Esbo stad har stor betydelse för hela landet både som verkställare av målen i avtalet om markanvändning, boende och trafik och som utjämnare av den statsandel som baserar sig på kommunernas skatteinkomster och där Esbos årliga betalningsandel är 168 miljoner euro. Enligt Mäkelä bör statsandelssystemet bättre än för närvarande beakta en växande stads investeringsbehov och kostnaderna för en flerspråkig servicestruktur.

Esbos befolkning har redan under flera årtionden ökat snabbast i landet, men under de senaste åren har flyttningsrörelsen inte ökat skatteinkomsterna på samma sätt som tidigare. Esbo stads driftsekonomi har hamnat i obalans och stadskoncernen har blivit den mest skuldsatta i landet. Dessutom kommer coronaviruspandemin och en eventuell social- och hälsovårdsreform att ha betydande konsekvenser för städernas och alltså också Esbos ekonomi.

”Skattebetalarna i Esbo stöder i betydande grad ekonomin i andra kommuner i Finland genom både statsbeskattningen och kommunalbeskattningen, och samtidigt skuldsätter sig det växande Esbo. Så här kan det inte fortsätta”, säger stadsdirektör Mäkelä.

"Staden ansvarar själv för driftsekonomin, och staden måste rätta till sin servicestruktur så att utgifterna motsvarar inkomsterna. Esbo måste kunna ordna tjänsterna konkurrenskraftigt jämfört med andra stora städer”, fortsätter Mäkelä. I Esbo är i synnerhet undervisnings- och kulturtjänsterna mer omfattande och dyrare än i andra större städer. Det är just dessa tjänster som skulle kvarstå på stadens ansvar efter en eventuell social- och hälsovårdsreform.  

Vid beredningen av programmet En ekonomiskt hållbar stad har man granskat alla tjänster och verksamheter i staden. Esbo stad har möjlighet att genomföra en omfattande anpassning av driftsekonomin genom att ändra och skära ned på tjänsternas nivå, kvalitet, omfattning och tillgång, genom att utveckla ledningen samt genom att effektivisera och digitalisera serviceprocesserna. Under fem år är anpassningsbehovet sammanlagt cirka 200 miljoner euro. Beloppet preciseras vid förhandlingar.

Stadens investeringsnivå sänks med tio procent åren 2021–2030. I investeringsprogrammet väljs spetsprojekt ut som man går vidare med, till exempel genomförandet av programmet Fixa skolorna och investeringarna i spårtrafiken. Samtidigt drar man upp linjerna för vilka investeringar som kan skjutas upp eller som staden kan låta bli att genomföra. En sänkning av investeringsnivån underlättar också driftsekonomin genom att ökningen av hyreskostnader och avskrivningar minskar. Dessutom planerar staden att sälja byggnader och lokaler för upp till hundra miljoner euro under fem år.

Stadsstyrelsen beslutade i maj att staden tar fram produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad, genom vilket Esbos produktivitet och ekonomiska balans systematiskt förbättras åren 2020–2025. Om programmet ordnas i september förhandlingar mellan fullmäktigegrupperna som motsvarar budgetförhandlingar. Beslut om programmet fattas i samband med fullmäktiges beslut om budgetram och skattesatser i oktober 2020. Programmet, dess riktlinjer och åtgärder binder alla organ vid beredningen av budgeten och vid beslutsfattandet.