Ovanligt utmanande energiår – Vasa Elektriskas omsättning sjönk med en fjärdedel

Koncernens omsättning sjönk till 113 miljoner euro (153 M€).

Året startade i utmanande tecken ur energiförsäljningens synvinkel. Industrins strejk och den milda vintern sänkte energiförbrukningen, vilket kombinerat med ett regnigt och blåsigt väder pressade ner marknadspriset på el till en rekordlåg nivå, och i februari var det till och med negativt.

Pandemins effekter kunde skönjas förutom i energiförbrukningen, också i kundernas försvagade betalningsförmåga. Trots en besvärlig ingång på året fattades snabbt beslutet att sänka elpriset. En prissänkning på tio procent under fem månader minskade intäkterna med cirka en miljon euro. Mer flexibilitet i betalningen av fakturor infördes också.

Elhandeln

Elanskaffningen uppgick till 1 732 gigawattimmar (GWh), vilket är cirka 8,6 procent mindre än året innan. Andelen utsläppsfri produktion i elanskaffningen låg uppskattningsvis på 70 procent (65 %). Vindelens andel steg från året innan till 15,7 procent (11,7 %).

Ett flertal första platser i olika undersökningar som jämför elförsäljare visade på stark tillit till bolaget från kundernas sida.

Fjärrvärmen

Försäljningen av fjärrvärme uppgick till 623 GWh eller 10,7 procent mindre än året innan. Närmare 60 procent av produktionen utgjordes av förbränning av avfall som inte kan återvinnas (Westenergy). Finlands största värmeenergilager, som togs ibruk i september i Vasklot, Vasa, försåg fjärrvärmesystemet med viktig flexibilitet och minskade på behovet av stenkol med en tredjedel. Andelen stenkol i fjärrvärmeproduktionen var rekordlåg och stannade på under 1 procent (8 %). Andelen torv i värmeproduktionen gick ner till 8 procent (14 %).

Vasa Elnät Ab

Elöverföringen var 5 procent mindre än året innan och uppgick till 957 GWh (1 006).

På hösten härjade stormarna Aila, Topi och Liisa och orsakade elavbrott. Aila gav som värst upphov till att 14 000 av Vasa Elnäts kunder var utan el. På kusten blåste det gång på gång upp till storm, och än en gång stod det klart att de investeringar som gjorts i elens leveranssäkerhet inte var förgäves. Stormarna hade en inverkan om 3,4 miljoner euro på koncernens resultat.

Under året drog bolaget cirka 215 km jordkabel. De största kabelprojekten genomfördes i Korsholm, Korsnäs och Laihela. I slutet av året låg cirka 44 procent av bolagets mellanspänningsnät och cirka 71 procent av lågspänningsnätet under marken.

- Året har utmanat oss på många sätt, men det till trots har vi hållit blicken fokuserad på verksamhetens spjutspetsar, beskriver verkställande direktör Stefan Damlin året som gick.

- En viktig milstolpe var ibruktagningen av värmelagret i Vasklot. Lösningen implementerades på ett halvt år trots coronans effekter på allt. Som slutresultat har vi i nuläget Finlands största värmeenergilager, vars vikt vad gäller framtida energilösningar inte kan understrykas för mycket.

"Tipset: värmeenergilagret och dess egenskaper utgjorde en del av vårens studentexamensprovet i fysik."

Damlin berättar att lagret på många sätt har en nyckelroll i Vasa Elektriskas hållbarhetsmålsättningar.

- Det ger oss en ypperlig möjlighet att ta de sista stegen mot en fullt koldioxidneutral energiproduktion.

Coronaåret flyttade också arbetet i koncernen till hemmakontoren.

- Trots att merparten av oss har jobbat hemifrån har vi lyckats främja viktiga projekt, utökat vårt sortiment med nya produkter och tjänster samt till råga på allt kammat in ett flertal första platser i branschens kundbelåtenhetsundersökningar.

I maj övergick dotterbolaget Ab Ravera Oy genom ett företagsköp till Elvera-koncernen. I början av juli övergick fjärrvärmebolaget Smedsby Värmeservice i sin helhet i Vasa Elektriskas ägo och fusionerades vid årets slut.

Koncernen Vasa Elektriska	2020	2019
omsättning M€	112,9	(153,0)
rörelsevinst M€	17,0	(36,9)
bruttoinvesteringar M€	19,0	(37,0)
soliditetsgrad %	51,3	(53,6)
personal 31.12*	123	(146)

*) Oy Ravera Ab:s personal övergick till Elvera-koncernen.