Kokkolan kaupunki

Nyckelaktörerna i norr presenterar: Programmet Norra med i följande regeringsprogram

Dela
Landskapsförbunden, kommunerna, högskolorna, handelskamrarna och företagarorganisationerna i norr föreslår att följande regering startar ett gemensamt program. Programmet stärker Finlands geopolitiska position och den hållbara tillväxten genom att utnyttja kunskap, energi, logistik, naturresurser och internationella förbindelser.

Programmets centrala aktörer betonar att det är Finlands fördel att utnyttja möjligheterna i norr. Därför föreslår de att man som en del av följande regeringsprogram verkställer ett program på statsrådsnivå med namnet ”Programmet Norra – tillväxt, säkerhet och samarbete”. Programmet utgör de strategiska ramarna för ett målinriktat samarbete mellan Norra Finland, Norra Sverige on Nord-Norge samt finansierar investeringar med vilka det nordliga området producerar tillväxt och säkerhet för Finland, Europa och världen.

”Blickarna riktas nu mot norr. Rysslands anfallskrig och Natomedlemskapet till följd av det, energikrisen och betoningen av försörjningsberedskapen har resulterat i att den geopolitiska situationen har ändrats och området i norr har ökat avsevärt i betydelse”, säger Norra Österbottens landskapsdirektör Pauli Harju.

Programmets huvudteman anknyter till att stärka expertisen, innovativa energilösningar, ledprojekt och den nya geopolitiska positionen. Dessutom ska i programmet skrivas in mål och medel som anknyter till att bilda bestående internationella samarbetsstrukturer, särskilt när det gäller försvar, säkerhet och försörjningsberedskap, och med beaktande av det östra gränsområdets betydelse

”Utnyttjandet av det nordliga området kräver investeringar särskilt i expertis, leder, grön industri och tillgång på arbetskraft” konstaterar Uleåborgs stadsdirektör Päivi Laajala.

Sverige och Norge gör under kommande år avsevärda investeringar just i norr.

”I Norra Finland, liksom i våra grannländer, är stora investeringar på nästan 50 miljarder aktuella. Med hjälp av vår egen expertis, grön energi och våra naturresurser kan vi öka investeringarnas slagkraft och bilda en globalt viktig tillväxtzon i norr”, bedömer verkställande direktör Liisa Ansala från Lapplands handelskammare.

En livskraftig nordlig zon är ett livsviktigt område för Finland i den nya geopolitiska situationen. Vid händelse av störningar i sjöförbindelserna är lederna i norr Finlands port västerut. Med tanke på försvarsförmågan, försörjningsberedskapen och den hållbara tillväxten bör Finland säkerställa fungerande förbindelser till de Natoallierade i norr och områdets ekonomiska utveckling.

”I norr har vi starka garnisoner och en lång landgräns med Ryssland. Landförbindelsen i norr till de framtida Natoallierade ökar det nordliga områdets betydelse också ur försvarets synvinkel” säger stadsdirektör Jari Tolonen från Kajana.

Vind- och vattenkraften i norr möjliggör en grön övergång och investeringar i Finland samt säkerställer vår tillgång till energi. I området finns stora mineralresurser, en batterikemikaliefabrik ska byggas i Karleby och i Bottenviksbågen planeras ett ledningsnät för vätgas.

”Energizonen i norr är ett globalt betydande område. Innovationerna och investeringarna där bidrar till att vi kan nå Finlands klimatmål och stärker Finlands position som föregångare inom nordlig expertis” konstaterar Karlebys stadsdirektör Stina Mattila.

Det nordliga området är känt för sin expertis. Exempel på nordliga lösningar är påskyndandet av energisjälvförsörjningen, hållbart utnyttjande av mineraler i norr och främjande av digitaliseringen samt utvecklandet av 6G-teknologi.

”I programmet är också det arktiska och mjuk säkerhet viktiga geopolitiska helheter. Kring dem ska byggas upp en stark verksamhet med forskning, utveckling, innovationer och expertis som stöder Finlands framgång” konstaterar Antti Syväjärvi, rektor för Lapin yliopisto.

”Investeringarna i expertisen i norr påskyndar vårt lands hållbara tillväxt, exporten och produktiviteten”, konstaterar Jouko Niinimäki, rektor för Oulun yliopisto.

Den nordliga naturen är en av Finlands resurser och möjliggör en ökning av turismen, vars styrkor är den unika naturen, säkerheten, renheten och den friska luften.

”I norr finns det gott om plats och kunskap för att sammankoppla naturen, turismen och den gröna industrins behov”, säger Ulla-Kirsikka Vainio, Rovaniemis stadsdirektör.

Programmet Norra – tillväxt, säkerhet och samarbete

är de nordliga aktörernas gemensamma initiativ till ett statsrådsdrivet program, som ska skrivas in i följande regeringsprogram. Det stärker Finlands geopolitiska position och hållbara tillväxt genom att utnyttja expertisen, energin, logistiken, naturresurserna och den unika attityden i norr. Ett program på statsrådsnivå är nödvändigt eftersom det är fråga om ett gränsöverskridande samarbete mellan Finland, Sverige och Norge. Bevarandet av Norra Finlands livskraft är av geopolitisk betydelse och investeringarna och energiproduktionen i norr är nationellt betydande till sina dimensioner.


 

Programmets undertecknare:

Pauli Harju, Norra Österbottens landskapsdirektör, 0400 389 152

Pentti Malinen, Kajanalands landskapsdirektör, 044 7970 197

Mika Riipi, Lapplands landskapsdirektör, 044 767 4200

Jyrki Kaiponen, Mellersta Österbottens landskapsdirektör, 040 140 8995

Päivi Laajala, Uleåborgs stadsdirektör, 040 180 1168

Ulla-Kirsikka Vainio, Rovaniemis stadsdirektör, 040 625 6535

Stina Mattila, Karleby stadsdirektör, 040 806 8200

Jari Tolonen, Kajanas stadsdirektör, 044 710 0303

Leena Mikkola-Riekkinen, Brahestads stadsdirektör, 08 439 3111

Jukka Kujala, Torneå stadsdirektör, 040 132 0403

Matti Ruotsalainen, Kemis stadsdirektör, 016 259 200

Maria Sorvisto, Ylivieskas stadsdirektör, 044 4294 210

Jouko Manninen, Kuusamos stadsdirektör, 044 505 4639

Jouko Niinimäki, Oulun yliopisto, rektor, 046 921 5820

Antti Syväjärvi, Lapin yliopisto, rektor, 0400 606 244

Heidi Fagerholm, Oulun ammattikorkeakoulu, rektor, 020 611 0200

Riitta Rissanen, Lapin ammattikorkeakoulu, rektor, 0400 293 545

Matti Sarén, Kajaanin ammattikorkeakoulu, rektor, 044 7101 600

Kari Ristimäki, Centria ammattikorkeakoulu, rektor, 044 725 0310

Jari Tuovinen, Oulun kauppakamari, verkställande direktör, 044 313 4505

Liisa Ansala, Lapin kauppakamari, verkställande direktör, 044 5777 514

Marjo Kolehmainen, Pohjois-Pohjanmaan yrittäjät, verkställande direktör, 050 5277 288

Anu Tervonen, Kainuun yrittäjät, verkställande direktör, 044 728 7100

Pirkka Salo, Lapin yrittäjät, verkställande direktör, 040 039 2139

Mervi Järkkälä, Mellersta Österbottens företagare, verkställande direktör, 0500 561 145

Ytterligare information av de underteckande.

www.oulu.com/pohjoinen-ohjelma

Om

Kokkola. Meillä on laajempi horisontti

Kokkolan kaupunki on Keski-Pohjanmaan kaksikielinen maakuntakeskus, jossa asukkaita on noin 48.000. Kokkolan elinkeinoelämän veturi on kansainvälisestikin merkittävä kemianteollisuuden keskittymä, jota täydentävät Suomen suurin raideliikenne- ja panamaxsatama sekä monipuolinen yritystoimijoiden verkosto. Myös monipuoliset tapahtumat, matkailu ja loma-asuminen tuovat kaupunkiin kävijöitä.

Kuningas Kustaa II Aadolf perusti Kokkolan kaupungin 400 vuotta sitten Pohjanlahden rannalle. Meri on tuonut mukanaan vahvat kaupan ja logistiikan perinteet merenkulusta ja laivanrakennuksesta teollisuuteen ja sivistykseen. Sijainti meren ja lentoyhteyksien äärellä, pääradan ja E8-tien varrella varmistaa niin ihmisten, tavaroiden kuin ideoidenkin liikkuvuuden.

Följ Kokkolan kaupunki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Kokkolan kaupunki

Budget 2026 / Stadsdirektörens förslag10.10.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

Efter flera svåra år visar den finländska ekonomin tecken på måttlig tillväxt. Den avtagande inflationen och sjunkande räntenivån stödjer hushållens köpkraft, och tillväxtutsikterna stärks särskilt av investeringar som drivs av projekt som hänför sig till grön omställning och försvaret Enligt finansministeriets prognos förväntas bruttonationalprodukten växa med ca en procent per år under de närmaste åren, men den höga skuldsättningen och geopolitiska osäkerheten utgör fortfarande betydande risker. Underskottet i de offentliga finanserna minskar gradvis, men trycket på den offentliga skuldkvoten ökar till följd av stigande försvarsutgifter. Kommunernas ekonomiska situation förblir däremot ansträngd. Årsbidragen räcker inte till för att täcka växande investeringsutgifter, och lånebeståndet fortsätter att växa under hela granskningsperioden. Skatteinkomsterna förväntas öka kraftigt från och med 2026, men de positiva effekterna från inkomstökningen planas snabbt ut av de stigande kostnader

Talousarvio 2026 / Kaupunginjohtajan esitys10.10.2025 10:00:00 EEST | Tiedote

Suomen talouden näkymät ovat kääntymässä varovaiseen kasvuun useiden vaikeiden vuosien jälkeen. Inflaation hidastuminen ja korkotason lasku tukevat kotitalouksien ostovoimaa, ja erityisesti vihreän siirtymän sekä puolustushankkeiden vauhdittamat investoinnit nostavat kasvunäkymiä. Valtiovarainministeriön ennusteen mukaan bruttokansantuote kasvaa noin prosentin vuosivauhtia lähivuosina, mutta korkea velkataso ja geopoliittinen epävarmuus muodostavat edelleen merkittäviä riskejä. Julkisen talouden alijäämä supistuu vähitellen, mutta puolustusmenojen kasvu lisää paineita valtion velkasuhteen nousuun. Kuntien taloustilanne sen sijaan säilyy kireänä. Vuosikatteet eivät riitä kattamaan kasvavia investointeja, ja lainakanta jatkaa kasvuaan koko tarkastelujakson ajan. Verotulojen ennustetaan kasvavan selvästi vuodesta 2026 alkaen, mutta menojen kasvu – erityisesti työvoimakustannusten ja sosiaalimenojen osalta – syö nopeasti tulojen tuomaa helpotusta. Pitkittynyt työttömyys ja toimeentulotukim

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye