Olivia och Leo var favoritnamnen år 2021
12.4.2022 08:41:00 EEST | Digi- ja väestötietovirasto | Pressmeddelande
De populäraste första namnen för flickor i fjol var Olivia, Lilja, Eevi, Sofia och Venla. Det populäraste namnet 2020, Aino, kom på plats 6. De populäraste första namnen för pojkar var Leo, Eino, Oliver, Elias och Väinö. Ordningen på de fyra populäraste pojknamnen var samma som år 2020.
Av alla förnamn som gavs åt flickorna var de fem populäraste Maria, Aurora, Sofia, Olivia och Emilia. De fem populäraste pojknamnen var Olavi, Juhani, Johannes, Oliver och Mikael.
- På listan över de populäraste namnen finns många bekanta namn från förra åren och särskilt pojknamnen har behållits. Å andra sidan syns inga stora favoriter, berättar Noora Riskilä vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
På till exempel 1960- ja 1970-talen kunde upp till 7 procent av åldersklassen få samma första namn. Sådana superpopulära namn var till exempel Mika och Sari i slutet på 1960-talet. Nuförtiden täcker de populäraste första namnen under 2 procent av åldersklassen.
Gamla och internationella namn är fortfarande populära
Namn från början av 1900-talet är fortfarande populära bland finländarna enligt senaste årens trend. Bland flicknamnen är gamla favoriter till exempel Lilja, Aino, Emma, Helmi och Kerttu och bland pojknamn Eino, Väinö, Onni, Toivo och Aatos.
- Å andra sidan vill många föräldrar nuförtiden ge sina barn namn som är allmänna även annanstans i Europa. Till exempel är flicknamnen Olivia, Sofia och Emma för närvarande populära även i många andra länder. Bland pojknamnen är sådana här namn till exempel Oliver, Hugo och Emil, berättar Minna Saarelma-Paukkala, docent vid Helsingfors universitet.
- Därtill verkar namn som börjar på E vara populära för närvarande. Flickor får namn som Eevi, Emma, Ellen, Ella och Elli och pojkar döps till Eino, Elias, Eeli, Emil och Eetu.
Att framhäva individualiteten har präglat namnvalen under hela 2000-talet.
- Fler och fler föräldrar vill ge sitt barn speciella namn, till och med namn som de hittat på. Många av dessa har naturtema, så som Havu, Vadelma, Syksy eller Tyrsky. Namn skapas också utifrån gamla namn, så som Lumia, Lumiina och Lumitähti från Lumi, konstaterar Saarelma-Paukkala.
Syskonnamn verkar bli populärare.
- Föräldrarna vill att syskonskarans namn passar ihop. Därmed väljer man eller hittar på namn som rimmar med äldre syskons namn, berättar Noora Riskilä.
Saga och Liam populäraste svenskspråkiga namnen
Det populäraste svenskspråkiga flicknamnet i namnstatistiken förra året var Saga. De pojknamnen var Liam populärast. 35 flickor fick namnet Saga, medan 35 pojkar fick heta Liam.
Efter Saga var de populäraste första flicknamnen Stella, Ellen, Edith och Olivia. De populäraste första pojknamnen efter Liam var Oliver, Benjamin, William och Alvar.
- I namnen på svenskspråkiga barn syns klart ett inflytande från engelska. Bland de populäraste flicknamnen finns till exempel Stella, Olivia, Edith och Molly. Populära pojknamn är Liam, Oliver, Willliam och Max, berättar Minna Saarelma-Paukkala.
Sofia och Elias populärast i Helsingfors, i Uleåborg Aava och Leo
De populäraste namnen varier aningen regionalt. Då Sofia och Elias är de populäraste namnen i Helsingfors och Esbo, är de populäraste namnen i Vanda Olivia och Oliver.
I Uleåborg finns de flesta Aavon och Leon som föddes förra året och i Åbo är de populäraste namnen Oliva och Väinö. I Kuopio var de populäraste namnen Helmi och Leo.
Namnforskare: Ritva och Reijo gör comeback
Docent i namnforskning Minna Saarelma-Paukkala uppskattar att namnens individualisering fortsätter under kommande år. Därtill kommer nya namn i och med invandring. Å andra sidan blir namn från de stora generationerna småningom populära.
- Bland barn som föddes på 1940-talet fanns många namn som började på R, så som Ritva, Raija, Raimo och Reijo. Kanske vissa av dem blir populära på nytt. Till exempel Reino har stigit upp bland de hundra populäraste namnen, konstaterar Saarelma-Paukkala.
Statistiken över de populäraste första namnen förra året kommer från befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Statistiken grundar sig på uppgifter om 50 547 barn som föddes förra året, och i statistiken har beaktats namn som getts före den 31 mars 2022.
Kontakter
Mer information:
Specialsakkunnig Noora Riskilä, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, tfn 0295 535 375, noora.riskila@dvv.fi
Docent i namnforskning Minna Saarelma-Paukkala, Helsingfors universitet, tfn 02941 22947, minna.saarelma@helsinki.fi
Om
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata främjar digitaliseringen av samhället, tryggar tillgången till information och erbjuder tjänster för kundernas livshändelser.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sörjer för den grundläggande administrationen av befolkningsdatasystemet och digitaliseringen av samhället. Till myndighetens uppgifter hör bland annat borgerliga vigslar, namn- och adressändringar, förmynderskaps- och intressebevakningsärenden, administration av befolkningsdatasystemet, utveckling av lösningar för elektronisk identitet samt utveckling och underhåll av centraliserade stödtjänster för e-tjänster. Dessa stödtjänster för e-tjänster omfattar bland annat Suomi.fi-webbtjänsten, elektroniska myndighetsmeddelanden (Suomi.fi-meddelanden) samt fullmakter att sköta ärenden för andras räkning (Suomi.fi-fullmakter).
Följ Digi- ja väestötietovirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Digi- ja väestötietovirasto
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utreder om personer över 100 år fortfarande är vid liv14.10.2026 10:05:41 EEST | Pressmeddelande
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har publicerat en offentlig kungörelse om personer som kan antas vara avlidna, men vars död inte har registrerats officiellt i befolkningsdatasystemet. Det handlar huvudsakligen om personer över 100 år som vistas utomlands och vars senare livsskeden myndigheterna inte känner till.
Digi- ja väestötietovirasto selvittää yli 100-vuotiaiden henkilöiden elossaoloa14.10.2026 10:05:41 EEST | Tiedote
Digi- ja väestötietovirasto on julkaissut julkisen kuulutuksen henkilöistä, joiden voidaan olettaa olevan kuolleita, mutta joiden kuolemasta ei ole saatu virallista tietoa väestötietojärjestelmään. Kyse on pääosin yli 100-vuotiaista ulkomailla oleskelevista henkilöistä, joiden myöhemmistä elämänvaiheista viranomaisilla ei ole tietoa.
The Digital and Population Data Services Agency is investigating whether persons aged over 100 years are still alive14.10.2026 10:05:41 EEST | Press release
The Digital and Population Data Services Agency has issued a public notice regarding persons who may be presumed deceased but whose death has not been officially recorded in the population information system. The public notice mainly concerns people over 100 years old who reside abroad and about whose later life the authorities have no information.
Omankielinen Digikaveri får utmärkelsen Digitukiteko 20267.10.2026 15:39:26 EEST | Pressmeddelande
Helsingfors stads Omankielinen Digikaveri har fått utmärkelsen Digitukiteko 2026. Verksamheten som riktar sig till äldre invandrare erbjuder digitalt stöd på deltagarnas eget språk. Juryn berömmer modellen för att den utöver de digitala färdigheterna stärker möjligheterna att uträtta ärenden självständigt och delta i det digitala samhället.
Omankielinen Digikaveri on vuoden 2026 Digitukiteko7.10.2026 15:39:26 EEST | Tiedote
Helsingin kaupungin Omankielinen Digikaveri on valittu vuoden 2026 Digitukiteoksi. Ikääntyneille maahan muuttaneille suunnattu toiminta tarjoaa digitukea osallistujien omalla kielellä. Raati kiittää mallia siitä, että se vahvistaa digitaitojen lisäksi mahdollisuuksia asioida itsenäisesti ja osallistua digitaaliseen yhteiskuntaan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
