Finanssivalvonta

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket mildras, det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitut hålls oförändrat på nivån 0,0 procent

Dela

Finansinspektionens direktion återställer bolånetaket på basnivån 90 % för andra än förstagångsköpare. Genom beslutet stöds verksamheten på bostadsmarknaden i det förändrade ekonomiska läget till följd av coronapandemin. Direktionen ställer inte något kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut.

- Under rådande undantagsförhållanden på grund av coronapandemin är det viktigt att stödja finansförmedlingen till den reala ekonomin. Beslutet att återställa den maximala belåningsgraden för hushåll på basnivån bidrar för sin del till en välfungerande bostadsmarknad, betonar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Coronapandemin har betydande konsekvenser för den reala ekonomin. Det osäkra ekonomiska läget har minskat bostadshandeln och beloppet av nybeviljade bostadslån till hushåll. Ingen risk för överhettning kan ses på bostadsmarknaden.

Beslutet att återställa den maximala belåningsgraden för andra än förstagångsköpare på basnivån (90 %) stöder bostadsmarknaden och den reala ekonomin i det rådande exceptionella läget. En välfungerande bostadsmarknad underlättar bostadsförsäljningen i hushållens föränderliga livssituation. Vid beviljande av bostadslån är det särskilt viktigt att göra en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga.

Hushållens höga skuldsättning utgör fortfarande en grundläggande strukturell sårbarhet i det finansiella systemet, vars hantering ska beaktas på längre sikt. Syftet med att återställa den maximala belåningsgraden är att stödja ekonomin i den akuta krisen.

På sitt extrainsatta sammanträde den 6 april 2020 fattade Finansinspektionens direktion beslut om att mildra makrotillsynsbuffertkraven för kreditinstitut. Genom beslutet stöds finansförmedlingen till den reala ekonomin. Utlåningsutvecklingen visar inte några tecken på sådana förändringar som skulle tala för behovet av ett kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut. Det primära riskmåttet för det kontracykliska buffertkravet - trendavvikelsen beträffande kreditstocken och BNP - ligger kvar på en låg nivå.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Systemriskbuffertkravet och buffertkravet för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över årligen.

Bilagor

Nyckelord

Kontakter

Marja Nykänen, ordföranden för Finansinspektionens direktion, telefon 09 183 20 07

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Finnish financial sector has so far withstood the effects of the coronavirus pandemic well - operating environment remains uncertain, however15.9.2020 10:00:00 EESTPress release

The Finnish financial sector has so far withstood the effects of the coronavirus pandemic reasonably well. The economic downturn and the coronavirus pandemic, however, are affecting different actors with different intensities and time spans. A number of public and private sector measures have sustained the real economy: the Financial Supervisory Authority’s macroprudential decisions are supporting the supply of credit, and the recommendation to refrain from profit distributions has strengthened financial sector actors’ risk-bearing capacity. The instalment-free periods granted by banks have eased the situation of households and businesses. Monetary and fiscal policy has also been expansionary.

Suomen finanssisektori on toistaiseksi kestänyt hyvin koronapandemian vaikutukset - toimintaympäristö säilyy kuitenkin epävarmana15.9.2020 10:00:00 EESTTiedote

Suomen finanssisektori on kestänyt toistaiseksi kohtuullisen hyvin koronapandemian vaikutukset. Talouden taantuma ja koronapandemia vaikuttavat kuitenkin eri toimijoihin erilaisilla voimakkuuksilla ja aikajänteillä. Useat julkisen ja yksityisen sektorin toimet ovat tukeneet reaalitaloutta: Finanssivalvonnan makrovakauspäätökset ovat ylläpitäneet luotonantoa ja suositus pidättäytyä voitonjaosta on vahvistanut finanssialan toimijoiden riskinkantokykyä. Pankkien myöntämät lyhennysvapaat ovat helpottaneet kotitalouksien ja yritysten tilannetta. Myös raha- ja finanssipolitiikka on ollut elvyttävää.

Den finansiella sektorn i Finland har tills vidare motstått effekterna av coronapandemin väl - omvärlden präglas dock av fortsatt osäkerhet15.9.2020 10:00:00 EESTTiedote

Den finansiella sektorn i Finland har tills vidare motstått effekterna av coronapandemin måttligt väl. Den ekonomiska recessionen och coronapandemin påverkar dock olika aktörer med olika intensitet och vid olika tidpunkter. Inom den offentliga och den privata sektorn har flera åtgärder vidtagits för att stödja den reala ekonomin: Finansinspektionens makrotillsynsbeslut har upprätthållit utlåningen och rekommendationen att avvakta med utdelningar har stärkt de finansiella aktörernas riskhanteringsförmåga. Bankerna har beviljat sina kunder amorteringsfrihet, vilket har medfört lättnader för hushåll och företag. Också penning- och finanspolitiken har varit expansiv.

Finansinspektionen förlänger giltighetstiden för sin vinstutdelningsrekommendation till 1.1.2021 och förtydligar förväntningarna i anslutning till kapitaltäcknings- och likviditetsbuffertar29.7.2020 11:10:00 EESTTiedote

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade den 28 juli 2020 en rekommendation för kreditinstituten under dess tillsyn att avstå från vinstutdelning fram till den 1 januari 2021. I ECB:s rekommendation uppmanas de nationella tillsynsmyndigheterna att utsträcka motsvarande principer till kreditinstitut som står under deras tillsyn. Också Europeiska systemrisknämnden (ESRB) gav den 27 maj 2020 en rekommendation om avstående från vinstutdelning fram till den 1 januari 2021.

Financial Supervisory Authority extends the validity of its profit distribution recommendation until 1 January 2021 and clarifies expectations related to capital and liquidity buffers29.7.2020 11:10:00 EESTPress release

On 28 July 2020, the European Central Bank (ECB) issued a recommendation to the credit institutions under its supervision to refrain from distributing profits until 1 January 2021. The ECB recommendation calls on national supervisors to extend similar principles to cover the credit institutions under their own supervision. On 27 May 2020, the European Systemic Risk Board (ESRB) also issued a recommendation on the restriction of profit distributions until 1 January 2021.

Finanssivalvonta pidentää voitonjakosuosituksensa voimassaoloaikaa 1.1.2021 saakka ja selventää vakavaraisuus- ja likviditeettipuskureihin liittyviä odotuksia28.7.2020 16:00:00 EESTTiedote

Euroopan keskuspankki (EKP) julkisti 28.7.2020 valvomilleen luottolaitoksille suosituksen pidättäytyä voitonjaosta 1.1.2021 saakka. EKP:n suosituksessa kehotetaan kansallisia valvojia ulottamaan vastaavat periaatteet koskemaan omassa valvonnassaan olevia luottolaitoksia. Myös Euroopan järjestelmäriskikomitea (ESRB) on antanut 27.5.2020 suosituksen pidättäytyä voitonjaosta 1.1.2021 saakka.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum