Podcasten Eläkekomitea reder ut: Vad ger bättre trygghet, egna placeringar eller arbetspensionsförsäkringen?
Får man ett bättre pensionsskydd genom att placera själv än genom arbetspensionsförsäkringen? Frågan diskuteras av ekonomiexperten Martin Paasi från Nordnet, placeraren Merja Mähkä och avdelningschef Ismo Risku från Pensionsskyddscentralen. Mötet leds av Ylioppilaslehtis chefredaktör Tuija Siltamäki.
I västvärlden upplever man nu en aldrig förr skådad placeringsboom. Aktiekurserna är sagolikt höga, fast ekonomin inte ännu har hämtat sig från coronaviruset.
Glädjebudskapet som medier och influerare slår på trumma om har fått också finländarna att placera. I slutet av augusti fanns det mer än 80 000 nya privatplacerare i Finland jämfört med början av året.
Är placerande så lätt som det verkar? På vilket sätt skiljer sig den trygghet som arbetspensionen ger från aktiebesparingar? Skulle det leda till lycka och salighet om var och en själv ansvarade för sin pension? Eller är det bättre att riskerna i livet och på placeringsmarknaden lagstadgat bärs tillsammans?
I den sjätte episoden av podcasten Eläkekomitea klargörs det också om pensionssystemet borde utnyttja hävstångseffekten för att maximera avkastningen på placeringsmarknaden.
Frågan diskuteras av ekonomiexperten Martin Paasi från Nordnet, placeraren Merja Mähkä och avdelningschef Ismo Risku från Pensionsskyddscentralen.
Ordet förs som vanligt av Ylioppilaslehtis chefredaktör Tuija Siltamäki. Episoden är den sista under den första produktionsperioden.
Rakt på sak, insiktsfullt
Pensionsskyddscentralens podcast Eläkekomitea lovar vara rakt på sak om stora frågor.
Podden vill ta fram fräscha synvinklar och tankar, utan att glömma bort det humoristiska. Samtidigt vill man öka insikterna om de komplexa utvecklingsgångarna som påverkar vår framtid.
Podcasten kan höras på webbplatsen Etk.fi och de flesta poddplattformer. Börja följa!
Lyssna på episoden på Eläkekomitea-poddens webbsida
Närmare:
Kommunikationsspecialist Antti Karkiainen, tfn 029 411 2334, antti.karkiainen@etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Antalet nya sjukpensionerade vände nedåt under coronaåret22.4.2021 07:28:00 EEST | Tiedote
Psykisk ohälsa är fortfarande den allmännaste orsaken till sjukpensionering. Den största enskilda orsaken är depression, och den är orsaken till att tio personer varje dag går i sjukpension. Två av tre som sjukpensioneras på grund av depression är kvinnor.
Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyneiden määrä kääntyi laskuun koronavuonna22.4.2021 07:28:00 EEST | Tiedote
Mielenterveyden sairaudet ovat edelleen yleisin syy siirtyä työkyvyttömyyseläkkeelle. Suurin yksittäinen syy on masennus, ja se vie joka päivä kymmenen ihmistä työkyvyttömyyseläkkeelle. Kaksi kolmesta masennusperusteisesta työkyvyttömyyseläkkeestä myönnetään naiselle.
Medelpensionen 1 762 euro i månaden31.3.2021 07:27:00 EEST | Tiedote
Finländarnas genomsnittliga månadspension steg med nästan 50 euro år 2020. Reellt har pensionen ökat med drygt 200 euro på ett årtionde. Var tredje har ändå mindre än 1 250 euro i månaden i pension. I mer än hälften av kommunerna är redan mer än 40 procent av befolkningen över 16 år pensionstagare.
Keskieläke 1 762 euroa kuukaudessa31.3.2021 07:27:00 EEST | Tiedote
Suomalaisten keskimääräinen kuukausieläke nousi lähes 50 euroa vuonna 2020. Reaalisesti eläke on noussut reilut 200 euroa vuosikymmenessä. Joka kolmannen eläke jäi silti alle 1 250 euron kuukaudessa. Yli puolessa kunnista eläkkeensaajia on jo yli 40 prosenttia 16 vuotta täyttäneistä asukkaista.
Corona påverkade inte benägenheten att ta ut partiell ålderspension i någon större utsträckning25.3.2021 07:27:00 EET | Tiedote
De nya partiella ålderspensionernas antal ökade endast litet under undantagsåret. I slutet av året fick 29 000 personer partiell ålderspension. Av dem har en dryg tredjedel minskat på arbete, framgår det av Pensionsskyddscentralens statistik.
Korona ei ajanut ihmisiä osittaiselle vanhuuseläkkeelle25.3.2021 07:27:00 EET | Tiedote
Alkavien osittaisten vanhuuseläkkeiden määrä kasvoi vain hieman poikkeusvuonna. Vuoden lopussa osittaisella vanhuuseläkkeellä oli 29 000 henkilöä. Heistä reilu kolmannes on vähentänyt työskentelyä, käy ilmi Eläketurvakeskuksen tilastoista.
Under coronaåret steg pensioneringsåldern rejält25.2.2021 07:28:00 EET | Tiedote
Under år 2020 gick finländarna i arbetspension fem månader senare än året innan. I snitt går man i pension som 61,9-åring. I ålderspension gick 42 000 personer, vilket är något färre än året innan. Den fortsatta tiden i arbetslivet ökade de äldres sysselsättningsgrad till rekordhöjder.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme