Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten

Kvävereserven större än väntat i sur sulfatjord

Dela

Det kan finnas utrymme för inbesparing i kvävegödsling på sura sulfatjordar på grund av höga halter av kväve i de djupare lagren i den här jorden. Det här visar odlingstester som utförts på Söderfjärdens försöksfält i Korsholm. Samarbetet mellan jordbrukare och forskare startade redan 2010 och nu finns sju års resultat sammanfattade.

Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm
Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm

Nytta av kvävereserven i odling

Forskning visar att sur sulfatjord naturligt innehåller mycket mera kväve och organiskt material i de djupare lagren jämfört med vanlig mineraljord. De höga kvävehalterna i sur sulfatjord leder till att jorden avger kväve i olika form. Kvävet upptas av skörden, läcker ut till vattendrag och avges i form av växthusgas. Resultaten från 2011–2017 visar att mängden kväve som årligen urlakas ur marken och som upptas av grödan tillsammans motsvarar ungefär 150 % av den mängd kväve som spridits ut på åkern i form av gödsel. Det här innebär att en ansenlig mängd kväve kommer från reserver i marken och är något som odlaren kan dra nytta av.

Tungmetaller upptas endast i liten mån av spannmål

Fältförsöken på Söderfjärden inleddes redan år 2010 och har pågått med hjälp av projektfinansiering sedan dess. I november 2020 publicerades en vetenskaplig artikel (länken nedan) baserad på flerårig forskning om kvävet i sur sulfatjord som det finns rikligt av på Söderfjärdens försöksfält . Syftet med försöken har varit att utreda olika odlingsmetoders effekt på oxidering av sulfidavlagringar, vattenkvaliteten och skörden. På försöksfältet finns tre åkerskiften med tre olika dräneringsmetoder: konventionell täckdikning, reglerad dränering och reglerad dränering med underbevattning. I underbevattningsfältet pumpas tilläggsvatten via reglerbrunnen under torra växtperioder. Resultaten kunde inte påvisa större skillnader mellan de olika dräneringsmetodernas effekt på kväveläckaget. Däremot verkar dräneringsmetoderna ha en viss effekt på kornskördemängder. På längre sikt verkar det också vara möjligt att minska dräneringsvattnets surhet och metallhalter. Metallhalterna är i allmänhet lägst i dräneringsvattnet som kommer från skiftet med reglerad dränering och underbevattning. På det här skiftet har också de största skördarna uppmätts. En god nyhet är att tungmetallhalterna i korn och strå inte verkar vara förhöjda på försöksfältet. Resultaten tyder på att tungmetaller som förekommer i sur sulfatjord, endast i liten mån flyttas till spannmålsskörden.

Viktig metod i framtiden

Samarbetet mellan jordbrukare, dräneringsexperter på Österbottens lantbrukssällskap och forskare har resulterat i innovativa lösningar och nya försöksupplägg. Jordbrukarnas konkreta erfarenheter är värdefulla då nya lösningar testas.Forskare från Naturresursinstitutet, Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Stödstiftelsen för Täckdikning sr., har deltagit i arbetet. De preliminära resultaten visar att höga kvävehalter i sur sulfatjord är något som kunde beaktas vid planering av åkergödsling. Mer detaljerade gödslingsresultat publiceras senare. Gällande dräneringsmetoder så har det visat sig att reglerad dränering med underbevattning kan ge bra resultat både på skörden och vattenkvaliteten, och metoden kan bli viktig om torka under växtperioden blir vanligare i framtiden.

KLIVA-projektet utvecklar tillgången till bevattningsvatten

Sur sulfatjord förekommer längs Finlands kustområden, där sulfidavlagringar har oxiderats på grund av landhöjningen och torrläggning. Sulfidlagren bildades för över 8 000 år sedan då svavelhaltiga sediment samlades på bottnen av det näringsrika Litorinahavet, som fanns före Östersjön. Forskningen på Söderfjärdens försöksfält fortsätter inom ramen för KLIVA-projektet som finansieras av bland annat Interreg Botnia-Atlantica. Inom projektet utreder man möjligheterna att säkerställa tillgången till bevattningsvatten med hjälp av en reglerdamm i utfallsdiket.

Gemensamt pressmeddelande 9.4.2021: NTM-centralen i Södra Österbotten, Naturresursinstitutet, Åbo Akademi

Nyckelord

Kontakter

NTM-centralen i Södra Österbotten:
Anna Bonde, tel. 0295 027 777
Mari Lappalainen, tel. 0295 027 737

Naturresursinstitutet:
Jaana Uusi-Kämppä, tel. 0295 326 622

Åbo Akademi:
Peter Österholm, 050 582 8490

Bilder

Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm
Försöksfälten finns söder om Vasa på Söderfjärden i Korsholm. Bild: Peter Österholm
Ladda ned bild

Länkar

Om

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Päätoimipaikka Seinäjoki: Alvar Aallon katu 8, PL 156
Vaasa: Wolffintie 35 | Kokkola: Pitkänsillankatu 15

0295 027 500http://www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on monialainen, alueellinen toimija. Haluamme edistää alueemme elinvoimaa, kestävää kasvua ja hyvää tulevaisuutta sekä hyvinvointia ja sisäistä turvallisuutta. Hoidamme elinkeinoihin, ympäristöön ja liikenteeseen liittyviä tehtäviä asiakkaidemme eli ihmisten, yritysten ja yhteisöjen hyväksi. Teemme työtämme Etelä-Pohjanmaan lisäksi Pohjanmaan ja Keski-Pohjanmaan alueilla ympäristö- ja liikenneasioissa.

ELY-keskusten valtakunnallisia tiedotteita voit lukea täältä: ELY-keskukset

NTM-centralen i Södra Österbotten är en branschövergripande, regional aktör. Vi vill främja livskraft, hållbar tillväxt, en god framtid samt välstånd och intern säkerhet i regionen. Vi sköter uppgifter i anslutning till näringslivet, miljön och trafiken för våra kunders, dvs. människors, företags och sammanslutningars bästa. Vi är verksamma utöver i Södra Österbotten även i Österbotten och Mellersta Österbotten i fråga om miljö- och trafikfrågor.

NTM-centralernas riksomfattande pressmeddelanden kan du läsa här: NTM-centralerna

Följ Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten

NTM-centralen i Södra Österbotten har gett utlåtande om MKB-programmet för utbyggnad av Umicore Finland Ab:s pCAM-produktion (Mellersta Österbotten)24.11.2022 10:00:00 EET | Tiedote

Umicore Finland Ab planerar utbyggnad av pCAM-produktionen, höjning av koboltraffineringskapaciteten och byggande av ett nickelsmältverk vid fabriken i Karleby. I samband med detta kommer lagring och användning av kemikalier att öka, mängden återvinnings- och avfallsråvara ökar från nuvarande, nya avloppsreningsenheter och ett nytt avloppsrör för avloppsvatten kommer att byggas.

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on antanut lausunnon Umicore Finland Oy:n pCAM-tuotannon laajennuksen YVA-ohjelmasta (Keski-Pohjanmaa)24.11.2022 10:00:00 EET | Tiedote

Umicore Finland Oy suunnittelee Kokkolan tehtaan pCAM-tuotannon laajentamista, koboltin jalostuskapasiteetin nostamista sekä nikkeliliuotuksen rakentamista. Tähän liittyen kemikaalien varastointi- ja käyttömäärät lisääntyvät, kierrätys- ja jäteraaka-aineiden määrä nousee nykyisestä, toteutetaan uudet jätevedenkäsittely-yksiköt sekä rakennetaan jäteveden purkuputki.

Toholammin perinnebiotoopeille etsitään laiduntajia ja tekijöitä kunnostus- ja hoitotoimenpiteisiin (Keski-Pohjanmaa)14.11.2022 12:00:00 EET | Tiedote

Valtakunnallisen Helmi-elinympäristöohjelman myötä Keski-Pohjanmaalla on aloitettu perinnebiotooppien kunnostus vuodesta 2021 lähtien. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen vastuulla olevien kunnostuskohteiden sijainti on tähän mennessä painottunut rannikolle ja monet, upeat sisämaan helmet odottavat vielä kunnostajiensa ja laiduntajiensa löytymistä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum