Lucas Cranach - Renässansens skönheter 26.9.2019–5.1.2020

Cranachs gåtfulla och fascinerande målningar har tilltalat konstnärer genom tiderna. De mest kända tolkningarna är troligen Picassos, av vilka några exempel från hans grafiska produktion visas på utställningen. En modern synvinkel på de utsökta smycken som avbildas på Cranachs verk bjuder de effektfulla verken av tyska smyckekonstnärer på.

Utställningen visas på Konstmuseet Sinebrychoff 26.9.2019–5.1.2020.

Vem var Lucas Cranach?

Lucas Cranach (1472–1553) anses vara en av de mest betydelsefulla tyska renässansmästarna, och hans målningar omhuldas som stora skatter i museerna. Han var samtida med Albrecht Dürer (1471–1528), som också var Cranachs konkurrent. Cranach var framför allt hovmålare. Han arbetade i Wittenberg i kurfurstarnas och framför allt i Fredrik III den vises (1486–1525) hov, där han gjorde sin egentliga karriär.

Cranach kan karaktäriseras som en serieföretagare. Han ledde sin framgångsrika ateljé där också hans söner Hans (1513––1537) och Lucas (1515–1555) arbetade, av vilka den yngre senare tog över ledarskapet. Lucas Cranachs ateljé var alltså ett familjeföretag, vilket inte var alldeles ovanligt under renässansen. Han ägde dessutom ett apotek, vilket garanterade honom färgämnen till rimliga priser, och ett boktryckeri. Cranach fungerade även som borgmästare och rådman i Wittenberg, vilket tyder på att han var väl ansedd i samhället.

Lucas Cranach och Martin Luther var nära vänner. De var bland annat faddrar till varandras barn. Med sin bildkonst stödde Cranach dessutom Luther i anslutning till reformationsverksamheten. Cranach är kanske mest känd just för sina porträtt av Luther och dennes hustru Katharina von Bora.

Cranachs ateljé producerade uppskattningsvis flera tusen verk. I dag känner man till över 1000 panelmålningar. En förteckning över målningarna finns på webbplatsen Cranach Digital Archive. I Lucas Cranach den äldres produktion ingick också teckningar och kopparstick.

Idealbilder eller verkliga människor

Konstmuseet Sinebrychoffs utställning Renässansens skönheter presenterar en mindre uppmärksammad motivkrets inom Cranachs produktion, nämligen kvinnlig fägring och nakna skönheter. Utställningen utgår ifrån Lucas Cranachs målningar Porträtt av en ung kvinna (1525) och Lucretia (1530) från Konstmuseet Sinebrychoffs samlingar. De representerar ett mycket populärt tema i konstnärens produktion: kvinnoporträtt och antikens mytologi. Lucretia återger en dygdig, romersk överklasskvinna som efter att ha blivit våldtagen tar sitt eget liv. Målningens ton är erotisk. Den unga kvinnan är avbildad naken, och det dyrbara pälsverket fungerar endast som ett slags bakgrund mot vilket ljuva kvinnorna avbildas. Nakenheten framhävs ytterligare av det genomskinliga floret och Lucretias moderiktiga halsband. Den nakenposerande, unga kvinnan utsätter sig hämningslöst för andras blickar. Lucretia statuerar exempel på dygdighet för hovdamer, men är alldeles uppenbart målad också för att dra till sig mäns blickar, vilket talar för målningens potentiella beställarkår. Verk som föreställer Lucretia, Venus och andra kvinnliga gestalter i antikens mytologi var mycket populära, och i Cranachs ateljé målades de i oräkneliga versioner. Cranachs stil är lätt att känna igen och egenartad, i dag skulle man beskriva den som ett bra varumärke.

Konstmuseet Sinebrychoffs Porträtt av en ung kvinna har varit föremål för närmare granskning med tanke på denna utställning. Målningen har granskats mycket grundligt för cirka 30 år sedan, men nu har man betydligt bättre tekniska forskningsdata om Cranachs produktion som tack vare projektet Cranach Digital Archive är lätt tillgängliga för forskarna. Samtidigt har förståelsen för Cranachs konst fördjupats tack vare konsthistorisk forskning.

I Porträtt av en ung kvinna svarar den moderiktigt klädda och med dyrbara smycken utstyrda kvinnan självmedvetet på blickar som riktas mot henne. Det finns något gåtfullt och fascinerande kring hennes väsen. Det är inte konstigt att just Cranachs målningar har tilltalat konstnärer på ett speciellt sätt genom tiderna. De mest kända tolkningarna torde vara Picassos, av vilka några av hans grafiska blad som utgår från Cranachs Venus och kvinnoporträtt visas på utställningen.

Cranach fängslar och tilltalar konstnärer fortfarande. En modern synvinkel på Cranachs verk, och närmast på de smycken som avbildas i dem, bjuder de utställda smyckena gjorda av tyska smyckekonstnärer på. De är resultatet av en tävling arrangerad av Kunststiftung Sachsen-Anhalt, och de har visats i ett större sammanhang i tre olika museer på utställningen Beautiful Mind: Ein Schmuckstück für Cranach under åren 2015 och 2016. I utställningen ingår 17 smyckekonstverk.

Dekorativa nakna

I Lucas Cranachs tidiga målningar ser man influenser från hur den nakna kvinnokroppen avbildades i renässanskonsten i Italien. Intrycken kom närmast från norditalienaren Jacopo de’ Barbari som verkade som hovkonstnär i Nürnberg, Wittenberg och Mechelin, samt från Albrecht Dürer som under en resa i Italien vistades i Venedig. Till de mest kända exemplen på verk av det här slaget hör Venus och Cupido (1509, Eremitaget, S:t Petersburg). Giorgiones Sovande Venus (Dresden, ca 1510) och ett träsnitt som föreställer källans nymf publicerad i verket Hypnerotomachia Poliphili i Venedig 1499 kan däremot ha varit förebilder för Cranachs många motiv Liggande Nymf.

Inom forskningen har man nyligen kommit med nya tolkningar av Cranachs stilriktningar som förefaller motstridiga, renässansens klassiska och den medeltida gotiska. Tidigare har man antagit att den gotiska stilen skulle hänföra sig till Cranachs senare produktion då hans ateljé spelade en betydande roll för att tillfredsställa marknadens ständigt växande efterfrågan. I senare forskning har de parallella stilriktningarna hänförts till den rådande smaken inom hovkulturen och överlag till beställarnas inflytande, vilket reflekterades i målningarnas formspråk. Cranachs Liggande nymf från Leipzig (Museum der Bildende Künste) är ett bra exempel på en målning där dessa drag förenas. I många av konstnärens nakengestalter lägger man märke till kropparnas förvridna ställning, och framför allt deras förlängda lemmar som gör dem oproportionerliga. Nakenfigurernas fägring påminner om skönhetsidealet under gotiken.

Det är intressant att jämföra Cranachs Venusfigurer och nakna kvinnogestalter med motsvarande exempel i den italienska konsten. I till exempel Sandro Botticellis Venus-motiv och kvinnogestalter avbildade i dansliknande poser finns en liknande tjuskraft. Också många av Cranachs nakna damer ser ut att nästan ta några danssteg, och på samma sätt bekräftar armarnas uttrycksfulla gester en känsla av rörelse.

Utställningspublikation:

Lucas Cranach – Renessanssin kaunottaret, Renaissance Beauties (ISBN: 978-952-7067-85-7)

Publikationens redaktörer:Kirsi Eskelinen, Claudia de Brün

Artikelskribenter: Kirsi Eskelinen, Elke Anna Werner, Hanne Kolind Poulsen, Claudia de Brün, Ari Tanhuanpää, Annamari Vänskä

I publikationens artiklar skriver internationella och finländska experter om Cranachs kvinnoporträtt och nakna skönheter och speglar dem mot samtida och den italienska renässansens skönhetsideal. Dr. Hanne Kolind Poulsens artikel ”Cranachin kaunottaret – ihannekuvia vai todellisia henkilöitä?”(Cranachs skönheter – idealbilder eller verkliga personer?) behandlar en fråga som fortfarande är öppen i forskningen, det vill säga i hur hög grad porträtten i själva verket föreställer verkliga personer. Dr. Elke Anna Werners artikel ”Cranachin alastonkuvat – Aistillisuus ja moraalinen kehoitus” (Cranachs nakenbilder – Sinnlighet och moralisk rekommendation” beskriver utgångspunkterna för Cranachs nakenmotiv och hur de utvecklades. Cranachs tidigaste nakenmotiv var uttryckligen grafiska blad. Dr. Annamari Vänskä granskar Cranachs skönheter ur den moderna kulturens och modeforskarens synvinkel i sin artikel ”Lucas Cranach Oy: Moderiktiga bilder från det löpande bandet”. Amanuens Claudia de Brun och konservator, Dr. Ari Tanhuanpää skriver å sin sida om de verk som ingår i Konstmuseet Sinebrychoffs samlingar.

Långivare av verk:

Hallwylska museet, Stockholm
Kunstsammlungen der Veste Coburg
National Gallery in Prague
Nationalmuseum, Stockholm
Österbottens museum / Ostrobothnian Museum, Vasa
Polo museale del Friuli Venezia Giulia, Trieste
Staatliche Museen zu Berlin, Gemäldegalerie
Staatliche Museen zu Berlin, Kupferstichkabinett
Staatliche Shlösser, Gärten och Kunstsammlungen Mecklenburg-Vorpommern
Statens Museum for Kunst, Copenhagen
Jeppe Lahtinen, yksityiskokoelma
Kansallisgalleria: Ateneum och Konstmuseet Sinebrychoff

Smyckekonstnärer:
Mareen Alburg Duncker, Antje Bräuer, Bettina Dittlmann, Georg Dobler, Beate Eismann, Anne Fischer, Kirsten Garzareck, Franzizka Höhne, Svenja John, Jutta Kallfelz, Melanie Kölsch, Christine Matthias, Kerstin Mayer, Dorothea Prühl, Theo Smeets, Silke Trekel, Andrea Wippermann

Föreläsningar och evenemang i anslutning till utställningen (föreläsningsspråk: finska)

09.10. kl. 18 Föreläsning, amanuens Claudia de Brün: Lucas Cranach vanhempi ja kaunottaret
15.–20.10. Renässanssin aikaan, evenemangsvecka under höstlovet: verkstäder och guidningar

20.10. Katseen kohteena renessanssiajan puvut ja puuhat
kl. 13 Föreläsning och dräktuppvisning, FM Elina Nurmi: Turun linnan rakastavaiset – saksalaistyylistä renessanssimuotia Turun linnassa
kl. 14 FM Nina Manninen: Kultaa, silkkiä ja itämaiden kalleuksia – Katariina Jagellonican puvut
Kl. 11–16 Medlemmar av Suomen keskiaikaseura återger livet under renässansen

23.10. kl. 18 Föreläsning, FD Ari Tanhuanpää: Punapyökistä piileskelevään atsuriittiin
30.10. kl. 18 Föreläsning, FD Mirva Saukkola: Kaunis kuin kuva: Naiskauneuden ihanteiden muutokset
06.11. kl. 16–20 Wikipaja Cranachin seurassa, Wikiverkstad i Cranachs sällskap
13.11. kl 18 Föreläsning, prof. Anu Lahtinen: Sukupuoli ja valta 1500-luvulla
20.11. kl. 18 Föreläsning, prof Annamari Vänskä: #MeToo-taidetta vai emansipoitunutta erotiikan kuvausta? Öppen konstdiskussion vid Cranachs konstverk.
27.11. kl. 18 Föreläsning, prof. Paula Hohti: Puvut ja pukeutuminen Lucas Cranachin aikaan

6.12. Självständighetsdagen, museet öppet kl. 10–17
30.11.–12.1. Hemmuseets jul: Paul och Fanny Sinebrychoffs julbord.

Föreläsningar 15 / 13 € eller med museikort. Ändringar möjliga. Tilläggsuppgifter www.siff.fi/tapahtumat

Tilläggsuppgifter om utställningen:
Museichef Kirsi Eskelinen, tel. 0294 500 490, Kirsi.Eskelinen@siff.fi
Amanuens Claudia de Brün, tel. 0294 500 468, Claudia.debrun@siff.fi

Information, intervjuer, fotograferingsanhållan
Marknadsföringsplanerare Eija Pekkanen, tel. 0294 500 462, Eija.Pekkanen@siff.fi

Pressbilder: http://press.sinebrychoffintaidemuseo.fi/kategoria/lucas-cranach

Inträde: 15 | 13 €, under 18 år gratis. Gratis inträde med museikortet

Guidningar: på finska lördagar kl. 14, svenska månadens första lördag kl. 13

Guidningsbokningar: må-fre kl. 10–14 tel 0294 500 500, varaukset@kansallisgalleria.fi

Öppet: ti, to, fre 11–18, on 11–20, lö, sö 10–17, måndagar stängt

Konaktuppgifter: Konstmuseet Sinebrychoff, Bulevarden 40, 00120 Helsingfors, tel. 0294 500 460, www.siff.fi

Facebook @Siffmuseo
Instagram @Sinebrychoffartmuseum
Twitter @Sinebrychoffart

Konstmuseet Sinebrychoff är en del av Finlands Nationalgalleri tillsammans med Konstmuseet Ateneum och Museet för nutidskonst Kiasma.