Suomen Pankki

Penningpolitiken stöder euroområdets återhämtning från den exceptionella krisen

Dela
Ekonomin i både Finland och euroområdet krymper kraftigt i år. De nödvändiga restriktionerna i samhället har successivt kunnat lyftas, men det är osäkert om produktionen och sysselsättningen kommer att vända starkt uppåt. Hushållens och företagens verksamhet präglas av försiktighet och deras svagare ekonomiska situation. Det finns också alltjämt risk för att epidemin tar fart på nytt.

Centralbankerna har agerat snabbt i krisen. Europeiska centralbanken har under vårens lopp lättat på villkoren för de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna ytterligare, utvidgat det existerande omfattande tillgångsköpsprogrammet och i slutet av mars inlett värdepappersköp inom ramen för det nya köpprogrammet med anledning av pandemin. Räntorna ligger likaså kvar på en låg nivå. ”ECB-rådet sörjer för att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet, stöder tillväxten och får genomslag i den reala ekonomin. Under coronakrisen har rådet fattat beslut om omfattande åtgärder för att hjälpa både företag och hushåll att klara sig över nedstängningen i ekonomin”, underströk chefdirektör Olli Rehn i dag på presskonferensen i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous.

I juni 2020 bedömde ECB-rådet att inflations- och konjunkturutsikterna för åren framöver hade försvagats ytterligare. Följaktligen fattades beslut om att utöka köpprogrammet med anledning av pandemin med 600 miljarder euro till sammanlagat 1 350 miljarder euro och förlänga programmet åtminstone till juni 2021. Härigenom säkerställs tillräckligt lätta finansieringsvillkor och en smidig transmission av penningpolitiken till den reala ekonomin i olika länder och inom olika sektorer av ekonomin.

Medan restriktionerna var i kraft var den ekonomiska politikens viktigaste uppgift att förhindra en konkursvåg och massarbetslöshet. Nu har en finanspolitik som stöder den totala efterfrågan fått en mer framträdande roll. Sådan stimulans är till nytta i ett läge där en exceptionellt låg total efterfrågan utgör den primära begränsningsfaktorn för produktionen. Vid behov är det även möjligt med omfattande stimulansåtgärder i länder där läget i de offentliga finanserna och de långsiktiga konjunkturutsikterna är tillräckligt sunda.

Coronapandemin är en påminnelse om att sunda offentliga finanser utgör ett oersättligt skydd i svåra tider. ”Det är viktigt att den finanspolitiska stimulansen är rättidig och effektiv. Koronakrisen får inte användas som förevändning för sådana permanenta ökningar av de offentliga utgifterna som leder till att det redan djupa hållbarhetsunderskottet växer ytterligare”, sade chefdirektör Rehn. "Det är nödvändigt att fokusera på sådana investeringar och strukturreformer som förbättrar möjligheterna till ekonomisk tillväxt, produktivitetsutveckling och sysselsättning i framtiden”, fortsatte chefdirektör Olli Rehn.

Den aktuella krisen är exceptionell och fler samordnade ekonomiska åtgärder behövs också på europeisk nivå. Kommissionens aktuella förslag till en återuppbyggnadsfond utgör i stora drag ett steg i rätt riktning, även om det efter behandling i medlemsländerna säkert kommer att ändras. För Finlands ekonomi är det viktigt att ekonomin i det primära exportområdet, dvs. EU, vilar på en stabil grund.

Ekonomin väntas stegvis börja återhämta sig under andra halvåret. Då måste vi se till att också företagen i Finland kan öka sin produktion. Här spelar arbetsmarknadens funktion en nyckelroll. ”Det gäller för den finländska arbetsmarknaden att också under återhämtningsfasen visa vad den går för”, påminde Olli Rehn. I många länder återspeglas en konjunkturnedgång snabbt i priset på arbete.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron. 

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå

Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote

Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye