Pensionsbarometern: Tre av fyra finländare litar på pensionssystemet
Tre av fyra (74 %) finländare litar på pensionssystemet, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) pensionsbarometer. Förtroendet ökade med dryga sex procentenheter från år 2019. På samma gång har misstron minskat med sju procentenheter. Enkätundersökningen görs årligen för att mäta finländarnas uppfattningar om pensionsskyddet och pensionerna.
– Den största förändringen har skett bland 35–49-åringarnas åsikter. Deras förtroende för pensionsskyddet har ökat med rentav 12 procentenheter, berättar nationalekonom Sanna Tenhunen.
Enligt Tenhunen förhåller sig också kvinnorna, arbetstagarna, företagarna, de med utbildning på högre nivå samt höginkomsttagare positivare till pensionsskyddet än tidigare.
Mest förtroende för pensionssystemet har de som är i pensionsåldern (90 %) och 50–64-åringarna, som närmar sig pensionsåldern (77 %). En knapp sjättedel av finländarna har litet förtroende eller inget alls. Oron över att de yngre generationerna måste betala för mycket för de äldres pensioner tynger speciellt 25–34-åringarna.
– De goda resultaten kan delvis förklaras av att i likadana krissituationer som coronaepidemin förstärks ofta förtroendet för de gemensamma institutionerna, bedömer Jaakko Kiander.
Corona minskade inte förtroendet eller utkomsten
En majoritet (69 %) av finländarna upplever att de problem som orsakats av coronaviruset inte har haft just någon inverkan på deras förtroende för pensionsskyddet.
Relativt få finländare upplever oro över att de på grund av coronaviruset skulle bli tvungna att lida av en märkbart sämre utkomst. Tre procent är mycket oroliga och 11 procent är ganska oroliga. Fem procent uppgav att de hade upplevt en märkbar försämring av sin utkomst.
– Förtroende för pensionsskyddet har minskat mest bland dem som oroar sig för sin utkomst och dem vars utkomst har försvårats under krisen. Iakttagelsen motsvarar resultat från tidigare undersökningar, i vilka det observerats att arbetslöshet inverkar på förtroendet, kommenterar forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen.
Kuivalainen tror att en förlängd coronakris skulle öka utkomstsvårigheterna. Det här skulle också förr eller senare inverka på förtroendet för pensionsskyddet.
Var tredje skulle godkänna en höjning av pensionsåldern
Om pensionssystemets ekonomiska hållbarhet behövde stärkas, vore det mest accepterade alternativet liksom föregående år att höja pensionsavgifterna (42 %). En höjning av pensionsåldern är en annan metod som får åtminstone ett visst understöd. Var tredje skulle godkänna det, men utan förbehåll endast var tionde.
Finländarna vill inte skära ner framtida eller löpande pensioner. 62 procent motsätter sig helt och hållet att förmånerna för dem som redan pensionerats minskas. Nästan varannan förhåller sig lika snävt till nedskärningar som gäller pengarna som ska betalas till framtida pensionärer.
PSC:s pensionsbarometer genomfördes av Kantar TNS Oy. Enkäten gjordes genom telefonintervjuer i maj 2020 och i den deltog 1 005 finländare i åldern 18–79 år. Felmarginalen är ca 3 procentenheter.
Publikation: Pensionsbarometern 2020
Diaserie: Eläkebarometri 2020 (SlideShare)
Nyckelord
Kontakter
Direktör Jaakko Kiander, forskning och statistik, tfn 029 411 2414, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Chef för forskningsavdelningen Susan Kuivalainen, tfn 029 411 2184, fornamn.efternamn (at)etk.fi
Nationalekonom Sanna Tenhunen, tfn 029 411 2192, fornamn.efternamn (at)etk.fi
Bilder
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum