Pensioneringarna har senarelagts som väntat
Den lägsta åldern då personer födda 1955 kan få ålderspension är 63 år och 3 månader. Det innebar i fjol mer än 10 procents minskning av antalet personer som gick i ålderspension. Trots att antalet nya sjukpensionstagare samtidigt ökade med mer än tusen personer, höjdes den ålder då människor i snitt går i pension.
Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med 2,5 år från början av årtusendet. Målet är att den genomsnittliga åldern för att gå i ålderspension senast år 2025 är 62,4 år. För att uppnå målet borde pensioneringsåldern stiga en dryg tiondedel varje år.
– Höjningen av den lägsta åldern för ålderspension kommer att höja den faktiska pensioneringsåldern betydligt. Det räcker dock inte ensamt till för att målet ska nås. Dessutom måste vi kunna tydligt minska sjukpensioneringarna, säger utvecklingschef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen.
År 2018 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar 61,3 år och för 50-åringar 63,1 år. Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på samma nivå som under granskningsåret.
Antalet nya sjukpensionstagare ökade
År 2018 gick 20 000 personer i sjukpension. Antalet nya sjukpensionstagare ökade med 1 000 personer, med sju procent jämfört med året innan.
En fjärdedel av ökningen hänförde sig till personer som är yngre än 50 år och hälften till personer som har fyllt 60. Personer som har fyllt 60 år kan beviljas sjukpension med lättare kriterier.
– När pensionsåldern höjs är alla inte arbetsförmögna ända tills de får ålderspension. I fjolårsstatistiken syns det som en ökning av antalet personer som blivit sjukpensionerade vid 63 års ålder, säger Kannisto.
År 2018 gick sammanlagt 69 000 personer i arbetspension. Av dem gick ca 49 000 personer (70 %) i ålderspension. Antalet nya ålderspensionstagare minskade med 8 000 personer från år 2017.
Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Tilläggsmaterial:
Mera statistik över nya pensionstagare finns på statistiksidan Faktisk pensionsålder på Etk.fi.
Tre fakta om arbetspensionering
- år 2018 var den genomsnittliga pensioneringsåldern 61,3 år
- år 2018 gick ca 69 000 personer i arbetspension
- ca 1,4 miljoner personer får arbetspension för sitt eget arbete.
Obs! Personer som tar ut partiell ålderspension räknas inte som pensionerade.
Förväntad pensioneringsålder
- beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på granskningsårets nivå
- är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden
- mäter utvecklingen av den förväntade pensioneringsåldern för 25- och 50-åringar.
Höjningen av åldersgränsen för ålderspension
Enligt pensionsreformen höjs åldersgränsen för ålderspension med tre månader årligen fram till år 2027, då den kommer att vara 65 år. Efter det knyts åldersgränsen till den genomsnittliga utvecklingen av livslängden.
Nyckelord
Bilder
Dokument
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum