Makrotillsynsbeslut: Osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna fortsätter, bolånetaket och buffertkraven för banker hålls oförändrade

I juni 2020 återställde Finansinspektionens direktion den maximala belåningsgraden, dvs. det s.k. lånetaket, till den lagstadgade grundnivån. På grundnivån är förhållandet mellan bostadslånet och de godtagbara säkerheterna högst 90 % för andra än förstagångsköpare och 95 % för förstagångsköpare.

Sedan beslutet i juni har det inte inträffat sådana betydande förändringar i konjunkturutsikterna och utsikterna för bostadsmarknaden som skulle motivera en avvikelse från grundnivåerna av lånetaket.

I det rådande exceptionella och mycket osäkra läget är det av största betydelse att göra en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga. Det är motiverat att långivarna iakttar återhållsamhet med att bevilja lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars återbetalningstid är längre än normalt.

- Hushållens skuldsättning i procent av disponibla inkomster fortsatte att stiga i juli-september. Långa återbetalningstider blev också allt vanligare för bostadslån, vilket ökar hushållens totala skuld och utgör därför en risk för stabiliteten på lång sikt, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Inget kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut

Under första halvåret var utlåningsökningen snabb framför allt i företagssektorn. Ökningen berodde till stor del av bankernas amorteringsfria perioder och stödåtgärder till företagen. Osäkerheten kring pandemin och den ekonomiska utvecklingen bedöms dock minska efterfrågan på företagskrediter under slutet av året.

Konjunkturläget på kreditmarknaden talar för att det kontracykliska buffertkravet hålls kvar på noll-nivån. Trendavvikelsen avseende kreditstocken och BNP, som utgör det primära riskmåttet, är fortsatt negativ, och de kompletterande riskmåtten tyder inte på någon överhettning av utlåningen.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Nivån på systemriskbufferten och buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertar) ses över årligen.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

• Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
• Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
• Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Finlands Bank
  • finansministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet
• Makrotillsynsrapport 2/2020 (på finska)