Finanssivalvonta

Makrotillsynsbeslut: Det kontracykliska buffertkravet och bolånetaket hålls oförändrade, riskviktsgolvet för kreditinstitut slopas

Dela

Finansinspektionens direktion ställer inte något kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut. Den maximala belåningsgraden, dvs. det s.k. lånetaket, ligger kvar på den lagstadgade grundnivån 90 % (95 % för förstagångsköpare), som återställdes sommaren 2020. Besluten syftar till att stödja förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Direktionen förlänger inte giltighetstiden för det riskviktsgolv som trädde i kraft 2018.

- Coronapandemin har haft betydande konsekvenser för den reala ekonomin och finansmarknaden. Det är viktigt att stödja förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och därmed främja stabiliteten utan att äventyra den finansiella stabiliteten på lång sikt, säger ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen.

På grund av det exceptionella läget till följd av coronapandemin tar Finansinspektionens direktion särskild hänsyn till konjunkturutvecklingen och den finansiella utvecklingen i sina framtida beslut om makrotillsynsverktygen. I besluten om dimensioneringen av strukturella makrotillsynsverktyg är målet att dimensioneringen ska stödja återhämtningen av ekonomin och det finansiella systemet på ett hållbart sätt.

Det kontracykliska buffertkravet och lånetaket ligger kvar på grundnivån

Finansinspektionens direktion genomförde lättnader i de strukturella kapitalkraven för kreditinstitut i april 2020 och återställde i juni 2020 den maximala belåningsgraden (det s.k. lånetaket) på den lagstadgade grundnivån 90 %.

Tillgänglig indikatorinformation och statistik signalerar inte någon överhettning av kreditcykeln under en nära framtid.

Detta i förening med de svaga konjunkturutsikterna stöder bedömningen att det kontracykliska buffertkravet ska hållas kvar på 0,0 %. Osäkerheten kring konjunkturutsikterna och utsikterna för arbetsmarknaden talar också för att den maximala belåningsgraden ska hållas kvar på grundnivån enligt kreditinstitutslagen, dvs. 95 % för förstagångsköpare och 90 % för andra bostadsköpare.

I det rådande osäkra läget är det viktigt att göra en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga. Finansinspektionens direktion uppmanar långivarna till återhållsamhet med beviljandet av sådana lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster eller vars maximala återbetalningstid är längre än normalt, betonar Marja Nykänen.

Giltighetstiden för riskviktsgolvet för bostadslån förlängs inte

Finansinspektionens direktion införde den 27 juni 2017 en lägsta riskviktsgräns på 15 % för banker som tillämpar s.k. interna modeller i beräkningen av kapitaltäckningen för bostadslån. Den trädde i kraft vid början av 2018. På basis av riskvikternas storlek bestäms hur stor kapitalbasen i kreditinstitutens balansräkning ska vara för att täcka de kreditförluster som bostadslånen kan medföra. 

Riskviktsgolvets betydelse för makrostabiliteten har minskat och fortsätter att minska i takt med institutstillsynens åtgärder och ändringar i regelverk. De finländska bankernas genomsnittliga riskvikter för bostadslån överskrider för närvarande gränsen på 15 %. Direktionen anser det därför inte nödvändigt att förlänga giltighetstiden för riskviktsgolvet. Giltighetstiden för riskviktsgolvet upphör den 1 januari 2021.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och vid behov om storleken av den maximala belåningsgraden för bostadslån. Nivån på systemriskbufferten och buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertar) ses över årligen. 

