Pensioneringsåldern sjönk som förväntat

Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) statistik sjönk finländarnas pensioneringsålder som förväntat från året innan. År 2022 var den förväntade pensioneringsåldern 62,2 år, en minskning med två tiondelar från år 2021. Minskningen berodde i synnerhet på att antalet personer som gick i ålderspension ökade.
Före fjolåret gick finländarna i ålderspension i klart lägre grad än under tiden före pensionsreformen. Då även färre sjukpensioner inletts de senaste åren, har den genomsnittliga pensioneringsåldern stigit rejält.
– År 2022 var antalet som nypensionerades med arbetspension betydligt fler än de tidigare åren, vilket ledde till att den förväntade pensioneringsåldern sjönk. Det är ändå motiverat att förvänta sig att nedgången är temporär, och att pensioneringsåldern återgår till den ökande trenden. En betydlig delorsak till det stora antalet ålderspensionerade var den rusning till pensionering som den exceptionella indexhöjningen gav upphov till i slutet av året, säger PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto.
De pensionerade var 10 000 fler än året innan
År 2022 gick 71 500 personer i arbetspension. Antalet var 10 000 personer fler än året innan. Majoriteten av ökningen bestod av dem som pensionerades med egentlig ålderspension, och deras antal var 54 000.
De nya sjukpensionstagarnas antal började ökade en aning efter några coronaår. De nya pensionernas antal var 18 000 – en ökning med ett par procent från år 2021.
Den partiella ålderspensionen valdes av rekordmånga personer. De räknas ändå inte med i de nypensionerade.
– De nya partiella ålderspensionernas antal exploderade i fjol. Pensionen valdes av 35 000 finländare som en följd av den exceptionella indexutvecklingen. Antalet var 2,5-faldigt jämfört med en normalnivå, säger Kannisto.
Skillnad mellan män och kvinnor
I fjol var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åriga män 62,6 år och för 25-åriga kvinnor 61,9 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioneringsålder har varit liten, men nu har skillnaden under några års tid ökat till 0,7 år med högre förväntad pensioneringsålder för män.
– Speciellt i början av arbetslivet har kvinnor en större risk att bli sjukpensionerade än män och därför blir kvinnors genomsnittliga pensioneringsålder lägre än mäns, konstaterar Kannisto.
Dessutom är pensioneringsåldern inom den kvinnodominerade offentliga sektorn något lägre än inom den privata sektorn.
Den förväntade pensioneringsåldern utvecklas planenligt
Den förväntade pensioneringsåldern är en central pensionspolitisk mätare. Till och med år 2025 är målet att den förväntade pensioneringsåldern ska stiga till minst 62,4 år. Målet sattes i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar år 2009, och det har sedermera fastställts flera gånger i regeringsprogrammen.
Den förväntade pensioneringsåldern har ökat i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen avskaffats och av att sjukpensionerna minskat. Även höjningen av pensionsåldern har skjutit på pensionsövergångarna och kommer att senarelägga dem ytterligare.
Den lägsta åldern för ålderspension stiger de närmaste åren
- Den lägsta åldern för ålderspension höjs åldersklassvis med tre månader åt gången.
- År 2023 uppnås den lägsta åldern för ålderspension av dem födda år 1959. För dem är åldern 64 år och 3 månader.
- År 2027 uppnås den lägsta åldern för ålderspension av dem födda år 1962. För dem är åldern 65 år.
| Födelseår | Lägsta ålder för ålderspension | För åldersklassens äldsta kan pensionen börja år |
| 1957 | 63 år 9 mån | 2020 |
| 1958 | 64 år | 2022 |
| 1959 | 64 år 3 mån | 2023 |
| 1960 | 64 år 6 mån | 2024 |
| 1961 | 64 år 9 mån | 2025 |
| 1962 | 65 år | 2027 |
Den förväntade pensioneringsåldern beräknas som den förväntade livslängden
- Den förväntade pensioneringsåldern mäter utvecklingen av pensionsövergångarna i arbetspensionssystemet.
- Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern om pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå.
- Den förväntade pensioneringsåldern är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden.
Närmare
Arbetspension.fi – Egen pensionsålder för varje åldersklass
Arbetspension.fi – Pensionsräknaren
Etk.fi – Faktisk pensionsålder
Etk.fi – Arbetspensionstagare i Finland
PSC:s kundtjänst
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Så här ändras arbetspensionerna år 202617.12.2025 08:30:00 EET | Pressmeddelande
År 2026 sker flera förändringar i arbetspensionerna: en ny årskull uppnår pensionsåldern, pensionsintjäningen förenhetligas och det blir möjligt att tjäna in pension ett år längre. Indexen och livslängdskoefficienten uppdateras och påverkar pensionens storlek. Här finns de viktigaste ändringarna i ett nötskal.
Näin työeläkkeet muuttuvat vuonna 202617.12.2025 08:30:00 EET | Tiedote
Vuonna 2026 työeläkkeisiin tulee useita muutoksia: uudet ikäluokat saavuttavat eläkeiän, eläkkeen kertyminen yhdenmukaistuu ja eläkettä voi kartuttaa vuoden pidempään. Myös päivittyvät indeksit ja elinaikakerroin vaikuttavat eläkkeen määrään. Tässä tärkeimmät muutokset yhdellä silmäyksellä.
Antalet arbetande pensionärer har slutat öka15.12.2025 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Antalet förvärvsarbetande pensionärer har länge ökat, men nu har denna utveckling stannat av. Pensionärers deltagande i arbetslivet minskar på grund av att pensionsåldern stiger. Arbetslivet lockar i synnerhet högutbildade pensionärer som har goda inkomster.
Eläkeläisten työskentelyn kasvu pysähtynyt15.12.2025 09:00:00 EET | Tiedote
Työssä käyvien vanhuuseläkeläisten määrä on pitkään noussut, mutta nyt tämä kehitys on pysähtynyt. Eläkkeellä työskentelyn määrää pienentää eläkeiän nousu. Työelämä houkuttelee erityisesti korkeakoulutettuja ja hyvätuloisia eläkeläisiä.
Lönerna stiger – de ungas inträde på arbetsmarknaden försvårades20.11.2025 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Löntagarnas medianinkomst var i fjol 3 208 euro i månaden, en ökning med 3,3 procent från året innan. Den goda inkomstutvecklingen överskuggas dock av att det blivit svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Antalet nya arbetspensionsförsäkrade har sjunkit med tio procent per år, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) lönestatistik.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme



