MIELI rf:s kristelefon fick nästan 100 000 fler samtal än året innan
År 2022 fick Mieli rf:s Kristelefon rekordmånga samtalsförsök, hela 400 400 stycken. Det är nästan 100 000 fler än året innan.
”Rysslands storoffensiv, coronapandemin och andra pågående kriser belastar människor. Olika lågtröskeltjänster, som Kristelefonen, fungerar som alternativ när den offentliga servicen brister. Man borde satsa mera på att stärka de psykiska resurserna bland bosatta i Finland, säger Sanna Vesikansa, som är direktör för krisverksamheten vid Mieli rf.
Den vanligaste orsaken att ringa Kristelefonen är illamående, speciellt ångest. Precis som ifjol, var relationsfrågor den näst vanligaste orsaken att ringa. Samtal som gäller att parförhållanden tagit slut var färre än år 2021, medan samtal som gäller utmaningar mellan generationer har ökat.
Ekonomiska utmaningar har märkts av mer i samtal från män. En tredjedel av samtalen till Kristelefonen kommer från män, men när det gäller samtal om ekonomiska problem var andelen män i fjol 43 %. Män ringer oftare än kvinnor när det gäller beroenden. Också samtal som gäller att klara vardagen med utmattning ökade i fjol.
Allt yngre ringer Kristelefonen
Speciellt andelen unga vuxna som ringer Kristelefonen har ökat stadigt under flera år.
Sedan år 2019 har mängden personer som är yngre än 30 år stigit med 88 %, alltså nästan fördubblats.
Samtalen från unga handlar oftast om ångest, självdestruktivitet eller relationsproblem.
Självdestruktivitet är klart vanligast i gruppen kvinnor mellan 18 och 29 år. Sammanlagt får Kristelefonen i medeltal 16–17 samtal per dygn från personer som är självdestruktiva. I tre av dem är risken för självmord stor, det vill säga den som ringer har en självmordsplan eller har nyligen försökt göra självmord. Nästan en tredjedel av samtalen från akut självmordsbenägna kommer från kvinnor yngre än 30 år.
”Tröskeln för att känna igen ett belastande livsskede och söka hjälp har blivit lägre bland unga, speciellt bland unga kvinnor. Man tar tag i olägenheter och problem och är bättre än tidigare på att försöka få till stånd en förändring i sitt liv”, säger Susanna Winter som är chef för krisverksamheten i telefon och på webben.
”Kristelefonen är som ett känselspröt. Det märks genast på samtalen vad är det är som tynger bosatta i Finland”, tillägger Winter.
MIELI rf:s svenskspråkiga kristelefon svarar på numret 09 2525 0112. Den finskspråkiga kristelefonen håller öppet alla dagar dygnet runt på numret 09 2525 0111. Kristelefonen erbjuder samtalsstöd redan på sex olika språk. Till exempel de som kommit från Ukraina kan ringa numret 09 2525 0114 på sitt eget modersmål 20 timmar i veckan.
Nyckelord
Kontakter
Susanna Winter
Chef för krisverksamheten i telefon och på webben
040 587 5197
susanna.winter@mieli.fi
Camilla Björk
Koordinerare Kristelefon
044 2438 997
camilla.bjork@mielipohjanmaa.fi
Sanna Vesikansa
Direktör för krisverksamheten
040 745 9586
sanna.vesikansa@mieli.fi
Viivi Virtanen
Sakkunnig i kommunikation
040 662 9022
viivi.virtanen@mieli.fi
Bilder
Länkar
Om
MIELI Suomen Mielenterveys ry tekee työtä mielenterveyden edistämiseksi ja ongelmien ehkäisemiseksi. MIELI ry puolustaa kaikkien yhtäläistä oikeutta hyvään mielenterveyteen. Järjestö koordinoi valtakunnallisen kriisikeskusverkoston toimintaa sekä edistää lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden mielenterveyttä ja mielen hyvinvointia.
Följ MIELI Suomen Mielenterveys ry
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från MIELI Suomen Mielenterveys ry
Suru voi vaikuttaa myös kehollisesti22.4.2024 14:46:10 EEST | Tiedote
Torstaina alkava Surukonferenssi käsittelee elämää läheisen kuoleman jälkeen. Ensimmäistä kertaa konferenssissa keskustellaan laajemmin myös surun kehollisista vaikutuksista.
Kehysriihen päätökset romuttavat järjestöjen auttamistyön17.4.2024 18:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisen terveyden ja hyvinvoinnin yksi tukijalka, järjestöjen ennaltaehkäisevä työ ja matalan kynnyksen auttaminen, on vakavasti uhattuna. Kehysriihen päätös leikata jopa kolmannes sosiaali- ja terveysjärjestöjen avustuksista tarkoittaa useiden toimintojen lakkauttamista eli useiden avun tarpeessa olevien ryhmien tuen loppumista. Myös MIELI ry:n kyky vahvistaa mielenterveyttä ja tarjota kriisiapua tulee päätöksen myötä heikkenemään.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 08:01:16 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 07:51:31 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Den psykiska hälsan bland personer bosatta i Finland har försvagats också efter coronapandemin3.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
En femtedel av finländarna i arbetsför ålder känner av betydande psykisk belastning. Mest belastade är personer i åldern 20 – 39 år. Dessutom har stressnivåerna stigit i alla befolkningsgrupper. Den försvagade psykiska hälsan syns i MIELI rf:s krishjälp.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum