Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Överdriven flexibilitet i arbetstiderna tjänar inte sammanfogningen av arbetet och familjelivet

Jaa

I regeringens förslag till arbetstidslag ökar man den flexibla arbetstidens arbetstidssaldo från 40 timmar till 60 timmar under en 4 månaders uppföljningstid. Jytys ordförande Maija Pihlajamäki varnar att en kraftig ökning av maximisaldot för flexibel arbetstid kan ha helt oväntade följder.

– En överdriven flexibilitet i arbetstidern tjänar inte arbetstagarens fördel, speciellt om arbetstagaren inte har en reell möjlighet att själv bestämma om användningen av den flexibla arbetstiden, så som avsikten är med flexibel arbetstid, betonar Pihlajamäki.

– Utgångspunkten bör vara att arbetstagaren själv bestämmer om använding av flexibel arbetstid. Arbetarskyddssynvinkeln glöms helt om arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren gör övertid inom ramarna för flextiden. Lagförslagets mål att förena arbete med familjeliv, som i sig är gott, kan i förändringen omintetgöras och inverka till och med försämrande, anmärker Pihlajamäki.

– I de sektorer som Jyty representerar rör problemet redan i denna stund exempelvis bokförare och ekonomiförvaltningen vid bokslutstider eller anställda vid socialväsendet under rusningstider. Då har arbetstagaren ofta ingen reell möjlighet att själv besluta om användning av flextid. Det är viktigt att minnas att användningen av flexibel arbetstid uttryckligen är en sak som arbetstagaren bestämmer, preciserar Pihlajamäki.

I de branscher Jyty representerar har maximimängden för arbetstidssaldot under den senaste tiden höjts i kommunbranschens avtal. Som det är idag höjdes maximimängden för arbetstidssaldot i kommunbranschens tjänste- och arbetskollektivavtal till 40 timmar, när det ännu ifjol 2017 var 20 timmar.

Utnyttjande av flextid förutsätter kunnande

– Arbetslivets flextider är i förslaget i en central position. Lagstiftningen är som bäst när den stöder arbetslivet och i en idealsituation drar både arbetsgivaren och arbetstagaren nytta av flextiden. Exempelvis kan en arbetstidsbank på riktigt öka flexibiliteten för utförandet av arbetet och ge arbetstagaren möjlighet att hålla ledigt under lugnare tider. I första hand utgår vi dock ifrån att arbetstidsbanken är en sak som avtalas i kollektivavtalet, säger Pihlajamäki.

– Det är nödvändigt att man vid användning av flexibel arbetstid och arbetstidsbank lyssnar på personalen och personalens representanter, dvs förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige. I praktiken förutsätter användande av flextid en god förståelse för och kunnande av arbetslivet på arbetsplatserna, avslutar Pihlajamäki.

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki talade vid 100-årsfesten för Jyty Vasa rf, som hör till Jytys grundarföreningar, på lördagen 13.10.

Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

Tilläggsinformation i arbetstidslagärenden: ledande arbetsmarknadsjurist Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavar i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Ca 84 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. Jyty firar sitt 100-årsjubileum år 2018.

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Asemamiehenkatu 4
00520 HELSINKI

020 789 3799http://www.jytyliitto.fi

Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavar i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Ca 84 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. Jyty firar sitt 100-årsjubileum år 2018.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: 100 vuotta hyvinvointiyhteiskuntaa rakentaen29.11.2018 15:00Tiedote

Sata vuotta sitten Suomi oli mitä suurimmassa määrin luokkayhteiskunta, eikä edes kuntia niiden nykyisessä muodossa ollut. Suuremmat kaupungit toki tarjosivat asukkailleen joitain palveluja, mutta kunnallisten palvelujen verkko oli ohut ja harva. Kunnallisilla viranhaltijoilla ei myöskään ollut työehtojaan koskevaa neuvotteluoikeutta, sopimusoikeudesta puhumattakaan – eivätkä he edes kokeneet niitä tarpeellisiksi. Kaupunkien harvat virkamiehet olivat yläluokkaa, hyvin toimeen tulevia ammattilaisia, joilla ei järjestäytymistarvetta ollut.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme