På Nationalmuseet öppnas en omfattande utställning av outsiderkonst

Den otämjda konsten omfattar 280 verk av 46 outsiderkonstnärer från Europa, Brasilien och Finland. Några av de konstnärer vars verk visas i utställningen är bland annat de internationellt uppskattade Franjo Klopotan, Madge Gill, Natalie Schmidtova och Tyyne Esko.

Outsiderkonstnärer är självlärda och står utanför konstvärlden, men skapar konst på ett ambitiöst och långsiktigt sätt. De har inte som mål att bli yrkeskonstnärer, många vill inte ens visa sina verk. De är ofta människor som ser, som är eremiter eller som i många avseenden befinner sig i marginalen. De flesta av dem har i hela sitt liv ägnat sig åt sin konst.

Kuratorer för utställningen är konsthistorikern och facklitterära författaren FD Tuula Karjalainen, som tidigare varit chef för Kiasma och Helsingfors konstmuseum, samt kulturproducenten och konstförläggaren Liisa Heikkilä-Palo. Heikkilä-Palo kan i sin tur titulera sig föregångare inom finsk särlingskonst. 

Konstvärldens outsiders som en del av den internationella konstvärlden

Under de senaste årtiondena har outsiderkonsten blivit synlig på det internationella konstfältet i och med Venedigbiennalen. Verkens kreativa potential har alltid inspirerat även samtidskonstnärerna.

Till exempel ordnades den första utställningen av Natalie Schmidtova, som visas i utställningen Den otämjda konsten, av konstnärerna Dora Maar och Pablo Picasso i det berömda Galerie Pierre Loeb i Paris år 1947. Schmidtova själv kunde inte läsa, men målade söderhavsdrömmar, sydamerikanska landskap och egyptiska teman utifrån berättelser som hennes man berättade för henne.

Tyyne Esko från Finland arbetade som byggstäderska, tills hon efter sin sjukpensionering gjorde karriär som självlärd bildkonstnär och slutligen höll en utställning på Luise Ross Gallery i Soho som prisades i New York Times. Kroaten Ivan Rabuzin har illustrerat Timo Sarpanevas servis Suomi.

Hos många har kreativiteten och behovet av att skapa konst fötts till följd av traumatiska händelser. I 40 år efter sina prövningar gjorde Madge Gill från Storbritannien teckningar med arkitektoniska figurer och en vacker kvinna. Gill arbetade ofta i ett transliknande tillstånd under vägledning av en ande vid namn Myrninerest.

”Det som är särskilt fängslande med outsiderkonsten är att den talar direkt till betraktaren. Man kan ana vad verken har betytt för den som skapat dem”, säger Karjalainen. ”Outsiderkonsten är som ett kärt barn med många namn ute i världen. Särskilt dess odefinierbarhet och gränslöshet är fascinerande.”

”Till exempel den finska särlingskonsten (ITE-taide) är uttryckligen ett finländskt fenomen, men har å andra sidan banat väg för outsiderkonsten i Finland. Den redan framlidne Erkki Pirtola använde den träffande termen skjulpicasson om särlingskonstnärerna”, säger Heikkilä-Palo.

Outsiderkonsten lever utanför etablissemanget. ”Genom utställningen lyfter Nationalmuseet fram originalitet och marginaler som en utmanare till etablissemangen och normerna i dagens värld. För oss som Nationalmuseum är det naturligt att visa outsiderkonst som föds utanför etablissemanget och ur människans inre behov av kreativitet samt på så vislyfta fram mångstämmigheten utanför högkonsten”, säger utställningsproducent Viveka Forsman vid Finlands nationalmuseum.

Via fem teman till det undermedvetna

Utställningen har fem teman. Dessa teman lyfter fram glädjen i vardagen och tillvaron, men verken för även betraktaren bortom sömnen, olika föreställningar och mardrömmar. Politiken, i synnerhet en stark kritik av den, framstår som en livslång passion för många utställare. Många verk påminner om surrealistiska berättelser från det undermedvetna eller om kosmiska dimensioner. Den kristna traditionen och föreställningarna om en värld bortom denna återkommer i målningar och miniatyrskulpturer.

En stor del av verken har skapats med de material som funnits tillgängliga i stunden. ”Exempelvis Jussi Tukiainen från Kerimäki representerar konstgenren Arte povera. Materialen i verken är i praktiken avfall, och votivskeppen som visas är byggda av kycklingben och gamla skoläster”, berättar Heikkilä-Palo.

På söndagar kl. 15 ordnas guidningar för allmänheten i utställningslokalen och då är det möjligt att få veta mer om utställningens teman och konstnärer.

Till utställningen har verk lånats från privata samlingar och konstnärer, från Saarijärvi konstmuseums samlingar och från två internationella samlingar som förvaras på K.H.Renlunds museum.

Normbrytande program ger plats för kreativitet

Även allmänheten har möjlighet att sträcka sig utanför normerna och skapa konst i outsiderkonstens anda i workshoppar som ordnas i samarbete med Drink & Draw Helsinki.

I maj står virkning och vin på programmet, när deltagarna har möjlighet att skapa unika verk, med eller utan mönster. Vid sidan om virkningen kan man smaka på viner och spå sig i tarotkort. Under Prideveckan i juni sätts en catwalk upp i Nationalmuseets centralhall, där modeller poserar till takterna av ballroom-musik och stannar upp för ett ögonblick för att deltagarna ska kunna göra snabba krokiteckningar. I en workshop för själsbyggande i slutet av augusti skapas självporträtt med hjälp av en intuitiv blandteknik. I september skapar vi mem med eller utan mobiltelefon och undersöker i synnerhet memens roll inom aktivism.

Temat för ett seminarium som ordnas i juni är den kraft som stiger ur marginalen med bland annat professor Jussi T. Koski och professor Alf Rehn som diskussionsinledare.

Under Konstens natt den 17 augusti erövrar Outsider Art Festival 2023 Nationalmuseet. Kvällen fungerar som öppningsevenemang för festivalen och är tillägnad outsiderkonst och jämlikhet. Under evenemanget får besökarna ta del av uppträdanden, filmvisningar och diskussionstillfällen.

Sista utställningen innan dörrarna stängs

Nationalmuseets sista temporära utställning innan projektet för renovering och utbyggnad av museet inleds blir Den otämjda konsten, som kan ses under tiden 5.5–24.9.2023. Nationalmuseet stänger sina dörrar den 16 oktober för en period på uppskattningsvis två till tre år.