Projekt för hantering av stadsvatten och minskning av skadliga ämnen beviljas 750 000 euro ur programmet för effektiverat vattenskydd

Man kan påverka nedsmutsningen av stadsvattnen redan när de uppkommer och till och med innan de bildas. Målet är att minska utsläppen av skadliga ämnen i vattendragen med hjälp av områdesanvändning, planläggning och vattenförsörjning samt samarbete mellan kommunens övriga sektorer som påverkar vattenskyddet. Genom de projekt som nu understöds förbättras hanteringen av städernas dagvatten genom att skapa verksamhetsmodeller och kunskapsunderlag för att förbättra samarbetet mellan områdesanvändningen, planläggningen och vattenförsörjningen samt kommunens övriga verksamhetsområden som påverkar vattenskyddet.
Ur vattenskyddets perspektiv innebär hållbar planläggning i praktiken att man med tanke på yt- och grundvattnens status identifierar riskområden och konsekvenskedjor i markanvändningen. I projekten kartläggs, utvecklas och pilottestas samarbets- och informationshanteringsmodeller för hanteringen av stadsvatten, stadsvattnens kvalitet och skadliga ämnen beaktas i planbestämmelserna samt i planeringen av markanvändningen och för fastighetsägarna produceras anvisningar som är viktiga för skyddet av yt- och grundvatten. Den praxis och de verksamhetsmodeller som projekten resulterar i kan tillämpas på olika förvaltningsmodeller och stadsstrukturer och stärka såväl kommunens interna samarbete som samarbetet kommunerna emellan.
”Man har inte fäst lika mycket uppmärksamhet vid kvaliteten på och de skadliga ämnena i städernas dagvatten som vid andra utsläppskällor. I dagvatten som traditionellt uppfattas som rent hamnar dock skadliga ämnen, näringsämnen och skräp från tätorternas bebyggda ytor i en sådan mängd att det kan visa sig vara problematiskt att leda dagvattnet direkt ut i vattendragen. Eftersom planeringen och genomförandet av områdena och markanvändningen ger utgångspunkterna för dagvattenbildningen, dagvattnets kvalitet och avledningsmöjligheterna, måste man kartlägga utmaningarna med områdesanvändningen och vattenskyddet och ta fram lösningar för dem", säger programchef Antton Keto vid programmet för effektiverat vattenskydd.
Miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd 2019–2023 är en betydande satsning på vattenskydd: målet är en god status i Östersjön och insjöarna. Genom åtgärderna i programmet minskar man jord- och skogsbrukets näringsbelastning på vattnen, rengör vrak från olja, restaurerar vattendrag och minskar skadliga ämnen i stadsvattnen.
Projekt som understöds
Understöd enligt prövning söktes för tio projekt, av vilka sju nu får understöd. Mer information om projekten finns i bilagan till meddelandet.
Programmet för effektiverat vattenskydd, hantering av stadsvatten och minskning av skadliga ämnen. Projekt som understöds, april 2023
Förbättring av dagvattenhanteringen med hänsyn till vattenskyddet i Fredrikshamn
- Understöd 6 550,40 euro
- Sökande Fredrikshamns stad
Områdesvisa principer för hantering av dagvatten från markanvändningen i Kuopio och Siilinjärvi
- Understöd 120 240 euro
- Sökande Kuopio stad
Dagvattenhantering vintertid, identifiering av risker och planering av markanvändningen
- Understöd 54 720 euro
- Sökande Lahtis stad (samprojekt med Hollola kommun)
Lösningar inom god praxis för dagvattenbehandling
- Understöd 48 760 euro
- Sökande Pargas stad, planläggningsenheten
RaaseHule - hantering av dagvattnet i Raseborg
- Understöd 48 000 euro
- Sökande Raseborgs stad
Nätverksmodeller som hjälp vid hanteringen av stadsvatten i Vasa (VEMA)
- Understöd 75 840 euro
- Sökande Vasa stad, kommunteknik
Förankring av verksamhetsmodellen för dagvattenhantering i Nyland (HULEVET)
- Understöd 332 400 euro
- Sökande: Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf (samprojekt med Västra Nylands vatten och miljö rf, Föreningen för vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å rf samt Kymijoen vesi ja ympäristö ry)
Nästa understödsansökan öppnas på hösten
Den femte ansökan för hanteringen av vatten i städerna och minskning av skadliga ämnen genomförs hösten 2023. Tyngdpunkten i ansökan ligger på en övergripande planering av städernas vattenhantering. Information om ansökan kommer att ges separat senare när innehållet i ansökan preciseras.
