Helsingfors universitet

Politiska känslor, så som rädsla och medkänsla, påverkar demokratins framtid

Dela

Politiska känslor har en betydande roll i hur demokratisk kultur utformas samt i politiska rörelser bland unga, och därför borde de behandlas inom det pedagogiska området.

Kuva: Karin Eremia
Kuva: Karin Eremia

I sin doktorsavhandling inom pedagogisk filosofi undersöker filosofie magister Iida Pyy de politiska känslornas betydelse för pedagogiken genom bland annat Black Lives Matter-rörelsen, de ungas klimatrörelse samt ett urval utbildningspolitiska beslut.

Enligt Pyy borde vi förstå de politiska känslorna på djupet och kritiskt bedöma dem i vår rådande polariserade sociala och politiska miljö, så att vi kan dra nytta av dem inom demokratifostran.

I sin forskning fokuserar Pyy på politiska känslor, så som kollektiv ilska, rädsla, medkänsla och hopp,  och behandlar deras natur samt deras betydelse för demokratin och pedagogiken. De här känslorna har enligt Pyy kunnat observeras också i anknytning till kriget i Ukraina.

– Politiska känslor är betydelsefulla eftersom de berättar något om våra värderingar och kan få människor och grupper att agera, konstaterar Pyy.

– Samtidigt måste vi förstå känslorna på djupet, även deras vagheter och potential, så att de kan vara till nytta för den demokratiska kulturen.

Polariseringen och de globala utmaningarna i liberala demokratier ökar behovet av forskning om politiska känslor

Den politiska kulturen i liberala demokratier har präglats av en allt starkare polarisering de senaste åren. Samtidigt står samhällen inför komplicerade och gemensamma globala utmaningar, så som klimatförändringen och coronapandemin, som kräver att man tillsammans hittar konstruktiva lösningar. Akademisk forskning om känslors betydelse i politiska rörelser har – kanske delvis på grund av dessa orsaker – ökat under de senaste årtiondena.

–  Just nu behandlas inte känslor tillräckligt inom pedagogiken eller den pedagogiska forskningen, fastän utbildningens betydelse för den demokratiska livsstilen är stor, säger Pyy.

Martha Nussbaums teori om politiska känslor är central

Pyy förenar pedagogik och politisk filosofi i sin forskning och tillämpar den kända filosofen Martha Nussbaums teori om politiska känslor på det pedagogiska området genom att lyfta fram aktuella exempel, så som de ungas klimatrörelse.

Pyy konstaterar att en fungerande demokrati kräver att det åtminstone finns några gemensamma politiska mål och en strävan att uppnå dem, och att politiska känslor, så som hopp, medkänsla och förtroende, motiverar och skapar en vilja att förbinda sig till de gemensamma målen. Pedagogiken har en avgörande betydelse för hur man inrättar sig i en demokrati och hur man löser politiska och sociala utmaningar, så som rasistisk diskriminering.

Pyys avhandling består av tre publikationer som granskar politiska känslor genom olika exempel inom i tre olika referensramar för medborgarfostran. Pyy säger till exempel att hat och rädsla kan ha skadlig inverkan på det utbildningspolitiska beslutsfattandet, medan man genom att förbättra den politiska medkänslan i skolor kan skapa en hållbar grund för demokrati- och människorättsfostran.

Avhandlingen bidrar med nya perspektiv på sambanden mellan känslor, politik och pedagogik. Pyy föreslår att känslor, deras olika uttrycksformer samt möjliga fördelar och nackdelar borde tas upp såväl i den offentliga debatten som i skolundervisningen.

Filosofie magister Iida Pyy disputerar vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet den 27 maj kl. 14.00. Avhandlingen har titeln Evolving Emotions: the relevance of Martha Nussbaum’s theory of political emotions in education

Disputationen hålls på Brobergsterassen 3 (Athena, rum 107).

Disputationen kan också följas på Zoom: https://helsinki.zoom.us/j/62294023103. Webinar ID: 622 9402 3103 

Disputandens kontaktuppgifter

Iida Pyy, 0503091191, iida.pyy@helsinki.fi

Iida Pyy är filosofie magister i pedagogik. Före sina doktorsstudier studerade hon vid Uleåborgs universitet och Melbournes universitet i Australien med interkulturell pedagogik som huvudämne. Pyy har tidigare arbetet som tvåspråkig klasslärare, som speciallärare och för UNICEF Finland. Utöver sin forskning arbetar Pyy med antirasism och samhälleligt ansvar. 

 

Kontakter

Bilder

Kuva: Karin Eremia
Kuva: Karin Eremia
Ladda ned bild
Iida Pyy. Kuva: Inari Tanskanen
Iida Pyy. Kuva: Inari Tanskanen
Ladda ned bild

Om

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet återkommande bland de 100 bästa universiteten i världen.  

Följ Helsingfors universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet

Över 11 miljoner euro till Helsingfors universitet inom ramen för motfinansieringskampanjen – En donation till forskningen spänner över årtionden30.6.2022 08:24:14 EEST | Tiedote

Helsingfors universitet har fått över 11 miljoner euro i donationer under motfinansieringsperioden 2020–2022, som löper ut idag. Statens motfinansiering ökar effekten av donationerna som gjorts till universitetet eftersom staten lägger till ett visst belopp för varje donerad euro. Donationerna har inverkan i årtionden.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum