Organisationsreformen banar väg för en på riksnivå enhetligare Brottspåföljdsmyndighet

Utvecklingsbehoven i organisationsstrukturerna bedömdes i projektet Rise 2.0 under våren 2020. Fyra beredningsgrupper och styrningsgruppen har definierat de åtgärder och ändringar i verksamhetssätten som behövs för att genomföra Brottspåföljdsmyndighetens strategi för åren 2022 till 2028. Med utgångspunkt i bedömningen föreslås en ny organisationsmodell där en enhetlig Brottspåföljdsmyndighet ska bestå av fyra riksomfattande ansvarsområden, närmare bestämt utveckling och styrning, klientprocesser, förvaltnings- och stödtjänster samt operativ verksamhet. Verksamheten inom ansvarsområdena ska förläggas på flera orter.

Inom ansvarsområdet för operativ verksamhet föreslås elva brottspåföljdscentra att inrättas. Brottspåföljdscentra ska bildas utifrån indelning i social- och hälsovårdsområden och landskapen och bestå av fängelser och byråer för samhällspåföljder. Brottspåföljdscentra ska få uppgifter som för närvarande tillhör fängelserna och byråerna för samhällspåföljder.

Ansvarsområdena ska ta över uppgifter som i dagens läge är ålagda centralförvaltningsenheten, regioncentra, utvärderingscentra, verkställighetsenheten och Brottspåföljdsområdets utbildningscentral. Myndigheten föreslås få en ny organisation med två nivåer, en riksomfattande nivå och en nivå där brottspåföljdscentra står.

– Brottspåföljdsmyndighetens reformerade organisationsstruktur, ledning och styrsystem ska stöda kärnverksamheten, uppnåendet av strategiska mål och utvecklandet av verksamheten bättre än i nuläget. Genom att ta fram en enhetlig värdegrund och verksamhetskultur för personalgrupperna ska genomförandeförmågan förbättras och verksamheten enligt målen främjas, fastslår Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör Arto Kujala.

Organisationsreformen ska bidra till att införa enhetliga verksamhetssätt och klientprocesser över enheterna, vilket resulterar i förbättrad rättssäkerhet och likabehandling av dem som avtjänar straff.

Vid den fortsatta projektberedning som inleds i höst ska ansvarsområdenas enhetsindelning och inbördes arbetsfördelning preciseras. Inga personalminskningar planeras för.

Bakgrunden till Rise 2.0 är ett mål i resultatavtalet mellan justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten om att myndigheten ska utarbeta en framställning med förslag till utvecklingsbehov inom organisationsstrukturerna före utgången av juni 2020. Enligt externa sakkunnigas bedömningar stöder myndighetens nuvarande organisationsstruktur, ledning och styrsystem inte på bästa sätt kärnverksamheten, verkställandet av strategiska mål och utvecklandet av verksamheten.