Pensioneringsåldern sjönk som förväntat
14.2.2023 09:00:00 EET | Eläketurvakeskus (ETK) | Tiedote
Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) statistik sjönk finländarnas pensioneringsålder som förväntat från året innan. År 2022 var den förväntade pensioneringsåldern 62,2 år, en minskning med två tiondelar från år 2021. Minskningen berodde i synnerhet på att antalet personer som gick i ålderspension ökade.
Före fjolåret gick finländarna i ålderspension i klart lägre grad än under tiden före pensionsreformen. Då även färre sjukpensioner inletts de senaste åren, har den genomsnittliga pensioneringsåldern stigit rejält.
– År 2022 var antalet som nypensionerades med arbetspension betydligt fler än de tidigare åren, vilket ledde till att den förväntade pensioneringsåldern sjönk. Det är ändå motiverat att förvänta sig att nedgången är temporär, och att pensioneringsåldern återgår till den ökande trenden. En betydlig delorsak till det stora antalet ålderspensionerade var den rusning till pensionering som den exceptionella indexhöjningen gav upphov till i slutet av året, säger PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto.
De pensionerade var 10 000 fler än året innan
År 2022 gick 71 500 personer i arbetspension. Antalet var 10 000 personer fler än året innan. Majoriteten av ökningen bestod av dem som pensionerades med egentlig ålderspension, och deras antal var 54 000.
De nya sjukpensionstagarnas antal började ökade en aning efter några coronaår. De nya pensionernas antal var 18 000 – en ökning med ett par procent från år 2021.
Den partiella ålderspensionen valdes av rekordmånga personer. De räknas ändå inte med i de nypensionerade.
– De nya partiella ålderspensionernas antal exploderade i fjol. Pensionen valdes av 35 000 finländare som en följd av den exceptionella indexutvecklingen. Antalet var 2,5-faldigt jämfört med en normalnivå, säger Kannisto.
Skillnad mellan män och kvinnor
I fjol var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åriga män 62,6 år och för 25-åriga kvinnor 61,9 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioneringsålder har varit liten, men nu har skillnaden under några års tid ökat till 0,7 år med högre förväntad pensioneringsålder för män.
– Speciellt i början av arbetslivet har kvinnor en större risk att bli sjukpensionerade än män och därför blir kvinnors genomsnittliga pensioneringsålder lägre än mäns, konstaterar Kannisto.
Dessutom är pensioneringsåldern inom den kvinnodominerade offentliga sektorn något lägre än inom den privata sektorn.
Den förväntade pensioneringsåldern utvecklas planenligt
Den förväntade pensioneringsåldern är en central pensionspolitisk mätare. Till och med år 2025 är målet att den förväntade pensioneringsåldern ska stiga till minst 62,4 år. Målet sattes i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar år 2009, och det har sedermera fastställts flera gånger i regeringsprogrammen.
Den förväntade pensioneringsåldern har ökat i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen avskaffats och av att sjukpensionerna minskat. Även höjningen av pensionsåldern har skjutit på pensionsövergångarna och kommer att senarelägga dem ytterligare.
Den lägsta åldern för ålderspension stiger de närmaste åren
- Den lägsta åldern för ålderspension höjs åldersklassvis med tre månader åt gången.
- År 2023 uppnås den lägsta åldern för ålderspension av dem födda år 1959. För dem är åldern 64 år och 3 månader.
- År 2027 uppnås den lägsta åldern för ålderspension av dem födda år 1962. För dem är åldern 65 år.
| Födelseår | Lägsta ålder för ålderspension | För åldersklassens äldsta kan pensionen börja år |
| 1957 | 63 år 9 mån | 2020 |
| 1958 | 64 år | 2022 |
| 1959 | 64 år 3 mån | 2023 |
| 1960 | 64 år 6 mån | 2024 |
| 1961 | 64 år 9 mån | 2025 |
| 1962 | 65 år | 2027 |
Den förväntade pensioneringsåldern beräknas som den förväntade livslängden
- Den förväntade pensioneringsåldern mäter utvecklingen av pensionsövergångarna i arbetspensionssystemet.
- Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern om pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå.
- Den förväntade pensioneringsåldern är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden.
Närmare
Arbetspension.fi – Egen pensionsålder för varje åldersklass
Arbetspension.fi – Pensionsräknaren
Etk.fi – Faktisk pensionsålder
Etk.fi – Arbetspensionstagare i Finland
PSC:s kundtjänst
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Pensionen växer snabbast under toppåren i arbetslivet – följ din pensionstillväxt på arbetspensionsutdraget1.9.2026 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Arbetspensionen tillväxer i olika takt i olika åldrar, eftersom inkomsterna i allmänhet ökar med åldern. Femtioåringar tjänar i genomsnitt in dubbelt så mycket arbetspension på ett år som 25-åringar. Arbetspensionsutdraget visar hur mycket du har tjänat in och hjälper dig att få en uppfattning om hur stor din pension kommer att bli. Pensionens storlek beror på arbetsinkomsterna och tiden i arbetslivet.
Eläke kasvaa nopeimmin työuran huippuvuosina – seuraa omaa kertymääsi työeläkeotteelta1.9.2026 08:00:00 EEST | Tiedote
Työeläke kertyy eri tahtiin eri ikäisillä, koska ansiot yleensä kasvavat iän myötä. Viisikymppiselle kertyy vuodessa työeläkettä keskimäärin kaksinkertainen määrä 25-vuotiaaseen verrattuna. Työeläkeote näyttää oman kertymäsi ja auttaa hahmottamaan tulevaa eläkettä. Eläkkeen suuruuteen vaikuttavat työansiot ja työuran pituus.
Största delen av dem som tagit ut partiell ålderspension är nöjda med sitt val – ekonomin och hälsan är de vanligaste orsakerna till att söka27.8.2026 07:00:00 EEST | Pressmeddelande
Kring 90 procent av dem som tagit ut partiell ålderspension är nöjda med sitt val. De vanligaste orsakerna till att ta ut pensionen är att det är ekonomiskt lönsamt och att man är osäker på sin hälsa och sin återstående livstid. Pensionsskyddscentralen (PSC) har nu för första gången utrett erfarenheterna bland dem som tagit ut partiell ålderspension i en omfattande enkätundersökning.
Valtaosa osittaisen vanhuuseläkkeen ottaneista on tyytyväisiä valintaansa – talous ja terveys yleisimpiä syitä hakemiselle27.8.2026 07:00:00 EEST | Tiedote
Noin 90 prosenttia osittaisen vanhuuseläkkeen hakeneista on tyytyväisiä valintaansa. Yleisimmät syyt eläkkeen ottamiseen ovat taloudellinen kannattavuus sekä epävarmuus omasta terveydestä ja jäljellä olevasta elinajasta. Eläketurvakeskus (ETK) on selvittänyt ensi kertaa laajassa kyselytutkimuksessa osittaisen vanhuuseläkkeen ottaneiden kokemuksia.
Långsiktiga kalkyler: Utsikterna för finansieringen av arbetspensionerna bättre än tidigare – aktieavkastningens betydelse ökar15.6.2026 07:00:00 EEST | Pressmeddelande
Finansieringen av arbetspensionerna ser starkare ut efter pensionsreformen. Samtidigt ökar osäkerheten kring arbetspensionsavgiftens framtida nivå, uppskattar Pensionsskyddscentralen (PSC) i sin nya långsiktiga kalkyl.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme