Nyheter om krig och fred – nu är de finlandssvenska tidningarna från 1940-talet tillgängliga på webben
17.1.2022 09:00:00 EET | Helsingin yliopisto | Pressmeddelande

1940-talet tar läsaren från krig till fred
1940-talets händelser var historiskt avgörande för Finland, som vid den tiden hade omkring fyra miljoner invånare. Även de minsta lokaltidningarna bevakade de olika skeendena under krigsåren och de påföljande fredsförhandlingarna.
Genom tidningarna kan dagens läsare följa med utvecklingen av det efterkrigstida Finland mot ett välfärdssamhälle. Livsmedelsransoneringen pågick ända in på 1950-talet, men en lång period av ekonomisk tillväxt och återuppbyggnad skapade ändå goda förutsättningar för samhällsutveckling. De stora årskullarna föddes under åren efter kriget, och en del betydande familjepolitiska förnyelser såsom barnbidraget infördes under 1940-talet. Även lagar kring arbete, bland annat kollektivavtalslagen, stiftades under årtiondet. På tidningssidorna märks också en ökad efterfrågan på och ett växande utbud av kultur i hela samhället efter de hårda krigsåren.
– Den svenskspråkiga pressen i Finland avvek i vissa hänseenden tydligt från den finskspråkiga under 1940-talet när det gällde innehåll, både tack vare de tätare kontakterna till Sverige och på grund av att den rådande censuren verkar ha varit mildare gentemot den svenskspråkiga pressen. Därför är det mycket välkommet att användningen av det här materialet nu blir enklare, säger Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.
Betydande fondfinansiering möjliggör en snabb digitalisering
– Digitaliseringen av de svenskspråkiga tidningarna är vårt största samarbetsprojekt hittills. Projektet skapar en omfattande, enhetlig materialhelhet som har stor betydelse för forskningen. De tidningar från 1940-talet som öppnas upp för allmänheten nu är säkerligen till stor glädje även för släktforskare och andra fritidshistoriker, säger servicedirektör Johanna Lilja vid Nationalbiblioteket.
När det treåriga projektet slutförs 2023 kommer närmare sex miljoner svenskspråkiga dagstidningssidor att finnas tillgängliga digitalt. Projektet genomförs som ett samarbete mellan Nationalbiblioteket, Svenska litteratursällskapet i Finland, Ålands landskapsarkiv, Pressarkivföreningen och upphovsrättsorganisationen Kopiosto.
– Det är betydelsefullt att vi nu kan göra de svenskspråkiga tidningarna från krigstiden fritt tillgängliga på nätet för både forskare och allmänheten. Därmed blir tidningarna en del av vårt gemensamma minne. Digitaliseringsprojektet har avancerat enligt tidtabell och tidningar från 1950-talet kommer att tillgängliggöras på friexemplarsbibliotek och i samarbetsparternas arkiv i takt med att digitaliseringen framskrider, säger arkivchef Kristina Linnovaara på Svenska litteratursällskapet.
Projektet finansieras med upp till 1,85 miljoner euro av åtta fonder och stiftelser: Svenska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet i Finland, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska folkskolans vänner och Harry Schaumans Stiftelse.
– Vi är glada över att kunna vara med och möjliggöra att de finlandssvenska tidningarna erbjuds till en så bred kundkrets. Samtidigt säkerställer vi att tidningsmakarna och -förläggarna får de upphovsrättsersättningar som de har rätt till för användningen av deras verk, säger vd Valtteri Niiranen på Kopiosto.
* * * * *
DIGITALISERADE TIDNINGAR I ALLMÄNT BRUK
1771–1939
• alla tidningar och tidskrifter som publicerats i Finland och digitaliserats är öppet tillgängliga på webben via tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi
• sammanlagt 685 titlar och 6,1 miljoner sidor
1940–1949
• alla svenskspråkiga tidningar som publicerats i Finland och digitaliserats är öppet tillgängliga på webben via tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi fram till slutet av 2026
• sammanlagt 39 titlar och över 200 000 sidor
1950–2018
• alla svenskspråkiga tidningar som publicerats i Finland 1950–2018 och digitaliserats är tillgängliga lokalt i följande arkiv i takt med att digitaliseringen framskrider:
- Nationalbiblioteket och övriga friexemplarsbibliotek
- Svenska litteratursällskapet i Helsingfors och Vasa
- Brages Pressarkiv i Helsingfors
- Ålands landskapsarkiv i Mariehamn
• sammanlagt 38 titlar och över en miljon sidor
1950–2018
• Nationalbiblioteket och Kopiosto har avtalat om rätten att tillgängliggöra tidningar och tidskrifter i Nationalbibliotketes samlingar på digi.kansalliskirjasto.fi för forskning åtminstone fram till slutet av 2022.
1771–2021
• alla tidningar som publicerats i Finland och digitaliserats, både finsk- och svenskspråkiga, är enligt lag tillgängliga lokalt på Nationalbiblioteket, i riksdagens bibliotek och i övriga friexemplarsbibliotek.
• sammanlagt 893 titlar, 12,7 miljoner sidor
*antal titlar och sidor 1.1.2022
Digi.kansalliskirjasto.fi
https://digi.kansalliskirjasto.fi/etusivu?set_language=sv
Nationalbiblioteket
https://www.kansalliskirjasto.fi/sv
Friexemplarsbiblioteken
https://www.kansalliskirjasto.fi/sv/friexemplarsbyran#anvandning-av-friexemplarsmateria
Svenska litteratursällskapet i Finland
https://www.sls.fi/sv
Brages pressarkiv
https://www.bragespressarkiv.fi/
Ålands landskapsarkiv
http://www.arkivet.ax
Nyckelord
Kontakter
Kontaktchef Pirjo Karppinen, Nationalbiblioteket i Finland
Tfn 050 318 2320, pirjo.karppinen@helsinki.fi
Arkivchef Kristina Linnovaara, Svenska litteratursällskapet i Finland
Tfn 040 168 8088, kristina.linnovaara@sls.fi
Direktör Juha Jukkara, Kopiosto
Tfn 09 4315 2346, juha.jukkara@kopiosto.fi
Bilder


Om
Helsingin yliopistoPL 3
00014 Helsingin yliopisto
02941 22622 (mediapalvelu) 02941 911 (vaihde) (vaihde)https://www.helsinki.fi/fi/yliopisto
Kansalliskirjasto on kaikille avoin kulttuuriperintöorganisaatio, joka palvelee valtakunnallisesti kansalaisia, tiedeyhteisöjä ja muita yhteiskunnan toimijoita. Turvaamme suomalaisen julkaistun kulttuuriperinnön saatavuuden sekä välitämme ja tuotamme tietosisältöjä tutkimukselle, opiskelulle, kansalaisille ja yhteiskunnalle. Kehitämme palveluja yhteistyössä kirjastojen, arkistojen, museoiden ja muiden toimijoiden kanssa.
Kansalliskirjaston on Helsingin yliopiston suurin erillislaitos.
Följ Helsingin yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingin yliopisto
Vuonna 2000 syntyneistä yli kolmanneksella puoli- tai uussisaruksia15.6.2026 14:32:12 EEST | Tiedote
Suomalaisten sisarussuhteet ovat monimuotoistuneet merkittävästi viimeisen kahden vuosikymmenen aikana, käy ilmi Helsingin yliopiston tuoreesta tutkimuksesta. Vuonna 2000 syntyneistä yli kolmanneksella (35 %) oli puoli- tai uussisaruksia 16 ikävuoteen mennessä. Yleisin monimuotoinen sisaruskokemus oli toisen biologisen vanhemman kautta saatu puolisisarus.
Mäntypistiäiset paljastavat, miksi yhteistyö on elämän voima11.6.2026 07:15:00 EEST | Tiedote
Mäntypistiäisten toukat puolustautuvat yhteistuumin saalistajia vastaan pusertamalla suustaan pihkaista nestettä. Yhteistyö on yksi voimakkaimmista elämää muovaavista tekijöistä, ja ymmärrystä sen perusmekanismeista hyödynnetään jo monilla aloilla antibioottiresistenssin ehkäisystä syövän hoitoon.
Metsästys ja silakan koko muokkaavat olennaisesti harmaahylkeen tulevaisuutta Itämerellä10.6.2026 14:23:24 EEST | Tiedote
Itämeren kantokyky kestäisi jopa kaksinkertaisen määrän harmaahylkeitä, mutta metsästyskiintiö ja silakan koko vaikuttavat siihen, mihin suuntaan kanta kehittyy. Tutkimus tarkentaa harmaahylkeen kanta-arviota ja antaa päätöksentekijöille selkeät raamit metsästyskiintiöiden asettamiseen.
Tiedekulma lähtee Poriin – Tervetuloa kuulemaan Helsingin yliopiston tutkijoita ja professoreita SuomiAreenaan9.6.2026 14:43:36 EEST | Tiedote
Helsingin yliopisto on hyvin edustettuna 23.–26.6.2026 järjestettävässä SuomiAreenassa. Tiedekulma on ensimmäistä kertaa mukana omalla ohjelmallaan ja yliopisto on järjestäjänä SuomiAreenan Ruokapäivässä. Lisäksi Helsingin yliopiston tutkijat ja professorit tuovat tiedenäkökulmaa useissa paneelikeskusteluissa.
Suomen pesimälinnut vähenevät etelässä ja runsastuvat pohjoisessa9.6.2026 07:15:00 EEST | Tiedote
Pesivien lintujen kokonaismäärä on vähentynyt Suomessa kuusi prosenttia 20 vuoden aikana, mutta alueelliset erot ovat suuria. Keski-Suomessa ja Keski-Pohjanmaalla lasku on ollut jopa 23 prosenttia.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum