Ny bok om evakuerade karelare i Svenskfinland djupdyker i konflikter och seglivade myter
”Påståendet att finlandssvenskarna inte skulle ha behövt ge land åt de evakuerade är en osanning som länge levt med i evakueringshistorien.”

Efter vinterkriget blev drygt 400 000 finländare evakuerade och omplacerade inom landets nya gränser. Det krävde radikala åtgärder av staten och stora uppoffringar av befolkningen.
Omplaceringen av de evakuerade skapade också spänningar som färgades av politiska ideologier, krigstida rädslor och framtidsvisioner. Ett utlopp för dessa spänningar blev språkfrågan.
I Kampen om den svenska jorden - Karelarna i Finlands svenskspråkiga områden 1940-1950 berättar historikerna Aapo Roselius och Tuomas Tepora oförskönat, men mångfacetterat om omplaceringen av karelarna i Svenskfinland åren 1940-1950.
Finlandssvenskarna hotade
Den svenskspråkiga pressen skrev alarmistiskt om en finskspråkig invasion som hotade språkminoritetens kultur. En del finskspråkiga debattörer tyckte å sin sida att blotta manifestationen av en sådan oro hotade den nationella enigheten.
De krigstida linjedragningarna har fortsatt verka fram till vår tid.
– Påståendet att finlandssvenskarna inte skulle ha behövt ge land åt de evakuerade är en osanning som länge levt med i evakueringshistorien, säger Aapo Roselius.
Försök till särbehandling
Svenskhetsrörelsen jobbade för att svenska områden borde särbehandlas.
I den hetsiga kampanjen användes ett grovt språk och det talades allmänt om att motsätta sig den finska invasionen av svenskbygderna. Rysse och finnjävel användes som skällsord. Kampanjen ledde ändå inte till önskat resultat.
– Efter vinterkriget gjorde snabbkolonisationslagen år 1940 ingen skillnad på svensk- och finskspråkiga regioner, säger Roselius.
– Detta trots att man inom Svenska folkpartiet yrkade kraftigt på att skaffa ersättningsjord från andra områden för att hålla det svenska bosättningsområdet så enhetligt som möjligt.
Ungefär 13 000 karelare bosatte sig i svenskspråkiga områden efter fortsättningskriget.
På grund av språkparagrafen i den nya jordanskaffningslagen år 1945 blev cirka 1500 karelare utan jord i svenskbygderna. Men ingen kom undan sitt ansvar.
– De svenskspråkiga bönderna som inte behövde ta emot karelare på grund av språkparagrafen var skyldiga att köpa och röja jord på annat håll i Finland, dessutom till ett högre värde, säger Tuomas Tepora.
Historikerduo
Aapo Roselius är historiker och docent vid Uleåborgs universitet. Till hans forskningsområden hör Finlands inbördeskrig, extremistgrupper på 1920- och och 1930-talet samt finlandssvenska organisationer.
Tuomas Tepora är historiker och docent vid Helsingfors universitet. Han har forskat i krigs- och känslokulturhistoria.
Roselius är tvåspråkig, medan hans kollega Tepora helst ger intervjuer på finska.
Kampen om den svenska jorden har recensionsdatum tisdag 6.10.
Nyckelord
Kontakter
Jonas SundströmKommunikations- och marknadsföringschef
Glöm ovanstående titel, jag är en fixare.
Bilder


Om
Schildts & Söderströms har verkat för den finlandssvenska litteraturen sedan 1891.
Vi ger ut ungefär 40 nya titlar varje år: romaner, noveller, lyrik, barn- och ungdomslitteratur, essäer och sakprosa. Varje bok vi ger ut är vald med omsorg. För oss är det viktigt att våra böcker är engagerande, välgjorda och vackra.
Följ Schildts & Söderströms
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Schildts & Söderströms
Eva Frantz ger ut historisk rysare för barn – läsaren dras in bakom operans kulisser i Helsingfors år 191515.4.2021 09:17:53 EEST | Tiedote
"Barn gillar att läsa skräck för att de vill utmana sina gränser, och då är en bok ett bra format."
Höstens böcker lämnar ingen oberörd – längtan, beroende och en liten häxa får känslorna att reagera8.4.2021 10:00:40 EEST | Tiedote
Bokhösten på Schildts & Söderströms rör sig över hela känslospektret – allt från sorg, skam och utanförskap till nyfikenhet, glädje och kärlek.
Serietecknaren skrev en fantasyroman – mobbning, vänskap och onda krafter centrala teman1.4.2021 08:30:00 EEST | Tiedote
Sebastian Nyberg skrev en roman om ungdomar, för ungdomar: "Det var enkelt för jag känner mig fortfarande som en tonåring.”
Journalisten Magnus Londen debuterar som skönlitterär författare med en satir om konsulter år 202826.3.2021 08:40:23 EET | Tiedote
Konsult Leif "Lefa" Storvik är en avdankad konsult i ett framtida Helsingfors. Likt författaren Magnus "Manu" Londen är han trött på det ständiga kravet på förändring och resultat. Framtidens företagsvärld är sig inte lik efter Lefas och Manus revolution.
Nattexpressen nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris av Åland25.3.2021 13:00:59 EET | Tiedote
"Boken utspelar sig i en magisk drömvärld bortom tid och rum och är en oerhört mångfacetterad berättelse."
Martin Welander blir förläggare med ansvar för facklitteratur: "Läsarna törstar efter sakprosa"16.3.2021 08:55:00 EET | Tiedote
Efter fem år som förlagsredaktör på Schildts & Söderströms tillträder filosofie doktor Martin Welander den nya tjänsten som förläggare för sakprosa.
Merete Mazzarella betraktar undantagsåret med visdom i sin nya bok: "Också den som har det bra har rätt till sorg"10.3.2021 12:39:01 EET | Tiedote
Insiktsfullt reflekterar författaren över ett märkligt år av katastrofer, virus och världspolitik. Trots att händelserna är stora, är perspektivet personligt och nära människan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum