Efter vinterkriget blev drygt 400 000 finländare evakuerade och omplacerade inom landets nya gränser. Det krävde radikala åtgärder av staten och stora uppoffringar av befolkningen.

Omplaceringen av de evakuerade skapade också spänningar som färgades av politiska ideologier, krigstida rädslor och framtidsvisioner. Ett utlopp för dessa spänningar blev språkfrågan.

I Kampen om den svenska jorden -  Karelarna i Finlands svenskspråkiga områden 1940-1950 berättar historikerna Aapo Roselius och Tuomas Tepora oförskönat, men mångfacetterat om omplaceringen av karelarna i Svenskfinland åren 1940-1950.

Finlandssvenskarna hotade

Den svenskspråkiga pressen skrev alarmistiskt om en finskspråkig invasion som hotade språkminoritetens kultur. En del finskspråkiga debattörer tyckte å sin sida att blotta manifestationen av en sådan oro hotade den nationella enigheten.

De krigstida linjedragningarna har fortsatt verka fram till vår tid.

– Påståendet att finlandssvenskarna inte skulle ha behövt ge land åt de evakuerade är en osanning som länge levt med i evakueringshistorien, säger Aapo Roselius.

Försök till särbehandling

Svenskhetsrörelsen jobbade för att svenska områden borde särbehandlas.

I den hetsiga kampanjen användes ett grovt språk och det talades allmänt om att motsätta sig den finska invasionen av svenskbygderna. Rysse och finnjävel användes som skällsord. Kampanjen ledde ändå inte till önskat resultat.

– Efter vinterkriget gjorde snabbkolonisationslagen år 1940 ingen skillnad på svensk- och finskspråkiga regioner, säger Roselius.

– Detta trots att man inom Svenska folkpartiet yrkade kraftigt på att skaffa ersättningsjord från andra områden för att hålla det svenska bosättningsområdet så enhetligt som möjligt.

Ungefär 13 000 karelare bosatte sig i svenskspråkiga områden efter fortsättningskriget.

På grund av språkparagrafen i den nya jordanskaffningslagen år 1945 blev cirka 1500 karelare utan jord i svenskbygderna. Men ingen kom undan sitt ansvar.

– De svenskspråkiga bönderna som inte behövde ta emot karelare på grund av språkparagrafen var skyldiga att köpa och röja jord på annat håll i Finland, dessutom till ett högre värde, säger Tuomas Tepora.

Historikerduo

Aapo Roselius är historiker och docent vid Uleåborgs universitet. Till hans forskningsområden hör Finlands inbördeskrig, extremistgrupper på 1920- och och 1930-talet samt finlandssvenska organisationer.

Tuomas Tepora är historiker och docent vid Helsingfors universitet. Han har forskat i krigs- och känslokulturhistoria.

Roselius är tvåspråkig, medan hans kollega Tepora helst ger intervjuer på finska.

Kampen om den svenska jorden har recensionsdatum tisdag 6.10.