Bilagor

  • Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet

Se också

  • Makrotillsynsbeslut
  • Beskrivning av makrotillsynsverktygen

Nyckelord

Kontakter

Marja Nykänen, ordföranden för Finansinspektionens direktion, telefon 09 183 20 07

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Finanssivalvonta on päättänyt selvityksen Nokia Oyj:n tiedottamisesta2.10.2020 09:15:00 EESTTiedote

Finanssivalvonta selvitti Nokia Oyj:n tiedottamista syksyltä 2019. Tällöin yhtiön osakkeen kurssi laski merkittävästi sen jälkeen, kun se oli kertonut osavuosikatsauksessaan muuttuneista tulevaisuudennäkymistä vuosille 2019 ja 2020 sekä päätöksestään luopua osin tilikauden 2018 osinkojen maksamisesta. Finanssivalvonnan selvitys koski sitä, julkistiko Nokia Oyj tulosvaroituksen säännösten mukaisesti.

Finansinspektionen har avslutat utredningen av Nokia Abp:s informationsgivning2.10.2020 09:15:00 EESTTiedote

Finansinspektionen har utrett Nokia Abp:s informationsgivning hösten 2019. Bolagets aktiekurs sjönk då betydligt efter att bolaget i sin delårsrapport hade redogjort för förändrade framtidsutsikter för 2019 och 2020 och för sitt beslut att delvis avstå från utdelningar för räkenskapsperioden 2018. Finansinspektionen gjorde utredningen för att klarlägga om Nokia Abp offentliggjorde vinstvarningen enligt gällande bestämmelser.

FIN-FSA completes review of Nokia Corporation’s information disclosure2.10.2020 09:15:00 EESTPress release

The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has reviewed disclosure of information by Nokia Corporation in autumn 2019. At that time, Nokia Corporation’s share price fell substantially after the company had, in its interim financial report, disclosed a changed outlook for 2019 and 2020 and the company’s resolve not to pay Q3 and Q4 dividends for the financial year 2018. The FIN-FSA review concerned whether Nokia Corporation had issued a profit warning as required by regulation.

Makrovakauspäätös: Muuttuva lisäpääomavaatimus ja asuntolainakatto säilyvät ennallaan, luottolaitosten riskipainolattiasta luovutaan30.9.2020 15:00:07 EESTTiedote

Finanssivalvonnan johtokunta ei aseta muuttuvaa lisäpääomavaatimusta pankeille ja muille luottolaitoksille. Enimmäisluototussuhde eli ns. lainakatto säilytetään lakimääräisellä perustasollaan 90 prosentissa (ensiasunnon ostajille 95 %), jolle se palautettiin kesällä 2020. Päätöksillä tuetaan talouskasvun edellytyksiä. Johtokunta ei pidennä vuonna 2018 voimaan tulleen riskipainolattian voimassaoloa.

Macroprudential decision: Countercyclical capital buffer requirement and housing loan cap remain unchanged, credit institutions’ risk weight floor discontinued30.9.2020 15:00:06 EESTPress release

The Board of Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) will not impose a countercyclical capital buffer (CCyB) requirement on banks and other credit institutions. The maximum LTC ratio, i.e. loan cap, will be maintained at its statutory standard level of 90% (first-home loans 95 %), to which it was restored in summer 2020. The decisions support conditions for economic growth. The FIN-FSA Board will not extend the validity of the risk weight floor, which entered into force in 2018.

Suomen finanssisektori on toistaiseksi kestänyt hyvin koronapandemian vaikutukset - toimintaympäristö säilyy kuitenkin epävarmana15.9.2020 10:00:00 EESTTiedote

Suomen finanssisektori on kestänyt toistaiseksi kohtuullisen hyvin koronapandemian vaikutukset. Talouden taantuma ja koronapandemia vaikuttavat kuitenkin eri toimijoihin erilaisilla voimakkuuksilla ja aikajänteillä. Useat julkisen ja yksityisen sektorin toimet ovat tukeneet reaalitaloutta: Finanssivalvonnan makrovakauspäätökset ovat ylläpitäneet luotonantoa ja suositus pidättäytyä voitonjaosta on vahvistanut finanssialan toimijoiden riskinkantokykyä. Pankkien myöntämät lyhennysvapaat ovat helpottaneet kotitalouksien ja yritysten tilannetta. Myös raha- ja finanssipolitiikka on ollut elvyttävää.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum