Projektet FRESHABIT LIFE IP på slutrakan - vattendragsrestaureringarna har gett lovande resultat

Havsöringens vandring till Lappfjärds ås källflöden är säkrad

En av de mest betydande enskilda åtgärderna i FRESHABIT-projektet var att iståndsättningen av dammområdet i Villamo i Storå. Dammen var det sista totala hindret för fiskens vandring i ån. Dammen öppnades upp hösten 2017 för vattenlevande organismer och själva iståndsättningen blev färdig år 2018. Efter restaureringen har havsöringarna återigen möjlighet att vandra upp till lekområdena i vattendragets källflöden.

Radiotelemetriuppföljningen som gjordes 2019–2020 har gett mycket information om havsöringens vandring och utbredning i de olika delarna av Lappfjärds å.Den viktigaste observationen som gjorts i telemetriuppföljningen är att havsöringarna vandrar upp till vattenområdena ovanför det restaurerade området i Villamo.De här öringarna lekte i ån ungefär vid Storå kyrkby.Öringarna som tog sig till övre loppet var i genomsnitt över 65 cm långa. Den största öringen som simmade genom fiskräknaren var 90 cm lång och vägde dryga 6 kilogram. Största delen av fiskarna vandrade upp under oktober. Radiotelemetriuppföljningen gav också ny information om betydelsen av de olika delarna i Lappfjärds å som lekområde för öringarna.Utöver Lappfjärds ås huvudfåra visade det sig att Karijoki å, och i synnerhet åns bifåra Metsäjoki å, är ett betydande förökningsområde för havsöringen.Dessutom sökte sig tämligen rikligt med öringar försedda med radiosändare även till Heikkilänjoki å.Betydande hinder för vandringen utgörs av dammområden i ån, som öringarna har svårt att komma förbi särskilt när det är lågvatten.Uppföljningen av öringarna med radiosändare i Lappfjärds å utfördes som ett samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke) och NTM-centralen i Södra Österbotten.

Restaureringar av livsmiljöer eller så kallade habitatrestaureringar skapar föröknings- och livsmiljöer för bland annat havsöringen och andra vattenlevande organismer. I projektet har strömmande vatten och bäckar restaurerats vid Lappfjärds ås och Karvianjoki ås källflöden samt även i Esse å. Totalt har över fem kilometer områden restaurerats. I projektet har man även undersökt verkningarna av olika slags restaureringsmetoder och hur bäckarna och mångfalden i dem återhämtar sig. Uppföljningen av bäckrestaureringarna gjordes av Uleåborgs universitet på 16 bäckobjekt i Satakunta och Södra Österbotten. Enligt de preliminära resultaten är det ett mycket effektivt sätt att få skogsbäckar att återhämta sig då man använder sig av restaurering med trämaterial. Detta sker genom att trämaterial läggs ut i bäckar som är rensade och sandbeströdda. Också det traditionella sättet att restaurera med sten- och trämaterial förbättrar betydligt bäckens ekosystem. Skogsbäckarna fungerar som livsmiljöer för bland annat öringar.

Restaureringen av fågelvatten fortsätter som en del av livsmiljöprogrammet Helmi

Ett av de viktigaste målen i projektet har varit att förbättra fågelvattnens tillstånd. Restaureringar av fågelvattnen främjar en stor grupp utrotningshotade fågelarter och arter på tillbakagång, som t.ex. brunand, årta, sothöna och många vadarfågelarter.Restaureringarna förbättrar också levnadsförhållandena för åtskilliga hotade växter och insekter som lever i våtmarksområden.I området för Österbottens åar är dessa objekt Jokisuunlahti i Evijärvi och Blomträsket i Kristinestad.Under de senaste femtio åren har antalet vattenfåglar minskat dramatiskt, men man vet inte noggrant varför.En betydande faktor är dock att livsområdena har minskat och förstörts samt att befintliga fågelsjöar har eutrofierats och blivit igenvuxna.

För Jokisuunlahti och Blomträsket utarbetades en restaureringsplan i samarbete med en lokal arbetsgrupp.I planen beaktades förbättringen av fågelbeståndets tillstånd samt lokala förhållanden och övrig användning av sjön.De viktigaste åtgärderna med tanke på fågelbeståndet är bl.a. slåtter av vattenväxtlighet och muddring i vattenområden (sjöar och fåror) och byggandet av skyddade häckningsplatser (bl.a. konstgjorda öar och holmar).De åtgärder som har påbörjats i Freshabit-projektet fortsätter inom HELMI-programmet ända fram till år 2030.

Flodpärlmusslan, en av nyckelarterna i våra strömmande vatten, ser ut att bli kvar

Syftet med åtgärderna i Esse å har varit att återuppliva det gamla beståndet av flodpärlmusslor i ån som har minskat radikalt.Flodpärlmusslan är en av nyckelarterna i våra strömmande vatten och förekomsten av den visar att vattnet har god status. Hösten 2016 och 2017 flyttades flodpärlmusslor i dåligt skick till Jyväskylä universitets forskningsstation i Konnevesi för att återhämta sig.Efter att ha fått god föda och bättre förhållanden började flodpärlmusslorna föröka sig hösten 2018.De lyckades föröka sig flera år i rad. Odlingen av ynglen fortsatte under de känsligaste åren i odlingsanläggningar i Norge och i Konnevesi och även i flodpärlmusslornas hemåar i gruslådor och på skivor. Att odlingen sker på flera sätt ger bättre chanser för att överleva.

På basis av uppföljningen har de små flodpärlmusslorna klarat sig bra (bl.a. bra tillväxt, relativt låg dödlighet). I cirka 2–5 års ålder kan de små flodpärlmusslorna flyttas ut i ån till områden som restaurerats för dem. Metoden har varit så fungerande i Esse å att den kommer att fortsätta i det nya Life-finansierade projektet Life Revives (2021–2027) även för att rädda flodpärlmusslorna i Lappfjärds å.

Återställande av myrar och naturvårdsprojekt inom skogsvården

Syftet med restaureringen av myrar har varit att återställa dikade myrar till naturtillstånd.Forststyrelsens naturtjänster har återställt flera myrmarker i vattendragens källområden, i Lappfjärds ås avrinningsområde totalt ca 125 hektar och i Karvianjoki ås avrinningsområde ca 55 hektar. Som det nu ser ut fortsätter åtgärderna för att återställa myrar inom HELMI-programmet fram till år 2030.Finlands skogscentral för sin del har strävat efter att minska belastningen från skogsbruket, dvs. hindra att näringsämnen urlakas och fast substans kommer ut i vattendragen, genom att planera vattenskydds- och restaureringsåtgärder på privata marker. Åtgärderna har genomförts med Kemera-finansiering.