Nyckelord
Kontakter
Projektkoordinator Riina Tuominen, NTM-centralen i Södra Savolax, tfn 029 502 4147, riina.tuominen(at)ely-keskus.fi
Miljöexpert Katri Senilä, NTM-centralen i Södra Savolax, tfn 029 502 4162, katri.senila(at)ely-keskus.fi
Finansieringsexpert Esa Pekonen, NTM-centralen i Södra Savolax, tfn 029 502 4159, esa.pekonen(at)ely-keskus.fi
Konsultativ tjänsteman Ari Kangas, miljöministeriet, tfn 029 525 0340, ari.kangas(at)gov.fi
Bilder
Dokument
Länkar
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Häxört eftersökes i Egentliga Finland och Satakunta - häxörten är den särskilt skyddade häxörtsbrokmalens värdväxt14.8.2025 13:51:56 EEST | Pressmeddelande
Häxörtsbrokmal (Mompha terminella) är en särskilt skyddad mikrofjärilsart som är beroende av den sällsynta växten dvärghäxört (Circaea alpina) som ibland även kallad för nattens förtrollerska. Dvärghäxörten är en självpollinerande växt som växer vid källor, frodiga kärr och i representativa fuktiga lundar och kärrskogsbäckar. Kalavverkningar och dikningar har förstört många förekomster, vilket också har påverkat häxörtbrokmalens hotstatus (fragmentering av förekomster).
Velholehteä etsitään Varsinais-Suomessa ja Satakunnassa - velholehdellä elää erityisesti suojeltava varjotupsukoi14.8.2025 13:51:56 EEST | Tiedote
Varjotupsukoi (Mompha terminella) on erityisesti suojeltava mikroperhoslaji, joka on sidonnainen harvalukuiseen pikkuvelholehteen (Circaea alpina), jota kutsutaan myös yövarjon lumoojaksi. Pikkuvelholehti on itsepölytteinen kasvi, joka kasvaa lähteissä, lähdekorvissa ja edustavissa kosteissa lehdoissa ja korpinoroissa. Avohakkuut ja ojitukset ovat tuhonneet lukuisia esiintymiä mikä on vaikuttanut myös varjotupsukoin uhanalaisuuteen (esiintymien pirstoutuminen).
Sinilevää on edelleen Lounais-Suomen merialueilla (Varsinais-Suomi, Satakunta)14.8.2025 11:58:04 EEST | Tiedote
Sinilevähavaintoja on tehty Lounais-Suomen merialueilla edelleen tällä viikolla. Sisävesien vakiohavaintopaikoilta sinilevää ei kuitenkaan ole pääasiassa enää tavattu. Sinilevätilannetta seurataan valtakunnallisesti aina syyskuun loppuun saakka.
Valtatien 6 tiesuunnitelma käynnistyy Onkamon ja Honkavaaran välillä Tohmajärvellä ja Joensuussa (Pohjois-Karjala)14.8.2025 10:06:28 EEST | Tiedote
Pohjois-Savon ELY-keskus aloittaa valtatien 6:n tiesuunnitelman laatimisen Tohmajärven Onkamon ja Joensuun Honkavaaran väliselle osuudelle. Tiesuunnitelma on jatkoa vuonna 2024 valmistuneelle valtatien 6 parantamisen toimenpideselvitykselle välillä Onkamo-Reijola ja vuonna 2021 valmistuneelle valtatien 6 Imatra-Joensuu esiselvitykselle.
Saimaannorpan suojelusta kaupalliselle kalastukselle aiheutuvien taloudellisten vaikutusten johdosta vuosina 2024–2027 myönnettävä avustushaku avautunut (Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala, Kaakkois-Suomi)1.8.2025 14:06:37 EEST | Tiedote
Saimaannorpan suojelu rajoittaa kaupallista kalastusta. Norpat myös heikentävät pyydysten tuottoa. Näiden taloudellisten menetysten vuoksi kaupallisille kalastajille on suunnattu avustus vuosille 2024-27. Avustus on haettavissa elokuun ajan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum