Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Nätverken är eniga: varje kommun bör ges organiseringsansvar

22.6.2022 09:57:43 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela
Kommuntypsnätverken har lämnat sitt utlåtande om utkastet till regeringsproposition som gäller en omorganisering av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen 2024. Kommuntypsnätverken understöder en övergång till en kommunbaserad modell. Den nya modellen bidrar med välkomna verktyg för att utveckla sysselsättningen och livskraften i kommunerna. Viktigt är att kunna utnyttja de fördelar som ett lokalt kommunekosystem för med sig.

Kommuntypsnätverken är eniga om att varje kommun bör ha organiseringsansvar för arbets- och näringstjänsterna. Kravet på ett arbetskraftsunderlag på 20 000 personer är inte motiverat och stöder inte genomförandet av reformmålen. Lagstiftningen måste möjliggöra samarbete som grundar sig på avtal. Kommunerna är vana vid att ordna tjänster i samarbete. På det sättet säkerställs flexibla och kundorienterade tjänster i varje kommun. 

Kommuntypsnätverken är också eniga om att finansieringen bör gå hand i hand med organiseringsansvaret och sporra kommunerna att främja sysselsättningen. 

- Finansieringen och organiseringsansvaret får inte skiljas åt. Ett avtalsbaserat samarbete mellan kommunerna är tillräckligt. Vi behöver heller inte ytterligare en ny förvaltningsnivå i Finland. Kommunerna kan avtala om eventuellt samarbete själva, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen

Utlåtandena från kommuntypsnätverken blir tillgängliga i sin helhet på utlåtande.fi under denna vecka.  

Kommuntypsnätverken riktar sig till kommundirektörer och kommunala beslutsfattare och utgår från behov som gäller kollegialt stöd, utveckling och påverkansarbete. Kommuntypsnätverken utgörs av den stadspolitiska arbetsgruppen för stora städer, nätverket för kranskommuner, nätverket för regionstäder, nätverket för små kommuner samt nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner. 

Närmare upplysningar:  

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 050 3495 460  

Relationsdirektör José Valanta, tfn 09 771 2008 

Utvecklingschef Erja Lindberg, tfn 09 771 2497 

Läs mer: 

Kommunförbundets utlåtande (på finska) 

Kommuntypsnätverken 

Nyckelord

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye