Kvinnors löneutveckling saktar tydligt in i familjebildningsåldern
Finländarnas arbetspensionsförsäkrade inkomst varierar tydligt efter ålder och kön. De lägsta lönerna har kvinnor i början av arbetslivet och de högsta har män i 40 års ålder. Familjebildning ser ut att inverka i synnerhet på kvinnors löneutveckling.

Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomst var i genomsnitt 3 000 euro i månaden år 2019. Medianen var nästan 2 800 euro, framgår det i statistiken Arbetspensionsförsäkrade i Finland. De arbetspensionsförsäkrade inkomsterna inkluderar även de från arbete som utförs oregelbundet och på deltid.
Männens arbetspensionsförsäkrade medelinkomst (3 400 €/mån) var 800 euro, dvs. nästan en tredjedel, högre än kvinnornas (2 700 €/mån). Skillnaden är tydlig i alla inkomstdeciler och ökar ju större inkomsterna är.
Kvinnor når sin högsta inkomstdecil med en månadsinkomst på 4 400 euro. För män är motsvarande gräns 5 800 euro.
Finländarnas lönetopp vid 40–50 års ålder
Minst tjänar kvinnor i början av arbetslivet (17–30 år), i genomsnitt 1 700 euro i månaden. Mest tjänade 40–50-åriga män, i genomsnitt 4 300 euro i månaden.
Männens medelinkomster stiger jämnt mellan 17 och 40 års ålder. Männens löner är som högst vid 44 års ålder, i genomsnitt 4 300 euro i månaden. Efter det stabiliserar sig inkomstnivån och börjar sakta sjunka efter 50 års ålder.
Kvinnornas inkomstutveckling är uppåtgående ända till och med 30 års ålder. Då, i familjebildningsåldern, uppstår löneskillnaden mellan könen. Kvinnorna stannar hemma för att sköta barn och männen fortsätter arbeta.
Kvinnornas löneutveckling fortsätter efter 35 års ålder, men löneskillnaden mellan könen förblir permanent. Kvinnornas löner är som högst vid 48 års ålder, i genomsnitt 3 300 euro i månaden.
– Familjebildning ser ut att inverka mer på kvinnornas arbetsliv. Åren efter barnafödslarna förkortar speciellt kvinnornas arbetsdagar och minskar på förvärvsinkomsterna. När barnen blir större kan mammorna igen satsa på arbetslivet och lönenivån stiger, uppskattar utvecklingschef Jari Kannisto från Pensionsskyddscentralen.
Låga inkomster på den kvinnodominerade kommunsektorn
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män förklaras av en starkt könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnor arbetar oftare än män inom hälso- och socialvårdsbranscherna på kommunsektorn, där medelinkomsterna är lägre än på arbetsplatserna inom privata sektorn och staten.
Kommunens arbetstagare tjänade i genomsnitt 2 600 euro i månaden, 300 euro mindre än den privata sektorns arbetstagare. Bästa inkomsterna tjänades inom staten, i genomsnitt 3 400 euro.
På inkomsternas storlek inverkar också anställningarnas tidsbundenhet och deltidsarbete, vilket är vanligare hos kvinnor än hos män.
– Inkomstskillnaderna påverkas också av bland annat utbildning, arbetstimmarnas antal och yrke. Även löntagarnas åldersstruktur varierar branschvis. Till exempel är statens tjänstemän högt utbildade och har en lång arbetshistoria, berättar Kannisto.
Vid utgången av år 2019 omfattades 3,8 miljoner personer under 69 års ålder av arbetspensionssystemet och av dem var 2,4 miljoner i arbete vid årets slut.
Statistiken Arbetspensionsförsäkrade omfattar också oregelbundet arbete
Pensionsskyddscentralens statistik grundar sig på löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster. I dem räknas allt arbetspensionsförsäkrat arbete, även oregelbundna arbeten som kan vara kortvariga eller deltida.
Statistikcentralens lönestrukturstatistik beskriver heltidsarbetande personers totallöner, som i fjol i genomsnitt var 3 500 euro i månaden. Medianen var 3 100 euro.
De förvärvsinkomster som uppges i meddelandet är bruttobelopp som inkluderar arbetstagarens pensionsavgift. Uppgifterna inkluderar inte företagarnas förvärvsinkomster.
[Linkki]
Publikationen Arbetspensionsförsäkrade i Finland 2019
Statistiksidan Arbetspensionsförsäkrade i Finland
Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Statistikchef Tiina Palotie-Heino tfn 029 411 2147, tiina.palotie-heino(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea reder ut: Vad ger bättre trygghet, egna placeringar eller arbetspensionsförsäkringen?12.1.2021 08:28:00 EET | Tiedote
Får man ett bättre pensionsskydd genom att placera själv än genom arbetspensionsförsäkringen? Frågan diskuteras av ekonomiexperten Martin Paasi från Nordnet, placeraren Merja Mähkä och avdelningschef Ismo Risku från Pensionsskyddscentralen. Mötet leds av Ylioppilaslehtis chefredaktör Tuija Siltamäki.
Eläkekomitea-podcast selvittää: Kumpi on parempi turva, sijoittaminen vai työeläkevakuutus?12.1.2021 08:28:00 EET | Tiedote
Saako itse sijoittamalla työeläkevakuutusta paremman eläketurvan? Aiheesta keskustelevat Nordnetin talousasiantuntija Martin Paasi, sijoittaja Merja Mähkä ja Eläketurvakeskuksen osastopäällikkö Ismo Risku. Kokousta johtaa Ylioppilaslehden päätoimittaja Tuija Siltamäki.
Forskning: Kvinnor oroar sig för ekonomin under pensionstiden7.1.2021 07:00:00 EET | Tiedote
Finländare är oroliga för hur i synnerhet pensionärer med låga inkomster klarar sig. Många bekymrar sig också över tillgången till vårdtjänster till rimliga priser och inkomstskillnaderna mellan pensionärer. Kvinnor oroar sig oftare över pensionen än män, visar en ny undersökning från Pensionsskyddscentralen (PSC).
Tutkimus: Eläkeajan toimeentulo huolestuttaa naisia7.1.2021 07:00:00 EET | Tiedote
Suomalaiset kokevat huolta erityisesti pienituloisten eläkeläisten toimeentulosta. Huolta herättävät myös kohtuuhintaisten sote-palvelujen saatavuus ja eläkeläisten tuloerot. Naiset kokevat eläkehuolia miehiä useammin, kertoo Eläketurvakeskuksen (ETK) tuore tutkimus.
Podcasten Eläkekomitea reder ut: Varför har psykiska problem blivit vanligare bland unga kvinnor?16.12.2020 08:28:00 EET | Tiedote
Varför är det just unga kvinnor som blir deprimerade i dessa tider och vad borde man göra åt saken? Frågan diskuteras av Sami Pirkola, professor i socialpsykiatri vid Tammerfors universitet, Sanni Lehtinen, ordförande för Nyyti ry, och Noora Järnefelt, specialforskare vid Pensionsskyddscentralen. Mötet leds av Ylioppilaslehtis chefredaktör Tuija Siltamäki.
Eläkekomitea-podcast selvittää: Miksi nuorten naisten mielenterveysongelmat ovat yleistyneet?16.12.2020 08:28:00 EET | Tiedote
Miksi juuri nuoret naiset masentuvat tässä ajassa, ja mitä asialle pitäisi tehdä? Aiheesta keskustelemassa Tampereen yliopiston sosiaalipsykiatrian professori Sami Pirkola, Nyyti Ry:n puheenjohtaja Sanni Lehtinen ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Noora Järnefelt. Kokousta johtaa Ylioppilaslehden päätoimittaja Tuija Siltamäki.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme