellan jordbrukare, dräneringsexperter på Österbottens lantbrukssällskap och forskare har resulterat i innovativa lösningar och nya försöksupplägg. Jordbrukarnas konkreta erfarenheter är värdefulla då nya lösningar testas.Forskare från Naturresursinstitutet, Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Stödstiftelsen för Täckdikning sr., har deltagit i arbetet. De preliminära resultaten visar att höga kvävehalter i sur sulfatjord är något som kunde beaktas vid planering av åkergödsling. Mer detaljerade gödslingsresultat publiceras senare. Gällande dräneringsmetoder så har det visat sig att reglerad dränering med underbevattning kan ge bra resultat både på skörden och vattenkvaliteten, och metoden kan bli viktig om torka under växtperioden blir vanligare i framtiden.
KLIVA-projektet utvecklar tillgången till bevattningsvatten
Sur sulfatjord förekommer längs Finlands kustområden, där sulfidavlagringar har oxiderats på grund av landhöjningen och torrläggning. Sulfidlagren bildades för över 8 000 år sedan då svavelhaltiga sediment samlades på bottnen av det näringsrika Litorinahavet, som fanns före Östersjön. Forskningen på Söderfjärdens försöksfält fortsätter inom ramen för KLIVA-projektet som finansieras av bland annat Interreg Botnia-Atlantica. Inom projektet utreder man möjligheterna att säkerställa tillgången till bevattningsvatten med hjälp av en reglerdamm i utfallsdiket.
Gemensamt pressmeddelande 9.4.2021: NTM-centralen i Södra Österbotten, Naturresursinstitutet, Åbo Akademi
Nyckelord
Kontakter
NTM-centralen i Södra Österbotten:
Anna Bonde, tel. 0295 027 777
Mari Lappalainen, tel. 0295 027 737
Naturresursinstitutet:
Jaana Uusi-Kämppä, tel. 0295 326 622
Åbo Akademi:
Peter Österholm, 050 582 8490
Bilder
Länkar
Om
Päätoimipaikka Seinäjoki: Alvar Aallon katu 8, PL 156
Vaasa: Wolffintie 35 | Kokkola: Pitkänsillankatu 15
0295 027 500http://www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on monialainen, alueellinen toimija. Haluamme edistää alueemme elinvoimaa, kestävää kasvua ja hyvää tulevaisuutta sekä hyvinvointia ja sisäistä turvallisuutta. Hoidamme elinkeinoihin, ympäristöön ja liikenteeseen liittyviä tehtäviä asiakkaidemme eli ihmisten, yritysten ja yhteisöjen hyväksi. Teemme työtämme Etelä-Pohjanmaan lisäksi Pohjanmaan ja Keski-Pohjanmaan alueilla ympäristö- ja liikenneasioissa.
ELY-keskusten valtakunnallisia tiedotteita voit lukea täältä: ELY-keskukset
NTM-centralen i Södra Österbotten är en branschövergripande, regional aktör. Vi vill främja livskraft, hållbar tillväxt, en god framtid samt välstånd och intern säkerhet i regionen. Vi sköter uppgifter i anslutning till näringslivet, miljön och trafiken för våra kunders, dvs. människors, företags och sammanslutningars bästa. Vi är verksamma utöver i Södra Österbotten även i Österbotten och Mellersta Österbotten i fråga om miljö- och trafikfrågor.
NTM-centralernas riksomfattande pressmeddelanden kan du läsa här: NTM-centralerna
Följ Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Karteringen av översvämningar längs Tjöck å börjar (Österbotten)24.4.2024 11:00:00 EEST | Tiedote
Kristinestads stad och NTM-centralen i Södra Österbotten samarbetar med att göra upp en kartering av översvämningshotade områden i det nedre loppet av Tjöck å. Kartläggningen ger bra grundinformation bland annat för planeringen av markanvändningen i området.
Tiukanjoen tulvakartoitus alkamassa (Pohjanmaa)24.4.2024 11:00:00 EEST | Tiedote
Tiukanjoen eli Teuvanjoen alaosalle tehdään tulvavaarakartoitus Kristiinankaupungin ja Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen yhteistyönä. Kartoitus antaa hyvät pohjatiedot muun muassa alueen maankäytön suunnitteluun.
Etelä-Pohjanmaalla maaliskuun lopussa 6594 työtöntä työnhakijaa24.4.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Työttömien työnhakijoiden määrä nousi Etelä-Pohjanmaalla vuoden takaisesta, mutta laski viime kuukaudesta.
Rekreationsplanen för Storsand i Nykarleby skickas för utlåtande och presenteras för allmänheten (Österbotten)23.4.2024 10:07:56 EEST | Tiedote
Under åren 2021–2023 har en rekreationsanvändningsplan beretts för naturskyddsområdena och Natura 2000-området vid Storsand i Nykarleby. Planen har framtagits i samarbete med en planeringsgrupp som bestått av representanter för Nykarleby stad, Monäs, Hirvlax, Monå och Harjux byars samfälligheter, Forststyrelsen och Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Planens främsta målsättning är att fastställa hur området kan utvecklas så att skyddet av områdets naturvärden och möjligheterna till rekreationsanvändning kan samordnas. Rekreationsanvändningsplanen är inte juridiskt bindande.
Uudenkaarlepyyn Storsandin virkistyskäyttösuunnitelma lähetetään lausuntokierrokselle ja esitetään yleisölle (Pohjanmaa)23.4.2024 10:07:56 EEST | Tiedote
Uudenkaarlepyyn Storsandin luonnonsuojelualueiden ja Natura-2000-alueen virkistyskäyttösuunnitelma on valmisteltu vuosien 2021–2022 aikana. Suunnitelma on laadittu yhteistyössä ohjausryhmän kanssa, johon on kuulunut Uudenkaarlepyyn, osakaskunnan (Monäs-Hirvlax-Monå och Harjux byars samfällighet), Metsähallituksen ja Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen edustajia. Virkistyskäyttösuunnitelman päätavoite on määritellä, miten aluetta voidaan kehittää siten, että luonnonarvojen turvaaminen ja alueen virkistyskäyttömahdollisuuksia pystytään yhteensovittamaan. Virkistyskäyttösuunnitelma ei ole juridisesti sitova.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum