Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket mildras, det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitut hålls oförändrat på nivån 0,0 procent
- Under rådande undantagsförhållanden på grund av coronapandemin är det viktigt att stödja finansförmedlingen till den reala ekonomin. Beslutet att återställa den maximala belåningsgraden för hushåll på basnivån bidrar för sin del till en välfungerande bostadsmarknad, betonar direktionens ordförande Marja Nykänen.
Coronapandemin har betydande konsekvenser för den reala ekonomin. Det osäkra ekonomiska läget har minskat bostadshandeln och beloppet av nybeviljade bostadslån till hushåll. Ingen risk för överhettning kan ses på bostadsmarknaden.
Beslutet att återställa den maximala belåningsgraden för andra än förstagångsköpare på basnivån (90 %) stöder bostadsmarknaden och den reala ekonomin i det rådande exceptionella läget. En välfungerande bostadsmarknad underlättar bostadsförsäljningen i hushållens föränderliga livssituation. Vid beviljande av bostadslån är det särskilt viktigt att göra en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga.
Hushållens höga skuldsättning utgör fortfarande en grundläggande strukturell sårbarhet i det finansiella systemet, vars hantering ska beaktas på längre sikt. Syftet med att återställa den maximala belåningsgraden är att stödja ekonomin i den akuta krisen.
På sitt extrainsatta sammanträde den 6 april 2020 fattade Finansinspektionens direktion beslut om att mildra makrotillsynsbuffertkraven för kreditinstitut. Genom beslutet stöds finansförmedlingen till den reala ekonomin. Utlåningsutvecklingen visar inte några tecken på sådana förändringar som skulle tala för behovet av ett kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut. Det primära riskmåttet för det kontracykliska buffertkravet - trendavvikelsen beträffande kreditstocken och BNP - ligger kvar på en låg nivå.
Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Systemriskbuffertkravet och buffertkravet för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över årligen.
Bilagor
- Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
- Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Makrotillsynsrapport 1/2020 (på finska)
Nyckelord
Kontakter
Marja Nykänen, ordföranden för Finansinspektionens direktion, telefon 09 183 20 07
Om
Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.
Följ Finanssivalvonta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta
Finansinspektionens bedömning: en del av de aktörer som beviljar konsumentkrediter hanterar inte insolvensriskerna i tillräcklig grad, brister även i avtalsvillkoren21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote
Finansinspektionen har bedömt hanteringen av insolvensrisker och rutinerna hos de aktörer som beviljar konsumentkrediter i Finland. Mellan dessa aktörer observerades betydande skillnader i hur de hanterar insolvensrisker: De andra kreditgivare som överfördes under Finansinspektionens tillsyn i juli 2023 har betydligt större brister i sina kreditgivningsrutiner än bankerna. Av dessa andra aktörer som beviljar konsumentkrediter iakttar alla inte heller den lagstiftning som gäller konsumentkreditgivning i sina avtalsvillkor. Finansinspektionen förutsätter att aktörerna korrigerar de brister som observerats i bedömningarna.
Finanssivalvonnan arvio: osa kuluttajaluotonmyöntäjistä ei hallitse maksukyvyttömyysriskejä riittävällä tavalla, myös sopimusehdoissa puutteita21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote
Finanssivalvonta on arvioinut Suomessa kuluttajaluottoja myöntävien tahojen maksukyvyttömyysriskien hallintaa ja menettelytapoja. Näiden toimijoiden välillä havaittiin huomattavia eroja maksukyvyttömyysriskien hallinnassa: Finanssivalvonnan valvontaan heinäkuussa 2023 siirtyneillä muilla luotonantajilla oli huomattavasti enemmän puutteita luotonmyöntökäytännöissään kuin pankeilla. Muista kuluttajaluotonantajista kaikki toimijat eivät myöskään täysin noudata sopimusehdoissaan kuluttajaluotonantoa koskevaa lainsäädäntöä. Finanssivalvonta edellyttää toimijoiden korjaavan arvioinneissa havaitut puutteet.
FIN-FSA’s assessment: some consumer lenders fail to manage default risks adequately, shortcomings also in contract terms21.3.2024 13:15:00 EET | Press release
The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has reviewed the management of default risks and conduct by parties granting consumer credit in Finland. Significant differences were identified among the market participants in the management of default risk: other lenders that were transferred under FIN-FSA supervision in July 2023 have significantly more shortcomings in their credit granting practices in comparison with banks. Furthermore, some of the other consumer lenders do not fully comply with legislation on consumer lending in their contract terms. The FIN-FSA will require these entities to remediate the shortcomings identified in the reviews.
Bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar är ett ökande fenomen – enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote
Olika bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Även de metoder som de kriminella använder utvecklas hela tiden. Enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden bland annat genom att utveckla säkerhetsgränser för nät- och mobilbetalningar samt genom att effektivare monitorera och stoppa obehöriga betalningstransaktioner. Tjänsteanvändarna har också eget ansvar.
Maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset kasvava ilmiö – Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta mahdollisuus parantaa19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote
Erilaiset maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset ovat olleet voimakkaassa kasvussa viime vuosina. Rikollisten käyttämät keinot myös kehittyvät jatkuvasti. Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta on mahdollista parantaa muun muassa verkkopankki- ja mobiilimaksamisen turvarajoituksia kehittämällä sekä tehokkaammalla petoksellisten maksutapahtumien monitoroinnilla ja pysäyttämisellä. Oma vastuunsa on myös palvelujen käyttäjällä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum