Makrotillsynsbeslut: Det kontracykliska buffertkravet och bolånetaket hålls oförändrade, riskviktsgolvet för kreditinstitut slopas

- Coronapandemin har haft betydande konsekvenser för den reala ekonomin och finansmarknaden. Det är viktigt att stödja förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och därmed främja stabiliteten utan att äventyra den finansiella stabiliteten på lång sikt, säger ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen.

På grund av det exceptionella läget till följd av coronapandemin tar Finansinspektionens direktion särskild hänsyn till konjunkturutvecklingen och den finansiella utvecklingen i sina framtida beslut om makrotillsynsverktygen. I besluten om dimensioneringen av strukturella makrotillsynsverktyg är målet att dimensioneringen ska stödja återhämtningen av ekonomin och det finansiella systemet på ett hållbart sätt.

Det kontracykliska buffertkravet och lånetaket ligger kvar på grundnivån

Finansinspektionens direktion genomförde lättnader i de strukturella kapitalkraven för kreditinstitut i april 2020 och återställde i juni 2020 den maximala belåningsgraden (det s.k. lånetaket) på den lagstadgade grundnivån 90 %.

Tillgänglig indikatorinformation och statistik signalerar inte någon överhettning av kreditcykeln under en nära framtid.

Detta i förening med de svaga konjunkturutsikterna stöder bedömningen att det kontracykliska buffertkravet ska hållas kvar på 0,0 %. Osäkerheten kring konjunkturutsikterna och utsikterna för arbetsmarknaden talar också för att den maximala belåningsgraden ska hållas kvar på grundnivån enligt kreditinstitutslagen, dvs. 95 % för förstagångsköpare och 90 % för andra bostadsköpare.

I det rådande osäkra läget är det viktigt att göra en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga. Finansinspektionens direktion uppmanar långivarna till återhållsamhet med beviljandet av sådana lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster eller vars maximala återbetalningstid är längre än normalt, betonar Marja Nykänen.

Giltighetstiden för riskviktsgolvet för bostadslån förlängs inte

Finansinspektionens direktion införde den 27 juni 2017 en lägsta riskviktsgräns på 15 % för banker som tillämpar s.k. interna modeller i beräkningen av kapitaltäckningen för bostadslån. Den trädde i kraft vid början av 2018. På basis av riskvikternas storlek bestäms hur stor kapitalbasen i kreditinstitutens balansräkning ska vara för att täcka de kreditförluster som bostadslånen kan medföra. 

Riskviktsgolvets betydelse för makrostabiliteten har minskat och fortsätter att minska i takt med institutstillsynens åtgärder och ändringar i regelverk. De finländska bankernas genomsnittliga riskvikter för bostadslån överskrider för närvarande gränsen på 15 %. Direktionen anser det därför inte nödvändigt att förlänga giltighetstiden för riskviktsgolvet. Giltighetstiden för riskviktsgolvet upphör den 1 januari 2021.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och vid behov om storleken av den maximala belåningsgraden för bostadslån. Nivån på systemriskbufferten och buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertar) ses över årligen. 

Bilagor

• Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
• Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
• Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Finlands Bank
  • finansministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet

Se också

• Makrotillsynsbeslut
• Beskrivning av makrotillsynsverktygen