Ny bok om evakuerade karelare i Svenskfinland djupdyker i konflikter och seglivade myter
Efter vinterkriget blev drygt 400 000 finländare evakuerade och omplacerade inom landets nya gränser. Det krävde radikala åtgärder av staten och stora uppoffringar av befolkningen.
Omplaceringen av de evakuerade skapade också spänningar som färgades av politiska ideologier, krigstida rädslor och framtidsvisioner. Ett utlopp för dessa spänningar blev språkfrågan.
I Kampen om den svenska jorden - Karelarna i Finlands svenskspråkiga områden 1940-1950 berättar historikerna Aapo Roselius och Tuomas Tepora oförskönat, men mångfacetterat om omplaceringen av karelarna i Svenskfinland åren 1940-1950.
Finlandssvenskarna hotade
Den svenskspråkiga pressen skrev alarmistiskt om en finskspråkig invasion som hotade språkminoritetens kultur. En del finskspråkiga debattörer tyckte å sin sida att blotta manifestationen av en sådan oro hotade den nationella enigheten.
De krigstida linjedragningarna har fortsatt verka fram till vår tid.
– Påståendet att finlandssvenskarna inte skulle ha behövt ge land åt de evakuerade är en osanning som länge levt med i evakueringshistorien, säger Aapo Roselius.
Försök till särbehandling
Svenskhetsrörelsen jobbade för att svenska områden borde särbehandlas.
I den hetsiga kampanjen användes ett grovt språk och det talades allmänt om att motsätta sig den finska invasionen av svenskbygderna. Rysse och finnjävel användes som skällsord. Kampanjen ledde ändå inte till önskat resultat.
– Efter vinterkriget gjorde snabbkolonisationslagen år 1940 ingen skillnad på svensk- och finskspråkiga regioner, säger Roselius.
– Detta trots att man inom Svenska folkpartiet yrkade kraftigt på att skaffa ersättningsjord från andra områden för att hålla det svenska bosättningsområdet så enhetligt som möjligt.
Ungefär 13 000 karelare bosatte sig i svenskspråkiga områden efter fortsättningskriget.
På grund av språkparagrafen i den nya jordanskaffningslagen år 1945 blev cirka 1500 karelare utan jord i svenskbygderna. Men ingen kom undan sitt ansvar.
– De svenskspråkiga bönderna som inte behövde ta emot karelare på grund av språkparagrafen var skyldiga att köpa och röja jord på annat håll i Finland, dessutom till ett högre värde, säger Tuomas Tepora.
Historikerduo
Aapo Roselius är historiker och docent vid Uleåborgs universitet. Till hans forskningsområden hör Finlands inbördeskrig, extremistgrupper på 1920- och och 1930-talet samt finlandssvenska organisationer.
Tuomas Tepora är historiker och docent vid Helsingfors universitet. Han har forskat i krigs- och känslokulturhistoria.
Roselius är tvåspråkig, medan hans kollega Tepora helst ger intervjuer på finska.
Kampen om den svenska jorden har recensionsdatum tisdag 6.10.
Nyckelord
Kontakter
Jonas SundströmKommunikations- och marknadsföringschef
Glöm ovanstående titel, jag är en fixare.
Bilder
Om
Schildts & Söderströms har verkat för den finlandssvenska litteraturen sedan 1891.
Följ Schildts & Söderströms
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Schildts & Söderströms
Dramatik i hästvärlden i Wilma Möllers nya ungdomsroman16.4.2024 08:42:35 EEST | Tiedote
I debutromanens uppföljare Springa som vinden fångar Wilma Möller spänningen i stallet på Sandåkra gård. En häst diskvalificeras för dopning, samtidigt som tränaren blir av med sin licens. Någon försöker påverka stallets framtid – men vem är sabotören?
Kriget i Ukraina: hur klarade sig den finska reservofficeren Ralf Sirén vid fronten och hur förändrade kriget honom?11.4.2024 13:00:00 EEST | Tiedote
I Soldat nr 13 återberättar journalisten Marcus Lindqvist Ralf Siréns upplevelser från kriget i Ukraina. Kriget beskrivs på nära håll och känslan av kaos är oundviklig. Krigets grymhet påverkade Sirén och han lider fortfarande av posttraumatiska symtom. Ingen återvänder oförändrad från kriget.
Rotlösa människor och absurda händelser i novellsamling av Julia Mäkkylä11.4.2024 11:31:18 EEST | Tiedote
Livet i all sin skönhet och absurditet. En resa med oväntade möten, märkliga öden och surrealistiska händelser. I sin nya novellsamling Vinklar skriver Julia Mäkkylä om en besynnerlig värld – som ändå är så lätt att känna igen sig i.
Schildts & Söderströms höstkatalog bjuder på 16 titlar att se fram emot10.4.2024 11:00:56 EEST | Tiedote
”Katalogen du håller i din hand är fylld av fantastisk litteratur, till stor del skriven av författare med rötterna i Österbotten. I höst är hela tio av titlarna vi har äran att ge ut på Schildts & Söderströms författade av österbottningar. Det österbottniska segertåget är särskilt tydligt i böckerna för barn och unga.” Det skriver Karin Berglund i förordet till höstens katalog. Hon är vår barn- och ungdomsboksredaktör och stolt västnylänning som nominerats till Årets österbottning i Vasabladet år 2009.
Catariina Salos intensiva debut – en berättelse om ursinne, kärlek och moderskap19.3.2024 10:37:08 EET | Tiedote
Catariina Salo debuterar med en mångbottnad och intensiv kortroman. Parasit är en berättelse om ursinne, ett rop på hjälp och ett långfinger mot världen. Parasit är en berättelse om kärlek, åtrå och svartsjuka, en berättelse om att ha en mamma, om att vara en mamma och om att tappa bort sig själv.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum