Olli Luukkainen som är ordförande för OAJ vill påskynda den andra coronavaccindosen för lärarna.

– Det finns till exempel bara cirka 10 000 grundskollärare under 40 år och som i huvudsak bara har fått den första vaccindosen. Det kan inte vara omöjligt att genast erbjuda vaccinering till dem i till exempel läroanstalter och daghem, säger Luukkainen.

OAJ kartlade i en webbundersökning lärarnas och chefernas erfarenheter av de exceptionella omständigheterna under epidemiperioden maj-juni 2021. Lärarna tillfrågades om hur undantagsförhållandena har påverkat lärandet, arbetsgemenskapen och lärarnas syn på sitt arbete. Lärarna ombads också att uppskatta vilka åtgärder som mest skulle hjälpa dem i arbetet under hösten och vintern. Sammanlagt svarade 1 872 lärare på enkäten, varav cirka 140 var rektorer, daghemsföreståndare och andra chefer.

Flera lärare och ro att fokusera på grundläggande uppgifter efterlyses

Enligt svarandena skulle den överlägset viktigaste stödåtgärden vara att anställa flera lärare vilket till exempel skulle kunna ge mindre undervisningsgrupper. Samtidigt skulle stödet till behövande elever och studerande stärkas. 50 procent av svarandena ansåg att flera lärare skulle vara det bästa möjliga stödet.

Lärarna rankade möjligheten att fokusera på skolornas och läroanstalternas basverksamhet som den näst viktigaste stödåtgärden. Det kan innebära exempelvis paus från utvecklingsprojekt.

Enkäten visar att 84 procent av cheferna har upplevt en oskälig arbetsbörda. – Ledarskapet måste stärkas och det behövs flera biträdande chefer till skolor och daghem, kräver Luukkainen.

– Svaren återspeglar den stora belastningen som lärare och chefer har upplevt. Trots att tre av fyra lärare erfar att de har klarat av coronatiden bra och förlitat sig på det egna kunnandet, tvekar många över om de vill fortsätta arbeta inom sektorn för utbildning och fostran. Var tredje svarande hade övervägt att söka sig till andra uppgifter, vilket är en oroväckande och rekordhög andel, säger Luukkainen.

Lärarna tillfrågades också om hur coronatiden har påverkat elever och studerande. Majoriteten svarade att det har uppstått ett kunskapsglapp. Så många som tre av fyra lärare i gymnasiet och yrkesutbildningen uppgav detta.

Förutom kunskapsglappet pekade lärarna också på andra problem. 44 procent hade observerat ångest och rastlöshet bland flera elever och mer än hälften hade också noterat stress och utmattning hos flera elever. De mest oroande siffrorna står gymnasiet (81 %) och universiteten (65 %) för.

Undersökningen visar att distansundervisning enbart passar ett fåtal elever. Hela 40 procent av svarandena uppgav att de inte hade sett positiva effekter av distansundervisningen.

– Än en gång påvisas det att en övergång till distansundervisning bara är en sista utväg, sammanfattar Luukkainen.

I undersökningen kritiserade lärare och chefer också otydliga nationella riktlinjer, men lyckligtvis hade de fått hjälp och stöd av kolleger och den egna arbetsgemenskapen.

Utbildningsanordnaren ansvarar för arbetssäkerheten

– Lärarna och cheferna är redo för det nya läsåret, men det är regeringens och arbetsgivarnas uppgift att trygga säkerheten för personal, elever och studerande i skolor, daghem och läroanstalter. Den mest akuta frågan är vaccinering. Det är också värt att påskynda vaccineringen av ungdomar och skapa en anda som uppmuntrar vaccinering, säger Luukkainen.

– Vid budgetmanglingen i augusti måste regeringen fortsätta ta beslut som stöder återgången från exceptionella omständigheter till normala tider inom utbildningen. Det krävs flera läsårs arbete för att täppa till de kunskapsluckor som har uppstått eftersom vi redan har två exceptionella läsår bakom oss, påpekar Luukkainen.

Läs resultaten av OAJ:s coronaundersökning: oaj.fi/ajankohtaista/uutiset-ja-tiedotteet/2021/Toipuminen-poikkeusajoista-on-uuden-lukuvuoden-ykkostavoite