Työterveyslaitos

Ledarskap vid förändringar av arbetsutrymmen påverkar personalens välmående upp till ett år efter att utrymmena förändrats

Dela
När arbetsutrymmen förändras och man övergår till aktivitetsbaserat kontor, påverkas personalnöjdheten inte bara av lokalerna utan också av hur ändringen genomförs. I en undersökning gjord av Arbetshälsoinstitutet var de personer som var missnöjda med förändringarna innan de flyttade in i de aktivitetsbaserat kontorockså missnöjda med de nya lokalerna ett år efter flytten. Undersökningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Facilities.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 18.1.2022

– För att förändringen av utrymmena ska vara framgångsrik är det viktigt att informera personalen öppet om målen och orsakerna till förändringen samt att genuint involvera personalen i planeringen, säger äldre sakkunnig Pia Sirola från Arbetshälsoinstitutet.

– När man flyttar från sitt eget kontor till aktivitetsbaserat kontor är det viktigt att inte bara förnya lokalerna, utan även arbetssättet. Det är lika viktigt att förstå behovet av att diskutera förändringar i arbetsmetoder samt orsakerna till förändringarna som att diskutera den tekniska förändringen av utrymmena. Detta innebär utmaningar vid ledarskapet av processen och för cheferna, påminner Sirola.

Personalen har blivit mindre nöjd med sin arbetsmiljö

Arbetshälsoinstitutets undersökning gjordes av en expertorganisation vid den offentliga sektorn, där cirka 300 personer flyttade från sina egna eller dubbelarbetsrum till ett aktivitetsbaserat kontor. Vid undersökningen undersökte man personalens erfarenheter av arbetsmiljöns förändringsprocess och hur erfarenheterna kunde förklara hur nöjda personalen var med sina nya utrymmen.   Personalen tillfrågades om åsikter av förändringsprocessens ledarskap före flytten och om arbetsmiljönöjdheten före flytten samt ett år efter den.

Enligt resultaten var personalen mindre nöjd med sina arbetsutrymmen ett år efter flytten. Personalens åsikt om hur man motiverat förändringarna förklarade bäst varför personalen var missnöjd. Personalen kritiserade också sina möjligheter om att kunna påverka hur utrymmena skulle utvecklas och hur man beaktade deras synpunkter under processen.

– Personer i chefsposition var mer nöjda med processen och lokalerna än den övriga personalen. Det kan ha berott på att de redan på grund av sin position var mer aktivt involverade i den konsultdrivna processen och därmed hade bättre tillgång till information om orsakerna till förändringen, spekulerar Sirola.

Ledarskapets kvalitet vid förändringsprocessen är av vikt vid flytt från rumskontor

Det är känt från tidigare undersökningar att då man flyttar från egna arbetsrum till ett aktivitetsbaserat kontor upplevs det som svårare än då man flyttar från öppet kontorslandskap till ett aktivitetsbaserat kontor. Vid det aktivitetsbaserat kontoret som undersöktes hade personalen sina egna utsedda arbetsstationer.

Ett ledarskap av hög kvalitet är viktigt, speciellt när man flyttar från rumskontor. Uppmärksamhet bör ägnas åt att åt de anställda tydliggöra skälen till förändringen och att ge en möjlighet till påverkan. Man bör följa med personalens egna upplevelser och vidta korrigerande åtgärder vid behov.

De långsiktiga effekterna av förändringar i arbetsmiljön och ledarskapets roll vid detta har undersökts endast i liten utsträckning.

Workplace change process and satisfaction with activity-based office 

  • Undersökningen genomfördes som en enkät- och intervjuundersökning.
  • Enkätens svarsfrekvens var 53 % (n = 154) före och 62 % (n = 146) efter förändringen. Hur nöjda individerna var med sin arbetsmiljö undersöktes hos dem som svarade på båda enkäterna (n = 105).
  • Erfarenheterna av hur av arbetsmiljöns förändringar lyckades utreddes genom enkätundersökningar och intervjuer innan flytten till lokalerna.
  • Undersökningen är en del av projektet ActiveWorkSpace, som finansieras av Finlands Akademi.

Mer information:

Pia Sirola, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 9202,pia.sirola@ttl.fi

Virpi Ruohomäki, ledare för undersökningen ActiveWorkSpace Research, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2941,virpi.ruohomaki@ttl.fi

 

Artikel: Sirola, P., Haapakangas, A., Lahtinen, M. och Ruohomäki, V. (2021), "Workplace change process and satisfaction with activity-based office", Facilities, Vol. ahead-of-print
https://doi.org/10.1108/F-12-2020-0127

ActiveWorkSpace – Ympäristötyytyväisyyttä, hyvinvointia ja työn imua edistävät tilalliset ratkaisut monitilatoimistoissa (2018–2022)

Forskningsprojektets resultat presenteras på den internationella NIVA-kursen i Helsingfors den 20–22 september. 2022 https://niva.org/course/workspaces-promoting-well-being-2/

spaces-promoting-well-being-2/

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Den känslomässiga belastningen fördelas inte jämnt i arbetslivet16.10.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande

Det finländska arbetslivets yrkesstruktur är könsfördelad och det syns också i arbetets känslomässiga belastning. Interaktion med människor och relaterad känslomässig belastning är vanligt särskilt i kvinnodominerade yrken. Nytt material som är öppet för alla i tjänsten Arbetslivskunskap beskriver mängden social interaktion och den relaterade känslomässiga belastningen i olika yrkesgrupper.

Tunnekuorma ei jakaudu työelämässä tasaisesti16.10.2025 06:00:00 EEST | Tiedote

Suomalaisen työelämän ammattirakenne on jakautunut sukupuolen mukaan ja se näkyy myös työn tunnekuormassa. Vuorovaikutus ihmisten kanssa ja siihen liittyvä tunnekuormitus ovat yleisiä erityisesti naisenemmistöisissä ammateissa. Työelämätieto-palvelun uusi kaikille avoin aineisto kuvaa sosiaaliseen vuorovaikutuksen määrää ja siihen liittyvää tunnekuormitusta eri ammattiryhmissä.iivistelmä ydinsisällöistä.

Emotional strain is not distributed evenly in work life16.10.2025 06:00:00 EEST | Press release

The occupational structure of Finnish work life is divided by gender and this is also reflected in work-related emotional strain. Interaction with people and the emotional strain associated with it are common, especially in female-dominated occupations. A new dataset in the Work Life Knowledge Service that is open to all describes the amount of social interaction and the related emotional strain in different occupational groups.

Avsikterna att säga upp sig har minskat och det finns positiva tecken i utvecklingen av arbetshälsan1.10.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande

Det har skett fler positiva än negativa förändringar i finländarnas arbetshälsa och arbetsattityder under de senaste två åren. Avsikterna att säga upp sig har minskat, liksom den allmänna ensamheten. Arbetsengagemanget har stärkts. Utbrändhetssymtomen har förblivit på samma nivå under hela 2020-talet, berättar den senaste Hur mår Finland?-undersökningen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye