SDP EDUSKUNTA

Matias Mäkynen (SDP) kräver bättre vård av arbetsutmattning och rätt till sjukledighet för de utmattade

Dela

Riksdagsledamot och SDP:s vice ordförande Matias Mäkynen kräver bättre vård och rehabilitering av de som upplever utmattning i arbetet samt att de som blivit utmattade ska ha rätt till sjukledighet på grund av utmattningen. För närvarande blir en person som lider av arbetsutmattning ofta utan den sjukledighet, utkomstförmån och det stöd som hen behöver. En orsak till att arbetsutmattning inte berättigar till sjukdagpenning är att den inte har definierats som en sjukdom i klassificeringssystem för olika diagnoser. För att trygga utkomsten under sjukledigheten klassificeras trötthet ofta av läkare genom andra diagnoser, t.ex. depression eller andra psykiska problem. Detta leder till många problem både i människornas liv och på samhällsnivå.

-På samhällsnivå är det problematiskt att en inkonsekvent diagnostisering hindrar statistikföringen av arbetsutmattning. Det är därför okänt hur många fall det finns och det är omöjligt att noggrant följa med hur situationen utvecklas. Depression betecknas som en ny folksjukdom, men det är oklart hur många färre depressionsdiagnoser som skulle uppstå om arbetsutmattning godkändes som grundsjukdom och att depressionsdiagnoserna inte bara utfärdades i syftet att garantera utkomsten under en sjukledighet p.ga. utmattning. När läkarna inte kan klassificera utmattningen som en diagnos, kan de verkliga orsakerna till utmattningen bli olösta och de rätta åtgärderna för stöd och rehabilitering bli bristfälliga.

För närvarande befinner sig en arbetsutmattad i en situation där hen måste klassificeras som psykiskt sjuk, om hen behöver sjukledighet. I avsaknad av arbetsutmattningsdiagnos kan en skriven depressionsdiagnos leda till många svårigheter. Depressionsdiagnos kan vara en orsak att förvägra t.ex. livförsäkring, försäkring för vårdkostnader och sjukvård eller långvarig reseförsäkring. Depressionsdiagnos kan också försvåra adoptionsprocessen.

-Så länge som en arbetsutmattning behandlas som en depression, kan det ses som arbetstagarens egna problem som man inte behöver behandla på arbetsplatsen. Det har uppskattats att cirka en fjärdedel av finländarna åtminstone i någon mån upplever fyra symptom förknippade med arbetsutmattning. Enligt de långtidsuppföljningar som utförts så påverkas utmattningen också av ens eget privatliv, men problemen i privatlivet orsakar inte själva arbetsutmattningen. Problem i arbetet orsakar alltså problem i hemmen och parrelationerna. En del söker hjälp för de sist nämnda, även om det egentliga problemet bottnar i själva arbetsplatsen.

I Sverige har motsvarande situation lösts genom att klassificera det hela enligt en egen diagnosklass F43.8 A, utmattningssymtom. I Sverige vårdas de som lider av arbetsutmattning förutom under sjukledighet även med intensiv rehabiliteringsperiod på så kallad utmattningsklinik.

Med stöd av vad som anförts ovan har Mäkynen ställt ett skriftligt spörsmål till minister Pekonen där han frågar vad regeringen ämnar göra för att arbetsutmattning ska berättiga till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning samt behövlig vård och rehabilitering t.ex. i enlighet med svensk praxis och att utvecklandet av vården, rehabiliteringen och rätten till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning i fortsättningen sker på ett mer övergripande sätt.

Kontakter

Bilder

Om

SDP EDUSKUNTA
SDP EDUSKUNTA

00102 Eduskunta

09 4321https://sdp.fi/fi/eduskunta/

Följ SDP EDUSKUNTA

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SDP EDUSKUNTA

SDP:arna Lindén och Berg: Ett betydande steg har tagits för att trygga jämlika social- och hälsovårdstjänster15.6.2021 17:37:58 EEST | Tiedote

Socialdemokraterna i riksdagens social- och hälsovårdsutskott är nöjda med att betänkandet om social- och hälsovårdsreformen är klart. Nu ska reformförslaget behandlas i plenum för fortsatt behandling. - Då ett lapptäcke av många kommuner och samkommuner ersätts av 22 välfärdsområden kan vi bättre trygga jämlika och bra tjänster– oberoende av plånbokens tjocklek eller personens boningsort. Reformen stärker också demokratin, när de områdesfullmäktige som valts genom direkta val svarar för hela social- och hälsovården inklusive primärhälsovården och specialsjukvården, bedömer riksdagsledamot Aki Lindén som leder den socialdemokratiska utskottsgruppen. Den socialdemokratiska gruppen anser att välfärdsområdena kommer fatta många beslut som påverkar vardagen, varvid det är rättvist att invånarna har makten. I det kommande områdesvalet väljs viktiga beslutsfattare som får till uppgift att svara för invånares välfärd i hela välfärdsområdet. -I många områden, såsom i Vasa sjukvårdsdistrikt har

SDP:n Anneli Kiljunen: Vanhusasiainvaltuutetun virka on tervetullut11.6.2021 16:07:59 EEST | Tiedote

- Pitkään toivottu vanhusasiainvaltuutetun virka on vihdoin tulossa maahamme. Viimeiset vuodet ovat osoittaneet viran tarpeellisuuden, muun muassa vanhusten palveluiden laiminlyönnin vuoksi. Vanhusasiainvaltuutetun tehtävänä on seurata ikääntyneiden aseman ja oikeuksien toteutumista yhteiskunnassa. Hänen tehtävänään on puuttua epäkohtiin ja tehdä parannuksia sekä avauksia kehitettävistä toimista, iloitsee kansanedustaja Anneli Kiljunen (sd.). Ikäihmisten arki, tarpeet ja näkemykset on otettava huomioon, kun kehitetään tulevia hyvinvointialueita ja kuntia. Entistä useampi meistä asuu kotona ikääntyessämme. Koti, asuinympäristö ja tarvittavat palvelut tulee huomioida entistä tarkemmin. - Näitä palveluita ovat esimerkiksi kotiin tuotavat palvelut, liikunta- ja kulttuuripalvelut sekä omaishoidon tuki. On nimittäin hyvä huomata, että kaikesta hoivasta 80 prosenttia on omaisen tai läheisen toteuttamaa, painottaa Kiljunen. - Ikääntyminen ei ole sairastamista vaan muuttuviin elämäntarpeisiin v

SDP:n Eloranta: Vanhusasiavaltuutettu vihdoinkin Suomeen11.6.2021 13:32:05 EEST | Tiedote

SDP:n kansanedustaja Eeva-Johanna Eloranta iloitsee siitä, että vanhusasiavaltuutetun viran perustaminen etenee eduskunnassa. Vanhusasiavaltuutetun tehtävänä on tarkastella päätöksenteon vaikutuksia ikäihmisiin. Lisäksi valtuutettu voi antaa lausuntoja ja tehdä aloitteita, joiden kautta hän voi nostaa esille kehityskohteita ja lakiuudistustarpeita. Vanhusasiavaltuutetun toiminta tulee parantamaan ikääntyneiden asemaa ja edistämään ikääntyneiden oikeuksia. Eduskunta käsitteli sosiaali- ja terveysvaliokunnan mietintöä aiheesta eilen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum