Schildts & Söderströms

Ny bok om evakuerade karelare i Svenskfinland djupdyker i konflikter och seglivade myter

Dela

”Påståendet att finlandssvenskarna inte skulle ha behövt ge land åt de evakuerade är en osanning som länge levt med i evakueringshistorien.”

Omslag: Tom Backström
Omslag: Tom Backström

Efter vinterkriget blev drygt 400 000 finländare evakuerade och omplacerade inom landets nya gränser. Det krävde radikala åtgärder av staten och stora uppoffringar av befolkningen.

Omplaceringen av de evakuerade skapade också spänningar som färgades av politiska ideologier, krigstida rädslor och framtidsvisioner. Ett utlopp för dessa spänningar blev språkfrågan.

I Kampen om den svenska jorden -  Karelarna i Finlands svenskspråkiga områden 1940-1950 berättar historikerna Aapo Roselius och Tuomas Tepora oförskönat, men mångfacetterat om omplaceringen av karelarna i Svenskfinland åren 1940-1950.

Finlandssvenskarna hotade

Den svenskspråkiga pressen skrev alarmistiskt om en finskspråkig invasion som hotade språkminoritetens kultur. En del finskspråkiga debattörer tyckte å sin sida att blotta manifestationen av en sådan oro hotade den nationella enigheten.

De krigstida linjedragningarna har fortsatt verka fram till vår tid.

– Påståendet att finlandssvenskarna inte skulle ha behövt ge land åt de evakuerade är en osanning som länge levt med i evakueringshistorien, säger Aapo Roselius.

Försök till särbehandling

Svenskhetsrörelsen jobbade för att svenska områden borde särbehandlas.

I den hetsiga kampanjen användes ett grovt språk och det talades allmänt om att motsätta sig den finska invasionen av svenskbygderna. Rysse och finnjävel användes som skällsord. Kampanjen ledde ändå inte till önskat resultat.

– Efter vinterkriget gjorde snabbkolonisationslagen år 1940 ingen skillnad på svensk- och finskspråkiga regioner, säger Roselius.

– Detta trots att man inom Svenska folkpartiet yrkade kraftigt på att skaffa ersättningsjord från andra områden för att hålla det svenska bosättningsområdet så enhetligt som möjligt.

Ungefär 13 000 karelare bosatte sig i svenskspråkiga områden efter fortsättningskriget.

På grund av språkparagrafen i den nya jordanskaffningslagen år 1945 blev cirka 1500 karelare utan jord i svenskbygderna. Men ingen kom undan sitt ansvar.

– De svenskspråkiga bönderna som inte behövde ta emot karelare på grund av språkparagrafen var skyldiga att köpa och röja jord på annat håll i Finland, dessutom till ett högre värde, säger Tuomas Tepora.

Historikerduo

Aapo Roselius är historiker och docent vid Uleåborgs universitet. Till hans forskningsområden hör Finlands inbördeskrig, extremistgrupper på 1920- och och 1930-talet samt finlandssvenska organisationer.

Tuomas Tepora är historiker och docent vid Helsingfors universitet. Han har forskat i krigs- och känslokulturhistoria.

Roselius är tvåspråkig, medan hans kollega Tepora helst ger intervjuer på finska.

Kampen om den svenska jorden har recensionsdatum tisdag 6.10.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Omslag: Tom Backström
Omslag: Tom Backström
Ladda ned bild
Aapo Roselius och Tuomas Tepora. Bild: Miikka Pirinen.
Aapo Roselius och Tuomas Tepora. Bild: Miikka Pirinen.
Ladda ned bild

Om

Schildts & Söderströms
Schildts & Söderströms
Snellmansgatan 13
00170 Helsingfors

https://litteratur.sets.fi/

Schildts & Söderströms har verkat för den finlandssvenska litteraturen sedan 1891.

Vi ger ut ungefär 40 nya titlar varje år: romaner, noveller, lyrik, barn- och ungdomslitteratur, essäer och sakprosa. Varje bok vi ger ut är vald med omsorg. För oss är det viktigt att våra böcker är engagerande, välgjorda och vackra.

Följ Schildts & Söderströms

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Schildts & Söderströms

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum