Pensionärernas inkomster i förhållande till den övriga befolkningen oförändrade – låga inkomster vanligast bland ensamboende

De pensionärer som har den bästa ekonomiska ställningen är 55–74-åringar som bor i ett hushåll med minst två personer. Klart lägre inkomster än genomsnittet har ensamboende, i synnerhet de som är yngre än 55 år.
– Olika sätt att betrakta saken visar att pensionärerna i genomsnitt klarar sig ekonomiskt relativt bra. Bland pensionärerna, i likhet med andra befolkningsgrupper, finns både de som klarar sig bättre och de som klarar sig sämre. Också jämfört med övriga EU-länder klarar sig finländare i pensionsåldern litet bättre än genomsnittet, säger avdelningschef Susan Kuivalainen på Pensionsskyddscentralen.
År 2020 var andelen låginkomsttagare bland pensionärerna 13 procent, dvs. nästan densamma som bland hela befolkningen i genomsnitt. Enligt EU:s definition är låginkomsttagare personer vilkas penninginkomst understiger 60 procent av hela befolkningens medianinkomst.
Inkomstnivån hålls rätt stabil under tiden som pensionär
En nypensionerad persons inkomstnivå återspeglar i hög grad personens ekonomiska ställning före pensionen. Vid pensioneringen jämnas dock inkomstskillnaderna ut i någon mån. Exempelvis får de som arbetat före pensionen något mindre inkomster, medan de som inte arbetat får lite högre inkomster. Under tiden som pensionär hålls inkomstnivån hålls rätt stabil.
– Centrala pensionspolitiska mål är att i skälig utsträckning bevara den konsumtionsnivå som pensionärerna haft före pensioneringen och att hindra fattigdom. Huvudsakligen uppnås målen, om vi studerar pensionärernas ställning både genom eurobelopp och jämfört med övriga befolkningsgrupper, konstaterar nationalekonom Juha Rantala på Pensionsskyddscentralen.
Även förmögenhet och familjeförhållanden spelar en roll
Pensionärernas viktigaste inkomstkälla är arbetspension som grundar sig på deras egen yrkesbana. År 2020 var arbetspensionens andel av pensionärernas bruttoinkomst ca 60 procent i genomsnitt, medan folkpensionens andel var 5 procent.
– Pensionärernas inkomster är en helhet som påverkas av arbets- och kapitalinkomster och där i synnerhet familjen spelar en viktig roll. Bland låginkomsttagare accentueras egen folkpension och andra minimiförmåner, bland medelinkomsttagarna däremot egen arbetspension. Bland höginkomsttagare betonas däremot egen arbetspension, kapitalinkomster och arbetsinkomster, beskriver Rantala.
Hur pensionärer klarar sig ekonomiskt påverkas också av många andra faktorer, såsom förmögenhet, hälsa, sociala relationer, boende och möjligheten att anpassa utgifterna enligt inkomsterna.
Hela undersökningen: Eläkkeet ja eläkeläisten toimeentulo – kehitys vuosina 1995–2020
Läs mer i bloggen (på finska): Miten suomalaiset eläkeikäiset pärjäävät EU-vertailussa?
Närmare:
Forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen, Pensionsskyddscentralen tfn 050 512 0062, susan.kuivalainen@etk.fi
Nationalekonom Juha Rantala, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2251, juha.rantala(at)etk.fi
Disponibel penninginkomst
En persons disponibla penninginkomst, dvs. ekvivalenta inkomst, beräknas utifrån hushållets disponibla inkomst. Här ingår alla inkomster som hushållet får, såsom förvärvs- och kapitalinkomster och pensioner efter skatt.
Nyckelord
Bilder



Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Medelpensionen 1 845 euro i månaden30.3.2023 09:00:00 EEST | Tiedote
De största genomsnittliga pensionerna betalades i Nyland och de minsta i Södra Österbotten. De totala pensionsutgifterna var i fjol sammanlagt 35 miljarder euro. Var tredje som fyllt 16 år fick pension i Finland.
Keskieläke 1 845 euroa kuukaudessa30.3.2023 09:00:00 EEST | Tiedote
Keskimäärin suurimmat eläkkeet maksettiin Uudellamaalla ja pienimmät Etelä-Pohjanmaalla. Kokonaiseläkemenot olivat viime vuonna yhteensä 35 miljardia euroa. Joka kolmas 16 vuotta täyttänyt sai eläkettä Suomessa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska ungdomar som löper risk för utslagning fås in i arbetslivet?29.3.2023 08:27:00 EEST | Tiedote
Varför borde jag ta något svettigt don? Hur bli av med åldersdiskriminering i arbetslivet? Pensionsåldern höjs, hur ska jag orka ända fram? Arbetslivsfrågor som håller oss vakna om nätterna diskuteras av understatssekreterare Elina Pylkkänen, chefekonom Jukka Appelqvist och specialforskare Noora Järnefelt.
Eläkekomitea: Miten syrjäytymisvaarassa olevat nuoret saadaan työelämään?29.3.2023 08:27:00 EEST | Tiedote
Miksi mun pitäis tehdä jotain hikistä duunia? Miten ikäsyrjintä kitketään työelämästä? Eläkeikä nousee, miten jaksan eläkkeelle? Kansalaisia valvottavia työurakysymyksiä pohtivat alivaltiosihteeri Elina Pylkkänen, ekonomisti Jukka Appelqvist ja erikoistutkija Noora Järnefelt.
Sjukdomar i rörelseorganen gått fram som vanligaste orsaken till nya sjukpensioner9.3.2023 09:00:00 EET | Tiedote
Antalet nya sjukpensioner som beviljades på grund av sjukdomar i rörelseorganen ökade i fjol nästan tio procent. De som går i sjukpension är allt oftare över 60 år.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum