Eläketurvakeskus (ETK)

Pensioneringsåldern steg en aning

Jaa
Enligt statistik från Pensionsskyddscentralen gick finländare i arbetspension i fjol i genomsnitt vid 61,2 års ålder, ungefär en månad senare än år 2016. Antalet nya arbetspensionstagare var i fjol 75 000 personer, bland vilka tre av fyra gick i ålderspension.
För att målet ska uppnås krävs en jämn ökning på 0,15 år per år för att målet ska uppnås. Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och sjukpensionerna minskat i antal. I fortsättningen kommer också höjningen av pensionsåldern att senarelägga pensioneringar.
För att målet ska uppnås krävs en jämn ökning på 0,15 år per år för att målet ska uppnås. Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och sjukpensionerna minskat i antal. I fortsättningen kommer också höjningen av pensionsåldern att senarelägga pensioneringar.

Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med 2,4 år från och med början av årtusendet. Målet är att man går i pension i genomsnitt vid 62,4 års ålder år 2025. För att uppnå målet borde pensioneringsåldern stiga en dryg tiondedel varje år.

Pensioneringsåldern förväntas stiga mer nästa år, när pensionsreformens effekter börjar märkas.

Från och med början av året steg den nedre åldersgränsen för ålderspension med tre månader. Den lägsta pensionsåldern stiger årligen med tre månader till och med år 2027, när den lägsta pensionsåldern då blir 65 år. Efter det knyts åldersgränsen till den genomsnittliga utvecklingen av livslängden.

– Den lägsta åldern för ålderspension, 63 år, har redan länge varit den populäraste pensioneringsåldern. Nu när åldersgränsen börjar stiga, stiger sannolikt också den faktiska pensioneringsåldern, berättar utvecklingschef Jari Kannisto från Pensionsskyddscentralen.

År 2017 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar 61,2 år och för 50-åringar 62,8 år. Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på samma nivå som under granskningsåret.

 De nya sjukpensionstagarnas antal har stabiliserats

År 2017 gick totalt 75 000 personer i arbetspension, vilket är en aning färre än året innan. Av dem gick tre fjärdedelar i ålderspension, totalt 57 000 personer, liksom året innan.

Antalet nya sjukpensionstagare har stabiliserat sig vid något under 19 000 personer under de senaste åren. Samtidigt inleds en allt större del av sjukpensionerna som delpensioner.

 De äldres sysselsättningsgrad fortsätter att stiga

Enligt Statistikcentralen har de äldres sysselsättningsgrader stigit. För dem i åldersgruppen 55–59 år är sysselsättningsgraden 76 procent och för dem i åldern 60–64 år 49 procent. Båda har stigit 10 procentenheter på drygt tio år.

– Under de senaste åren har sysselsättningsgraden ökat rejält i synnerhet bland dem som fyllt 60. Främst torde det bero på ändringar i pensionsslussen för arbetslösa och gallringen av förtidspensioner. Även deltidsarbete har ökat och således höjt på sysselsättningsgraden, berättar Kannisto.

Tre fakta om arbetspensionering

  • år 2017 var den genomsnittliga pensioneringsåldern 61,2 år
  • år 2017 gick ca 75 000 personer i arbetspension
  • ca 1,4 miljoner personer får arbetspension för sitt eget arbete.

Förväntad pensioneringsålder

  • beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på granskningsårets nivå
  • är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden
  • mäter utvecklingen av den förväntade pensioneringsåldern för 25- och 50-åringar.

Närmare: 
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, 050 368 7559, fornamn.efternamn(at)etk.fi

Avainsanat

Kuvat

För att målet ska uppnås krävs en jämn ökning på 0,15 år per år för att målet ska uppnås. Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och sjukpensionerna minskat i antal. I fortsättningen kommer också höjningen av pensionsåldern att senarelägga pensioneringar.
För att målet ska uppnås krävs en jämn ökning på 0,15 år per år för att målet ska uppnås. Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och sjukpensionerna minskat i antal. I fortsättningen kommer också höjningen av pensionsåldern att senarelägga pensioneringar.
Lataa

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Eläketurvakeskus (ETK)
Tukkutorinkuja 5
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote

Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye