Nytt arbetspapper: Minusutsläppen är nästa skede i klimatarbetet
För att uppnå klimatmålen måste vi framför allt snabbt minska utsläppen. Men att endast minska utsläppen räcker inte längre, vi måste dessutom binda växthusgaserna tillbaka från atmosfären, det vill säga producera minusutsläpp.
Tills vidare har diskussionen i Finland endast fokuserat på markanvändningssektorn, med andra ord skogarnas och jordmånens förmåga att binda kol. Sitras nya arbetspapper (sammanfattning på svenska) berättar hur minusutsläpp också kan produceras med tekniska metoder. Koldioxidlagring från atmosfären eller biomassan med tekniska metoder och att lagra kol permanent i geologiska formationer eller långvarigt i produkter är exempel på olika lösningar.
Till exempel inom cellulosaproduktionen uppstår stora mängder träbaserad koldioxid, som i framtiden kan tas tillvara från fabrikernas skorstenar och lagras i gamla oljefält i Norge. På så sätt kan vi producera minusutsläpp, när det kol som ett träd binder då det växer inte hamnar i atmosfären utan försvinner permanent från naturens kretslopp.
Minusutsläpp behövs i klimatarbetet av tre huvudsakliga orsaker. Med minusutsläpp kan vi kompensera utsläpp som är särskilt svåra att minska till exempel från jordbruket och industrin, vända en del av den redan orsakade klimatolägenheten och hantera riskerna med klimatarbetet, till exempel om andra klimatåtgärder eventuellt misslyckas.
Det primära är alltid att snabbt minska utsläppen. Om vi är för långsamma med klimatåtgärderna ökar behovet av minusutsläpp – och samtidigt också kostnaderna och riskerna med lösningarna. Om vi lyckas minska utsläppen snabbt och mycket, klarar vi oss med en mindre mängd minusutsläpp.
Koldioxidlagring från biomassa (bioenergy with carbon capture and storage, BECCS) är en särskilt lovande lösning för Finland. Koldioxid infångad direkt från luften (direct air carbon capture and storage, DACCS) har väckt mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Andra möjliga lösningar är bland annat biokol och påskyndad vittring, det vill säga spridning av krossat stenmaterial i omgivningen för att binda mer kol.
”Alla lösningar för minusutsläpp har sina styrkor, svagheter och risker. Till exempel varierar kostnaderna, miljöpåverkan och hur säkert det är att kolet hålls borta från atmosfären avsevärt. I lösningar för minusutsläpp som stöder sig på användningen av biomassa är det särskilt viktigt att säkerställa att de inte leder till att avverkningarna ökar och negativa konsekvenser för naturen”, påminner den ena av arbetspapprets skribenter, Sitras ledande expert Mariko Landström.
Finland måste öka takten för att främja minusutsläppen
För att lösningarna när det är dags ska kunna användas i stor omfattning måste vi redan nu satsa på att utveckla dem.
I arbetspappret föreslås fem åtgärder att överväga i Finland:
- Den styrning på EU-nivå som minusutsläppen behöver främjas.
- Minusutsläppen får ett kvantitativt mål i Finland.
- En nationell strategi för minusutsläpp fastställs.
- Tillräcklig finansiering anvisas för utveckling och tillämpning av lösningar för minusutsläpp.
- Ekonomiska incitament införs för att mobilisera investeringar i minusutsläpp.
”Här i Finland har vi har goda förutsättningar att utveckla lösningar för minusutsläpp, eftersom vi har gediget tekniskt kunnande, biobaserade utsläpp och utsläppssnål el. I och med att det i framtiden kommer att behövas stora mängder minusutsläpp över hela världen, kan finländska företag här ha en möjlighet att exportera sina lösningar till andra länder – och skapa arbete och utkomst. Vi ligger dock efter de andra nordiska länderna i tävlingen, så nu måste vi öka takten”, kommenterar den andra av arbetspapprets skribenter, Sitras seniora advisor Oras Tynkkynen.
Läs mer om arbetspappret:
Miinuspäästöt – mitä negatiivisten päästöjen tekniikat ovat ja miksi niitä tarvitaan ilmastokriisin ratkaisemiseksi (sammanfattning på svenska)
Kontakta oss:
Oras Tynkkynen, senior advisor, Hållbarhetslösningar, Sitra
oras.tynkkynen@sitra.fi, p. +358 (50) 512 1584
Mariko Landström, ledande expert, Sitra
mariko.landstrom@sitra.fi, p. +358 (294) 618 464
Antti Koistinen, expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra
antti.koistinen@sitra.fi, p. +358 (294) 618 384
Nyckelord
Bilder
Om
Sitra är en aktiv framtidsaktör som undersöker och utreder samt engagerar samarbetsparter från olika sektorer i fördomsfria experiment och förnyelser. I fokus för framtidsarbetet finns Finland, som är en framgångsrik föregångare inom hållbart välbefinnande.
Följ Sitra
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sitra
De starka ekonomiexperterna Matti Paavonen och Petri Rouvinen kommer att stöda Sitras nya riktning10.9.2024 08:16:00 EEST | Tiedote
Anställning av huvudekonom och senior rådgivare hör samman med framtidshusets strategi som trädde i kraft i september.
Vahvat talousosaajat Matti Paavonen ja Petri Rouvinen tukemaan Sitran uutta suuntaa10.9.2024 08:16:00 EEST | Tiedote
Tulevaisuustalon työ keskittyy jatkossa yhä voimallisemmin kestävän talouskasvun edistämiseen. Pääekonomistin ja vanhemman neuvonantajan palkkaaminen tukee Sitran uutta strategiaa.
Finland kan avsevärt öka produktionen av växtproteiner fram till 2040 – säkerställer försörjningstryggheten och diversifierar näringen5.9.2024 02:00:00 EEST | Tiedote
Den inhemska produktionen av växtprotein kunde tredubblas fram till 2040. Detta kräver stora insatser, såsom att diversifiera jordbruket, förbättra lönsamheten och bygga värdekedjor. Inhemska växtproteiner kan spela en viktig roll för att säkerställa Finlands självförsörjning och hälsosam näring.
Suomi voi lisätä merkittävästi kasviproteiinien tuotantoa 2040 mennessä – turvaa huoltovarmuutta ja monipuolistaa ravitsemusta5.9.2024 02:00:00 EEST | Tiedote
Kotimainen kasviproteiinin tuotanto on mahdollista kolminkertaistaa nykyisestä vuoteen 2040 mennessä. Tämä edellyttää mittavia toimia, kuten viljelyn monimuotoistamista, kannattavuuden parantamista ja arvoketjujen rakentamista. Kotimaisilla kasviproteiineilla voi jatkossa olla merkittävä rooli Suomen omavaraisuuden ja terveellisen ravitsemuksen turvaamisessa.
Finland can significantly increase plant protein production by 2040 to secure security of supply and diversify nutrition5.9.2024 02:00:00 EEST | Press release
Domestic plant protein production could be tripled by 2040 compared to today. This will require major efforts, such as diversifying farming, improving profitability and building value chains. Domestic plant proteins can play a significant role in ensuring Finland’s self-sufficiency and healthy nutrition.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum