Mer kraft bakom anpassningen till klimatförändringarna – rapporten Sopeutumisen tila 2017 ger råd till naturresurssektorn

I rapporten Sopeutumisen tila 2017 (Rum för anpassning 2017) som Jord- och skogsbruksministeriet har beställt, har man kartlagt och listat olika anpassningsmetoder för jord- och skogsbruket samt fisk-, vilt-, och rennäringen.

Enligt forskningsprofessor Pirjo Peltonen-Sainio, som har lett arbetet med att skriva rapporten, forskar man aktivt i världen om anpassning till klimatförändringar, men Finland kan inte bara titta på och vänta på modeller från annat håll. Det nordliga klimatet ändras snabbare och effekterna syns redan i matproduktionen och skogstillväxten.

– Vi måste vara föregångare. Det är viktigt att klimatförändringarna begränsas, men i de nordliga produktionsområdena finns det inga åtgärder som helt och hållet stoppar förändringarna. Hos oss har anpassningen hamnat efter begränsningen, trots att man redan har sett att avvikande och extrema väderfenomen ökar i en allt snabbare takt.

Att förbereda sig på väder- och klimatrisker

Enligt Peltonen-Sainio är Finlands ställning också ovanlig eftersom Finland kan uppnå fördelar genom anpassning och riskhantering. Det är skogsbruket som kan få flest fördelar.
– På andra håll innebär anpassningen att man minimerar de negativa effekterna för att produktionsnivån ska sjunka så lite som möjligt. Hos oss kan man också uppnå fördelar, men om vi inte agerar i rätt tid kan vi förlora de fördelar som anpassningen kan ge, varnar hon.

Man förutspår att skogstillväxten kommer att öka i och med det mildare klimatet, och anpassningsåtgärderna för skogsbruket har en central roll i rapporten. Som de viktigaste åtgärdsrekommendationerna har man lyft fram att öka andelen blandskog och att upphöra med den internationella planthandeln så att man kan förhindra spridningen av skadedjur på träd och spridningen av främmande arter inklusive den omfattande förstörelse de orsakar.

– I euro räknat är det viktigast att anpassa skogsbruket. Rapporten lyfter dock fram flera olika saker inom olika områden. Till exempel inom rennäringen är förändringarna också mycket sociala och kulturella, påpekar Peltonen-Sainio.

Framtidens jordbrukare behöver god yrkeskompetens, en ekonomisk buffert och metoder för att upprätthålla produktionskapaciteten och få den att öka. Inom växtförädlingen har man redan uppmärksammat förändringarna. Det krävs dock ett brett spektrum av aktörer inom produktionskedjan för att vidta anpassningsåtgärderna.

– Förutom kända arter behövs det alternativa grödor till förädlingsprogrammen. Statens ersättningar för skördeskador blev historia i början av förra året, så nu behövs ett heltäckande utbud från försäkringsbolagen, så att man kan förbereda sig på extrema väderfenomen såväl i jord och skogar som i vatten, konstaterar Peltonen-Sainio.

Intressentanalys avslöjade behovet av information

Rapporten innefattar en intressentanalys som kartlägger beredskapen hos egenföretagare, rådgivare, tjänstemän och organisationer inom naturresurssektorn. Enligt Lukes forskare Jaana Sorvali är anpassningsåtgärderna fortfarande inte vardag inom någon sektor.

– Det huvudsakliga budskapet från intressentgrupperna är att om de visste vad de borde göra, så skulle de göra det. Att implementera och dela med sig av forskningskunskaper visade sig vara mycket viktigt. Anpassningen handlar för närvarande om att förebygga, inte om att göra någon plötslig manöver, säger Sorvali.

Enligt överinspektör Saara Lilja-Rothsten på Jord- och skogsbruksministeriet är färdigställandet av utredningsarbetet en viktig etapp i att implementera den nationella anpassningsplanen för klimatförändringar.

– Nu utvärderar vi de rekommendationer som rapporten lyfter fram och de åtgärder man bör vidta för att hantera riskerna så att klimatsäkringen implementeras genomgående inom olika branscher. Informationen i rapporten måste nå hela samhället: såväl skogsägare och jordbrukare som utbildningsinstitutioner och beslutsfattare. Det är ytterst viktigt att få mer information om de fördelar och kostnader som anpassningen till klimatförändringarna för med sig, så att anpassningen lyckas inom de olika sektorerna, betonar Lilja-Rothsten.

Rapporten kan laddas ner på adressen:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-326-381-9