Opetusalan Ammattijärjestö OAJ ry

Målet för det nya läsåret är återhämtning från undantagstiderna

Dela

Det främsta målet för det nya skol- och studieåret är att åtgärda de negativa effekterna som coronaepidemin har förorsakat lärandet samt att återgå till normal närundervisning. En webbundersökning av OAJ visar att lärarna i huvudsak har klarat bra av coronatiden. Ändå har erfarenheterna av undantagsförhållandena lett till att upp till var tredje lärare har övervägt att byta bransch.

Olli Luukkainen som är ordförande för OAJ vill påskynda den andra coronavaccindosen för lärarna.

– Det finns till exempel bara cirka 10 000 grundskollärare under 40 år och som i huvudsak bara har fått den första vaccindosen. Det kan inte vara omöjligt att genast erbjuda vaccinering till dem i till exempel läroanstalter och daghem, säger Luukkainen.

OAJ kartlade i en webbundersökning lärarnas och chefernas erfarenheter av de exceptionella omständigheterna under epidemiperioden maj-juni 2021. Lärarna tillfrågades om hur undantagsförhållandena har påverkat lärandet, arbetsgemenskapen och lärarnas syn på sitt arbete. Lärarna ombads också att uppskatta vilka åtgärder som mest skulle hjälpa dem i arbetet under hösten och vintern. Sammanlagt svarade 1 872 lärare på enkäten, varav cirka 140 var rektorer, daghemsföreståndare och andra chefer.

Flera lärare och ro att fokusera på grundläggande uppgifter efterlyses

Enligt svarandena skulle den överlägset viktigaste stödåtgärden vara att anställa flera lärare vilket till exempel skulle kunna ge mindre undervisningsgrupper. Samtidigt skulle stödet till behövande elever och studerande stärkas. 50 procent av svarandena ansåg att flera lärare skulle vara det bästa möjliga stödet.

Lärarna rankade möjligheten att fokusera på skolornas och läroanstalternas basverksamhet som den näst viktigaste stödåtgärden. Det kan innebära exempelvis paus från utvecklingsprojekt.

Enkäten visar att 84 procent av cheferna har upplevt en oskälig arbetsbörda. – Ledarskapet måste stärkas och det behövs flera biträdande chefer till skolor och daghem, kräver Luukkainen.

– Svaren återspeglar den stora belastningen som lärare och chefer har upplevt. Trots att tre av fyra lärare erfar att de har klarat av coronatiden bra och förlitat sig på det egna kunnandet, tvekar många över om de vill fortsätta arbeta inom sektorn för utbildning och fostran. Var tredje svarande hade övervägt att söka sig till andra uppgifter, vilket är en oroväckande och rekordhög andel, säger Luukkainen.

Lärarna tillfrågades också om hur coronatiden har påverkat elever och studerande. Majoriteten svarade att det har uppstått ett kunskapsglapp. Så många som tre av fyra lärare i gymnasiet och yrkesutbildningen uppgav detta.

Förutom kunskapsglappet pekade lärarna också på andra problem. 44 procent hade observerat ångest och rastlöshet bland flera elever och mer än hälften hade också noterat stress och utmattning hos flera elever. De mest oroande siffrorna står gymnasiet (81 %) och universiteten (65 %) för.

Undersökningen visar att distansundervisning enbart passar ett fåtal elever. Hela 40 procent av svarandena uppgav att de inte hade sett positiva effekter av distansundervisningen.

– Än en gång påvisas det att en övergång till distansundervisning bara är en sista utväg, sammanfattar Luukkainen.

I undersökningen kritiserade lärare och chefer också otydliga nationella riktlinjer, men lyckligtvis hade de fått hjälp och stöd av kolleger och den egna arbetsgemenskapen.

Utbildningsanordnaren ansvarar för arbetssäkerheten

– Lärarna och cheferna är redo för det nya läsåret, men det är regeringens och arbetsgivarnas uppgift att trygga säkerheten för personal, elever och studerande i skolor, daghem och läroanstalter. Den mest akuta frågan är vaccinering. Det är också värt att påskynda vaccineringen av ungdomar och skapa en anda som uppmuntrar vaccinering, säger Luukkainen.

– Vid budgetmanglingen i augusti måste regeringen fortsätta ta beslut som stöder återgången från exceptionella omständigheter till normala tider inom utbildningen. Det krävs flera läsårs arbete för att täppa till de kunskapsluckor som har uppstått eftersom vi redan har två exceptionella läsår bakom oss, påpekar Luukkainen.

Läs resultaten av OAJ:s coronaundersökning: oaj.fi/ajankohtaista/uutiset-ja-tiedotteet/2021/Toipuminen-poikkeusajoista-on-uuden-lukuvuoden-ykkostavoite

Kontakter

Om

Opetusalan Ammattijärjestö OAJ ry
Opetusalan Ammattijärjestö OAJ ry
PL 20
00520 Helsinki

http://www.oaj.fi

Opetusalan Ammattijärjestö OAJ on maailman ainoa työmarkkinajärjestö, joka valvoo koulutus-, kasvatus- ja tutkimusalan ammattilaisten etuja aina varhaiskasvatuksesta aikuiskoulutukseen.

Följ Opetusalan Ammattijärjestö OAJ ry

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Opetusalan Ammattijärjestö OAJ ry

OAJ:s Olli Luukkainen oroad över undervisningsresurserna för yrkesutbildningen23.9.2021 09:45:00 EEST | Tiedote

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen kräver att yrkesutbildningsanordnarna reserverar tillräckliga resurser för undervisning och handledning för att genomföra den utvidgade läroplikten. Läropliktsåldern höjdes i år till 18 år. Sedan i våras har alla som går ut grundskolan skyldighet att fortsätta studera antingen i yrkesläroanstalt eller gymnasium. Ändringen har krävt omställningar och resulterat i extra arbete, särskilt i yrkesläroanstalter.

OAJ:n Luukkainen huolissaan opetusresurssien riittävyydestä ammatillisessa koulutuksessa23.9.2021 09:45:00 EEST | Tiedote

OAJ:n puheenjohtaja Olli Luukkainen vaatii ammatillisen koulutuksen järjestäjiä varaamaan riittävät opetus- ja ohjausresurssit laajennetun oppivelvollisuuden toteutusta varten. Oppivelvollisuusikä nousi tänä vuonna 18 ikävuoteen. Kaikilla peruskoulun päättävillä on ollut viime keväästä lähtien velvollisuus jatkaa opiskelua joko ammatillisessa oppilaitoksessa tai lukiossa. Muutos on vaatinut järjestelyjä ja aiheuttanut lisätyötä erityisesti ammatillisissa oppilaitoksissa.

OECD:n tuore raportti: Suomen koulurahoitus jää jatkuvasti muun pohjolan tasosta – OAJ vaatii rahoituksen nostamista tavoitteita vastaavaksi16.9.2021 12:00:04 EEST | Tiedote

Juuri julkaistu OECD:n Education at a Glance -raportti vahvistaa, että Suomi on pahasti jäljessä muiden Pohjoismaiden koulutuspanostuksista. Huolestuttavinta on kehityksen trendi. Valtaosa OECD:n jäsenmaista on tarkasteluajanjaksolla 2012–2018 lisännyt suhteellisia koulutuspanostuksiaan, kun taas Suomi kuuluu koulutuksesta leikanneiden harvalukuiseen joukkoon.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum