Suomen Pankki

Penningpolitiken stramas åt för att stabilisera inflationen kring sitt mål – hantering av energikrisen spelar en nyckelroll

Dela

Hösten 2021 var ekonomin i euroområdet på väg att återhämta sig och också coronapandemin höll på att ge vika. Rysslands grymma anfall mot Ukraina i februari 2022 framtvingade omprioriteringar inom den internationella politiken. De ekonomiska utsikterna överskuggas av kriget och den energikris som har följt i dess spår. Energikrisen och fluktuationerna i ekonomin påverkar nu allas vår vardag. Ryssland använder gasvapnet som redskap för energikriget. Europeiska unionen måste på nytt få ordning på sina led för att lösa energikrisen”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.

Energikrisens negativa konsekvenser för den ekonomiska tillväxten ligger ännu huvudsakligen framför oss. Ekonomin i euroområdet får inte stöd av världshandeln. Den ekonomiska tillväxten har bromsat in i USA och Kina, vilket försvagar exportutsikterna för euroområdet. Möjligheterna för en recession i euroområdet har ökat.

Inflationstrycket har ökat under sommaren 2022 i takt med att energikrisen i Europa har förvärrats. Framför allt priset på naturgas och elektricitet har stigit samtidigt som det råder brist på energi. Inflationen var i augusti 9,1 % i euroområdet och 7,9 % i Finland. Den stigande inflationen återspeglar särskilt dyrare energi och livsmedel, men också priserna på många andra produkter och tjänster har stigit under årets lopp.

Fastän penningpolitiken har endast begränsade möjligheter att påverka energipriserna, måste den reagera på den ökade allmänna prisstegringstakten. ”ECB höjde styrräntorna med 0,5 procentenheter i juli och 0,75 procentenheter i september. Vi ville tidigarelägga övergången från väldigt låga räntor mot en räntenivå som säkerställer att inflationen stabiliserar sig i linje med vårt mål om 2 % på medellång sikt”, förklarar chefdirektör Rehn.

Den accelererande inflationen har tills vidare fått endast ett måttligt genomslag på euroområdets löneutveckling. För att inflationen ska sakta in under åren framöver är det nödvändigt att undvika en ogynnsam löne-/prisspiral och se till att inflationsförväntningarna håller sig stabila. ”Det är penningpolitikens uppgift att säkerställa att inflationsförväntningarna är fast förankrade och ligger i linje med inflationsmålet på medellång sikt”, framhåller chefdirektör Rehn.

Energikrisen ställer euroländernas offentliga finanser inför nya utmaningar. I mer än en tredjedel av ekonomierna i euroområdet är den långsiktiga skuldhållbarheten allvarligt hotad. ”EU-ländernas strävan att hitta verktyg för att begränsa hushållens energiräkningar är högst förståelig, men det skulle inte en summarisk ökning av utgifterna vara och detta skulle inte heller hjälpa i kampen mot inflationen. Det är däremot rätt och riktigt att jämna ut effekterna av prisökningarna genom skräddarsydda och tillfälliga åtgärder som inriktas på de allra svagaste”, understryker Olli Rehn.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron. 

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå

Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote

Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye